Alla inlägg av Marina Näsman

Kan djur främja den äldres hälsa?

Marina NäsmanNågot som fångat mitt intresse inom forskningsområdet psykiskt välbefinnande hos äldre är användningen av djur i äldreomsorgen. Detta är inget som har någon direkt koppling till min forskning i nuläget, men eftersom det har visat sig att användningen av djur i äldreomsorgen på olika sätt kan främja den äldres hälsa är det något som jag har följt med intresse. Att det finns djur på äldreboenden är inget nytt fenomen. Att använda dem mer systematiskt för att främja den fysiska och psykiska hälsan hos den äldre är däremot något som är på uppgående. Möjligheterna för i vilka sammanhang man kan använda sig av djur är många och kan vara ett viktigt verktyg i även andra områden än äldrevård.

Hunden är kanske det djur som lyfts fram mest i sammanhang där djuret används som ett verktyg i vård och rehabilitering. S.k. vårdhundar kan användas till exempel i rehabiliterande syfte för att främja både fysisk och kognitiv funktionsförmåga. Enligt min uppfattning har arbetet med införandet av denna typ av verksamhet funnits något längre i Sverige. Det finns redan utbildningar för vårdhundar och olika försök med att använda vårdhundar på äldreboenden har gjorts. Under dessa försök har personalen bland annat kunna observera att behovet av mediciner mot oro och antidepressiva medel har minskat. Man har även kunnat se positiva effekter på den kognitiva funktionsförmågan hos äldre personer med demens. Enligt Socialstyrelsens (i Sverige) rapport ”Vårdhund för äldre i särskilt boende. En systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd” från 2014 behövs det dock fler vetenskapliga studier där effekterna av användningen av hundar i äldreomsorgsverksamhet utvärderas. Positiva effekter av mötena med hunden har kunnat observeras på individnivå men det saknas fortfarande belägg för effekterna på gruppnivå. Socialstyrelsen har även publicerat rekommendationer för hur vårdhundar kan användas i vård och omsorg. För att kommuner och andra aktörer inom äldreomsorgen ska införa denna typ av verksamhet behövs också mer spridning av evidensbaserad kunskap om effekterna av att använda djur i äldreomsorgen och en mera systematisk utvärdering av redan existerande verksamhet.

Användningen av djur i äldreomsorgen har också på olika sätt inkluderats i aktuell forskning i Finland, exempelvis i projektet ”Eläinten toimijuus yhteiskunnassa – Näkökulmia Suomesta 1890-2040” (Animal Agency in Human Society – Finnish perspectives 1890-2040) som finansieras av Finlands Akademi. Som en del av projektet kommer etnologen Jussi Lehtonen med delprojektet ”Animal in senior citizens’ nursing and rehabilitation centers in the 2040s” undersöka hur man i framtiden kunde använda sig av djur i äldreomsorgen. Mer information om projektet i sin helhet hittas här: http://animalagency.utu.fi/

Användningen av djur i äldreomsorgen har även uppmärksammats i media. Den 5 augusti 2015 kunde man i HBL läsa om Karvinen och Klimppi som besökte ett serviceboende i Hollola. Denna typ av besöksverksamhet syftar inte till att systematiskt rehabilitera eller vårda den äldre så som användningen av en utbildad vårdhund gör, men kan trots det ha en hälsofrämjande inverkan på individen och upplevas som ett upplyftande inslag i vardagen. Artikeln är också ett bra exempel på att det även är möjligt att använda andra djur än hundar i detta syfte.

Bilden är tagen från en artikel som publicerades i HBL den 5 augusti 2015 (Foto: Cata Portin) och hittas ännu i sin helhet på webben: http://gamla.hbl.fi/feature/2015-08-05/765359/karvinen-och-klimppi-lockar-fram-leenden

Bilden är tagen från en artikel som publicerades i HBL den 5 augusti 2015 (Foto: Cata Portin) och hittas ännu i sin helhet på webben: http://gamla.hbl.fi/feature/2015-08-05/765359/karvinen-och-klimppi-lockar-fram-leenden

Hästarna och deras ägare är aktiva i föreningen Finlands lurviga kompisar r.f. (Suomen karva-kaverit r.y.; suomenkarvakaverit.fi). Föreningen, som bygger på frivilligverksamhet, riktar sig även till andra grupper än äldre. Föreningen har även beviljats medel från RAY för ett treårigt projekt som har som syfte att inrätta och sprida djurassisterat frivilligarbete i Finland.

