Etikettarkiv: kurs

Internationellt samarbete

Johanna MattilaUniversiteten och forskarna där har idag mycket kontakter och samarbete med universitet och forskare i andra länder. Internationellt samarbete har nästan blivit ett livsvillkor för lyckade forskningsprojekt och räknas även som prestationspoäng vid penningutdelning från statsmakten. Även inom undervisningen har internationaliseringen blivit vanligare, inte minst genom utbytesstuderande som ofta under studietiden tillbringar ett eller åtminstone ett halvt år i ett annat land.

Biologiska fältstationer på olika håll i vårt land är inte sämre än någon annan enhet vid universiteten i internationella kontakter. Kanske de till och med kan vara flitigare än gemene institution i detta avseende. Till skillnad från de flesta universitetsenheter lever fältstationer som intensivast under sommaren, och då kommer även de internationella besökarna till stationerna. En annan skillnad, som jag tror att uppstår, är att på en fältstation lär man sig oftast att känna gästerna bättre och grundligare än vid vanliga institutionsbesök, eftersom man inte bara jobbar på stationen utan de flesta även bor där under kortare eller längre perioder. På kvällarna och på bastulaven diskuterar man även mycket annat än bara vetenskap eller undervisning. De här diskussionerna leder ofta till långvariga vänskapsförhållanden, och många parförhållanden har också fått sin början på stationerna.

Sommaren på Åbo Akademis egen fältstation, Husö biologiska station på Åland, har också präglats av besök av utlänningar. Vissa har stannat bara över en dag medan andra har tillbringat längre perioder på stationen. En speciellt rolig form av internationellt samarbete har i sommar varit vår gemensamma kurs i jämförande kustekologi (’Comparative Coastal Ecology’ i kortform CCE-kurs) med Dauphin Island Sea Lab i Alabama, USA. Vi har kört dessa kurser ungefär vart annat – vart tredje år sedan slutet på 1990-talet. Deltagarna kommer både från Finland och USA och under kursen jobbar de i par eller små grupper, som består av både finländare och amerikanare. Denna kombination skapar gynnsamma förhållanden för jämbördigt samarbete mellan längre hunna doktorander och magisterstuderande med olika bakgrund. En del kan vara bra på teoretiska kunskaper i akvatisk ekologi medan andra kanske är bra på praktiska fält- och laboratoriemoment. En sak som alltid jämnar ut utgångsläget är att till och med mycket kunniga doktorander från USA, som dessutom har vetenskapsspåket i bakfickan nästan gratis tack vare sitt modersmål, blir mer eller mindre beroende av finländare som är överlägsna i att arbeta i Östersjömiljön. I en sådan här kombination har varje deltagare chansen att lysa i vissa moment, medan var och en har sina svaga punkter jämfört med deltagare från den andra kulturen. Kurserna har visat sig skapa mycket bra arbetsklimat och naturligt ”tvingat” deltagare till intensiv och givande kommunikation med varandra.

I dryga två veckor jobbar kursen med specifika projektteman som studeras endera i fält eller experimentellt i akvarier. Projektarbeten varvas med ’journal club’ –diskussioner, föreläsningar och studentpresentationer på egna examensarbeten. Dagarna blir långa, från tidigt morgonfiske till vetenskapliga diskussioner sent på kvällarna. Dock hinner vi med bastubadande, som ofta i början är en liten shock för utlänningarna för att sen bli ett måste mot slutet av kursen, och exkursioner mellan varven. Även om programmet är digert är det alltid mycket belönande att kunna medverka i en kurs som arbetar flitigt och målmedvetet men samtidigt har det roligt. Även en lite äldre lärare blir själv mycket inspirerad av all den ungdomlig energi, iver och ambition som man blir exponerad för på dessa fältkurser.

Projektarbeten rapporteras efter kursen i form av korta vetenskapliga manuskript som deltagarna skriver tillsammans. Meningen är att simulera riktiga forskningsprojekt och internationellt vetenskapligt samarbete såsom det fungerar även i det riktiga livet. Eftersom deltagarnas ambitionsnivå är mycket hög, har kursarbeten ofta en väldigt hög nivå, till och med så hög att ett flertal riktiga vetenskapliga publikationer har kommit ut från kurserna. Årets kurs är nästan slut och jag väntar med spänning på rapporterna. Projekten har lyckats mycket bra, och kursisterna har ambitioner på att utarbeta ett par riktiga vetenskapsartiklar på sina kursarbeten. Jag tvivlar inte alls att ambitionen och verkligheten inte skulle mötas här.

