Finland förnyar läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen. Startskottet gick måndagen den 27 augusti 2012 vid ett stort seminarium på Utbildningsstyrelsen.
– Här ställs tyvärr barn och åldringar emot varandra.

Så sade Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä i sitt inledningsanförande. Detta handlar naturligtvis om pengar, det vill säga hur regeringen kommer att fördela medel ur statsbudgeten. Senare har vi kunnat läsa om en kompromiss i budgetmanglingarna, åtminstone gällande åldringsvården.
Med sitt uttalande ville generaldirektören att vi inbjudna, som sedan skulle inleda arbetet med de nya läroplansgrunderna, skulle förstå att vi skall planera för något stort, men gärna förmånligt. ”Tehdään huima kehityskaari”, sade han.

Utöver budgetfrågan lyfte han fram kommunreformen och dess inverkan på gymnasietätheten i vårt land. Vidare pekade han på resultat av olika utvärderingar av inlärningsresultat och menade att en sjunkande trend kan skönjas. Han noterade att enligt den senaste WHO-jämförelsen så trivs våra finländska skolelever litet bättre i skolan än tidigare, men fortfarande är trivselsiffrorna i lägsta laget för Finlands del.
– Skall man trivas i skolan?
Frågade generaldirektören, kanske retoriskt. I alla fall menade han att eleverna (och lärarna) inte skulle behöva ha så bråttom i skolan. Utvärderingar visar att eleverna upplever en ständig brådska, vilket i sin tur kan bero på att lärarna vill hinna med stoffet i den nuvarande läroplanen. Den nuvarande läroplansgrunden för den grundläggande utbildningen är från 2004, de nya skall tas i bruk år 2016.

Läroplansarbetet tar utgångspunkt i statsrådets förordning om mål och timfördelning från 28.6.2012. Beslutet föregicks av två omfattande förslag, det första år 2010 av en parlamentarisk grupp under dåvarande generaldirektör Timo Lankinens ledning, den senare, mer slimmade versionen från 2012. Det totala minimiantalet timmar hålls på samma nivå dvs. 222 (ifall inte tilläggsmedel erhålls 2013). En förändring är till exempel att historia och samhällslära får mer timmar, samhällslära skall uttryckligen undervisas redan i årskurs 4-6.

De så kallade ”balkarna” i läroplanen, det vill säga ett slags hållpunkter då timantal skall räknas ihop och stämma samt elevers profiler för goda kunskaper formuleras, placeras nu i åk 2, 6 och 9 i alla ämnen. I denna nya läroplansreform talas nu om en tunnare normativ del och ett kompletterande stödmaterial för lärare. Utbildningsstyrelsen publicerar information om läroplansarbetet på sin webbplats, så småningom under den nya logo vi fick bekanta oss med LP 2016.

Läroplansarbetet går nu vidare i olika arbetsgrupper, som i sin tur leds av en styrgrupp med många olika aktörer. Utbildningsstyrelsen engagerar också forskare i arbetet. Vi var flera stycken i den arbetsgrupp jag själv var inbjuden till. Vi forskare representerade olika universitet i Finland och de flesta av oss arbetade inom lärarutbildning. På så sätt garanteras en dialog mellan lärarutbildning och läroplansreform. Vi forskare som diskuterade ”vidgad textkompetens samt språk- och kulturmedvetenhet i skolan” under undervisningsråd Pirjo Sinkos ledning hade lätt att se betydelsen med vårt uppdrag. Däremot verkar det knepigt att hitta de träffsäkra definitionerna av vidgad textkompetens eller vidgad texthantering. Detta jobbar vi på!