Om  man ställer mig frågan ”Kan djur främja den äldres hälsa?” svarar jag tveklöst ja. Min förhoppning är att man i framtiden kunde införa denna typ av ”alternativa” inslag i rehabiliteringen och vården av äldre och jag ser det som viktigt och nödvändigt att mera forskning inom detta område bedrivs.

Ny på forskarbloggen

Marina NäsmanEftersom det här är mitt första inlägg på forskarbloggen tänkte jag att det skulle vara på sin plats med en presentation av mig själv och min forskning. Jag heter Marina Näsman och har snart varit inskriven i ett år som doktorand vid socialpolitiken vid ÅA i Vasa. Jag blev utexaminerad politices magister med huvudämnet utvecklingspsykologi i juni 2014. I februari 2015 inledde jag min tid som doktorand, nu med socialpolitik som huvudämne.

Mitt primära forskningsintresse är äldre och deras psykiska välbefinnande. Intresset för äldre tog fart när jag skulle börja skriva min kandidatavhandling och bestämde mig för att skriva om depression hos äldre. Intresset höll i sig och när det var dags för att börja fundera på ämne för magisteravhandlingen valde jag att fortsätta på samma spår som tidigare, även om mitt fokus blev lite bredare och temat för magisteravhandlingen blev således psykisk hälsa hos äldre.

Efter min magisterexamen hade jag inga direkta planer på att fortsätta studera. Även om det inte var helt uteslutet var det inget jag ville ta något beslut om just då. Någon särdeles lång paus från studierna blev det dock inte. I december 2014 skickade jag in en forskningsplan och anhållan om att bli antagen som doktorand i socialpolitik, eftersom jag blivit informerad om att en ny projektomgång av GERDA (GErontologisk Regional DAtabas) var under planering. Eftersom jag tack vare mitt intresse för äldreforskning var bekant med GERDA sedan tidigare visste jag att detta projekt var något som jag gärna skulle arbeta med.

GERDA är ett mångvetenskapligt samarbete mellan Österbotten och Västerbotten som har fokuserat på äldres hälsa och livsvillkor. Datamaterialet består dels av ett hembesöksmaterial där personer som varit 85 år och äldre har intervjuats i sina hem och dels av en postenkät som har skickats ut till personer som varit 65, 70, 75 och 80 år. Hembesöksmaterial har samlats in vart femte år sedan år 2000 och enkäten har tidigare skickats ut 2005 och 2010 och planeringen av ett nytt enkätutskick är i full gång. Det finns alltså redan en stor databas som möjliggör många olika typer av analyser. Eftersom materialet från Österbotten består av både svensk- och finskspråkiga finns det även möjlighet att göra jämförelser mellan språkgrupperna.

Idag är jag anställd som nämndforskare/sekreterare i samhällsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland och har varit det sedan den första mars 2015. Svenska litteratursällskapet finansierar forskning om det svenska i Finland genom stipendier och projektmedel och har fem vetenskapliga nämnder (Historiska nämnden, Litteraturvetenskapliga nämnden, språkvetenskapliga nämnden, traditionsvetenskapliga nämnden och samhällsvetenskapliga nämnden). Som nämndforskare har man möjlighet att ägna en stor del av arbetstiden åt egen forskning vilket har bidragit till att jag har kommit igång väldigt bra med forskningsarbetet under mitt första år som doktorand.

 

I forskarbloggen har jag tänkt skriva om bland annat aktuella ämnen inom äldreforskningen, livet som doktorand och konferenser, seminarier och dylikt som jag har deltagit i. Hoppas att ni är intresserade av att få en inblick i mitt forskningsintresse och min fortsatta tid som doktorand.