Höstterminen kunde inte ha börjat bättre!

Business Essentials for Scientists (BES) 2012

Denna gång ska jagSaara Inkinen berätta om en kurs som jag ordnade under hösten för forskare om att kommersialisera innovationer. Kursen hette ”Business Essentials for Scientists (BES 2012)” och den var en seminariebaserad helhet med totalt 21 föreläsare vars olika bakgrunder passade in i temat. En motsvarande kurs hade ordnats vid ÅA år 2011 under namnet ”Business Essentials for BioScientists (BEBS)”, och på grund av den väldigt positiva feedbacken till BEBS utvidgades konceptet i år både innehållsmässigt och för att utöver biovetenskaperna täcka även kemiteknik och ICT.

Deltagarantalet var begränsat till 20 personer för att främja diskussion och vi blev väldigt positivt överraskade av den stora mängden ansökningar som vi fick. Deltagarna valdes på basen av ansökningar där de beskrev sitt intresse för kurstemat och berättade om eventuella erfarenheter som var relaterade till entreprenörskap. Kursen var avsedd för doktorander eller äldre forskare som är intresserade av entreprenörskap och kommersialisering av innovationer. Flera av deltagarna hade antingen redan varit med i kommersialiseringsprojekt eller planerar att delta i sådana, och många var också intresserade av en karriär utanför den akademiska världen.

Kursen innehöll sex stycken längre eftermiddagssessioner. Som föreläsare hade vi entreprenörer med vetenskapliga bakgrunder, professorer och teknologiöverföringspersonal från ÅA och Turun Yliopisto (TY), samt kommersialiseringsspecialister och aktörer i det lokala innovationsfältet i Åbotrakten. Utöver att presentera allmänna affärsrelaterade teman, var syftet också att väcka intresse för entreprenörskap speciellt i de tre valda fokusområdena (ICT, kemiteknik och biovetenskaper) samt att berätta om innovationsrelaterade resurser vid ÅA och i Finland. Vi var mycket glada över att vi kunde få så många intressanta personer med mångsidiga bakgrunder att ställa upp som föreläsare, att höra deras åsikter och erfarenheter var utan tvivel det mest nyttiga för deltagarna. De under kursens lopp behandlade temana var varierande men delvis överlappande så att de byggde upp en täckande helhet, som utvidgade forskarnas syn på både sitt eget forskningsarbete och sina framtida karriärutsikter.

Introduktionen hölls av Prorektor Mikko Hupa. Prorektor Hupa poängterade innovationens samhälleliga betydelse och gav en överblick över innovationsprocesserna vid ÅA.  De valda generella affärskoncepten, som presenterades på kursen, innefattade bokföring, marknadsföring, affärsstrategi och finansiering. Professor Gary Cunningham, som är på besök vid Hanken vid ÅA, berättade om bokföringsprinciper och om de viktigaste bokföringsdokumenten man ska kunna tolka och använda i beslutsfattandet, även om man inte siktar på att arbeta som bokförare. KPMGs skattespecialist Kaj Grüssners inspirerande presentation om bokföring i praktiken kompletterade temat med reella exempel. Röda Korsets verksamhetsledare Yrsa Wilén hade en livlig föreläsning om marknadsföringsprinciper som baserade sig på hennes långa erfarenhet i industrivärlden. Hon poängterade att marknadsföring inte bara handlar om försäljning, utan är en process som syftar till att identifiera och uppfylla kundernas behov. Hon gav också råd om hur man kan optimera sina hanteringssätt för att bättre ta i beaktande olika personligheter.  Professor Kim Wikström från ÅA hade en tankeväckande föreläsning om företagsstrategi, i vilken han poängterade planeringens relevans i både affärsvärlden och ens egen karriärutveckling samt presenterade en modell för utformning av affärskoncept.

Kursdeltagarna efter sista föreläsningen.

