Maria de Lourdes Ruivo da Silva de Matos Pintasilco (av förståeliga skäl ofta kallad Maria de Pintasilco, vilket är obildat!) föddes 1930 i Abrantes, Portugal. Hennes barndom och ungdom präglades av Antonio Salazars diktatur i Portugal. Den totalitära regimen fälldes 1974 av den portugisiska armén, som inledde en s.k. nejlikarevolution. Maria de Lourdes var länge en opolitisk, yrkesarbetande kvinna, men efter revolutionen fanns det ett stort behov av nya, okorruperade krafter i statens tjänst. 1975 blev Maria Portugals ambassadör för UNESCO i Paris. Åren efter revolutionen var politiskt turbulenta i Portugal, och efter en regeringskris kallade president Antonio Ramalho Eanes Maria de Lourdes till statsminister för en övergångsregering. Detta skedde på sommaren 1979. Maria fortsatte sina samhälleliga aktiviteter och var senare bl.a. presidentkandidat och medlem i EU-parlamentet.
Lady Margaret Thatcher föddes i en medelklassfamilj 1925. Då hette hon Margaret Roberts. Snart efter universitetsstudierna i Oxford kandiderade hon för det brittiska underhuset år 1950, men lyckades inte vinna valet, vilket var en stor besvikelse för henne. Margaret var van vid att alltid vara bäst. 1959 lyckades hon komma till parlamentet och vi kunde se en brant stigande politisk karriär, präglad av en enorm viljestyrka. Efter att konservativpartiet förlorade valet 1975 vågade hon utmana partiledaren Edward Heath, den sympatiske förre premiärministern. Margaret vann och blev partiledare och oppositionsledare. 1979 blev hon den första kvinnliga brittiska premiärministern, som med järnhand reformerade Britannien – ännu i dag är Lady Margaret en av de mest kontroversiella politikerna som vi har sett efter andra världskriget.
Angela Merkel innehar sedan 2005 en av världens mest inflytelserika positioner: hon är Tysklands förbundskansler. Merkel är född 1954 i Hamburg, men hennes far, som var protentantisk präst flyttade till Östtyskland och Merkel blev uppvuxen och utbildad där. I samband med de stora omvälvningarna under åren 1989-90 blev Angela politiker i CDU och tack vare sin begåvning, sina personliga egenskaper och goda relationer till förbundskansler Kohl avancerade hon snabbt: hon blev medlem i tyska parlamentet efter landets återförening och senare minister och oppositionsledare. Den politiska karriären kröntes 2005, då Angelas parti lyckades vinna valet och hon blev den första kvinnliga förbundskanslern i Tyskland.
Vaclav Havel föddes 1936 i Tjeckoslovakien. Havels bakgrund var i den övre medelklassen, vilket gjorde hans ungdom svår: 1948 hade Tjeckoslovakien övergått till ett totalitärt kommunistiskt styre, trots att den officiella propagandan och banderollerna talade annat. Havels utbildning var typisk för en blivande journalist och författare: taxichaför, avbrutna studier i ekonomi, praktiskt arbete som teatertekniker… Teatern kom att ändra Havels värld och världsbild. Han började med att skriva artiklar och teaterstycken – det första hette ’Trädgårdsfest’. Havel var en av initiativtagarna för landets återdemokratisering, en av dem som undertecknade Charta77-dokumentet, där man krävde att den tjeckoslovakiska regeringen skall återinföra demokrati och börja respektera mänskliga rättigheter. För denna underskrift fick Havel betala ett högt personligt pris: diverse former av censurering, arresteringar och t.o.m. fängelsestraff. Vinden vändes slutligen i november 1989, då sammetsrevolutionen bröt ut i Tjeckoslovakien. Diktaturen störtades praktiskt taget fredligt och Havel, tillsammans med Alexander Dubcek, hälsade jubilerande folkmassor på Vaclavske Namesti i Prag. Havel blev snart valt till Tjeckoslovakiens president och fortsatte efter landets klyvning som president för Tjeckiska republiken ända till 2003. En av mina favoritböcker är Havels essäsamling ’En dåre från Prag’.
Jorge Mario Bergoglio föddes 1936 i Argentina. Han insjuknade i tuberkulos och blev en religiös ung man, som 1958 anslöt sig till jesuiterna. Jorge studerade teologi i Chile, sedan fortsatte han med studier i sitt hemland och avlade examen i filosofi (1960) och teologi (1970) vid Colegno Maximo San José. Jorge är känd för sitt arbete för de fattigas bästa och för sin anspråkslösa livsstil. Han är en lärd och språkkunnig katolsk teolog, som 1998 utsågs till ärkebiskop av Buenos Aires. I mars 2013, efter en dramatisk abdikering av påven Benedictus XVI, blev Jorge vald till den högsta positionen i den världsomfattande romersk-katolska kyrkan: han blev påve Franciscus I, för enkelhetens skull bara Franciscus.
***
Varför denna samling av kvinnor och män i höga positioner – tre kvinnor, två män, så att kåseriet är politiskt korrekt. Den gemensamma nämnaren är deras grundutbildning. Franciskus I och Vaclav Havel har en teknikerutbildning i kemi bakom sig. Maria de Lourdes Pintasilco är kemiingenjör från Instituto Superior Tecnico, Lissabon (1953) och hade en karriär i cementindustrin, innan hon blev diplomat och politiker. Margaret Thatcher avlade magistersexamen i kemi vid det ärevördiga Oxford, och arbetade i livsmedelsindustrin, innan hon gifte sig, började studera juridik och blev topppolitiker. Fru Angela Merkels studier i teoretisk kemi kröntes vid Akademie der Wissenschaften der DDR, där hon 1986 försvarade en doktorsavhandling med titeln ’Untersuchung des Mechanismus von Zerfallsreaktionen mit einfachem Bildungsbruch und Berechnung ihrer Geschwindigkeitskonstanten auf der Grundlage quantumchemischer und statistischer Methoden’ Rubriken är ytterst grundlig, som ett litet referat och avhandlingen fick vitsordet magna cum laude.
Slutsats: Kemist, javisst!
Tapio Salmi
Akademiprofessor