Entreprenörskap inom olika områden behandlades genom att vi hade presentationer av både universitetsprofessorer som var specialister på företagsamhet på ett visst område och entreprenörer eller andra specialister som berättade om sina egna erfarenheter i branschen. Innovationsdirektör Hanna Halme från affärsutvecklingsbolaget Biocelex gav deltagarna en insyn i hur biovetenskapliga innovationer evalueras ur en business’ synvinkel och docent Lasse Leino från Laurantis Pharma utvidgade samma tema genom sina personliga erfarenheter i bioentreprenörskap. Professor Pekka Hänninen från TY berättade allmänt om grundandet av start-up företag som uppkommit från vetenskapliga uppfinningar och om sina egna erfarenheter från Aqsens Oy som han grundade 2009.

ICT-entreprenörskap presenterades av två experter. Professor Pasi Malinen från Turun Kauppakorkeakoulu gav en energisk översikt av de senaste utvecklingarna inom ICT-branschen och Håkan Lövdahl från LLS Data Ab delade sina tankar om ICT-business baserat på flera små företag han varit med om att grunda och leda. Det är inte lika vanligt att starta eget produktionsbolag inom kemiteknik som t.ex. i mjukvarubranschen, men vi var väldigt nöjda med att verkställande direktör Kenneth Ekman från Critical Solution Technologies kunde komma och berätta om sin långa karriär som entreprenör i kemirelaterade start-ups och belysa vilka utmaningar man kan förvänta sig om man startar eget i branschen.

BES inkluderade också flera presentationer, som gav deltagarna information om innovationsrelaterade resurser och kunskaper. Teknologispecialist Heikki Aro från TEKES berättade om deras finansieringsprogram för små och medelstora företag (SMF) och direktör Olli Mankonen från TurkuScienceParks affärsutvecklingsavdelning gav deltagarna praktiska råd till utformning av en affärsplan. Vi hade också en annan föreläsare från TurkuSciencePark; Linda Fröberg-Niemi berättade om arbetsmarknaden och -utsikter för doktorer i Finland och om hurdana skillnader det finns i arbetslivet mellan företag och universitet.

Vi som jobbar vid teknologiöverförings- eller innovationsenheterna vid ÅA eller TY berättade om immaterialrättigheter, vilka skillnader det finns i dessa i olika länder, samt när och varför man ska patentera en uppfinning och vilka ekonomiska för- och nackdelar detta medför ur både uppfinnarens och patentägarens synvinklar. Från ÅA så deltog innovationskoordinator Olle Lagerroos, teknologiöverföringsmanager Mika Tuomola och jag själv i den här delen. ÅAs teknologiöverföringssystem och de relaterade dokumenten vid ÅA gicks också igenom tillsammans med det nyligen ikraftträdda direktivet om uppfinningar. Informationsspecialist Anne Bäcklund från TY berättade om olika patentdatabaser och visade hur man kan göra patentsökningar i dessa, och innovationsombudsman Mauno Kangasaho som också fungerar som  innovationsombudsman för Uppfinningsstiftelsen fokuserade på IPR rättigheterna och själva patenteringsprocessen.

På kursen hade vi också övningar i networking och ”pitching”. Pitching är ett engelskt ord för ett kort försäljningstal som samtidigt informerar åhöraren om produkten och syftar till att antingen direkt sälja produkten eller ordna ett möte med den potentiella kunden. Ett relaterat koncept, som presenterades på kursen, är NABC (Need, Approach, Benefit, Competition) som har utvecklats vid SRI International i USA. NABC kan användas för att förtydliga pitchmeddelandet och den används också bl.a. av TEKES i evalueringen av finansieringsansökningar.

Jag tyckte själv att det var roligt att få ordna den här kursen, speciellt när jag själv hade spenderat första halvan av detta år på Kellogg och studerat motsvarande ämnen där. Kursen fick väldigt positiv respons och jag hoppas jag kan vara med och ordna den också nästa år. Skicka gärna e-post eller kommentera nedan ifall ni har förslag till förbättringar för BES 2013! Teknologiöverföringsavdelningen vid ÅA ska också ordna andra skolnings- och infotillfällen nästa år, till exempel angående TEKES TUTLI-projektansökningar.