Jag deltog i konferensen Empirisk dannelseforskning. Fra pædagogik til uddannelsesvidenskab nyligen. Många av föreläsarna hade för övrigt skrivit texter i en bok med ungefär samma tema Empirisk dannelsesforskning. Mellem teori, empiri og praksis (2018). Arrangörerna hade planerat in ett kollokvium med Keld Thorgaard, Thomas Illum Hansen och Carsten Fog Nielsen kring Immanuel Kants Om pedagogik. Det fungerar som inspiration för det här inlägget, för att överväga vad bildning kan betyda inom utbildning med tanke på digitalisering.
Kant var övertygad om att uppfostran och bildning är nödvändiga för människan. Enligt honom uppfostrar dock föräldrar för nutid, furstar utbildar med sina specifika mål för ögonen. Pedagogiken utbildar för en bättre värld.
Det som är gott för mänskligheten är gott för individen menade Kant. Under diskussionen hävdades att Kant inte skulle tala om 21st century skills utan den framtid som han förespeglar sig är mer öppen än så. De som skapat idén om dessa färdigheter för framtiden är OECD och de kan förstås som furstar med ekonomiska intressen för ögonen. Kant är lämplig att hålla i minnet varje gång framtidens krav diskuteras. Vems framtid är det egentligen vi talar om? Enligt Kant skapas framtiden av fria och myndiga subjekt, än så länge kan ingen människa seriöst säga sig korrekt kunna spå in i framtiden, inte ens OECD.
Disciplinens överordnade betydelse hos Kant är intressant i pedagogiska sammanhang eftersom den återknyter till hur vi förhåller oss till andra människor och till oss själva. Den kan ses som en motpol till diskurser om motivation i de nordiska läroplanerna. Den som söker bildning behöver lära sig disciplin för att kunna bli kultiverad, civiliserad och moralisk. Bildning erbjuder alltså ett längre perspektiv än en tillfällig motivationshöjande aktivitet eller lustfyllt lärande för stunden.
Mobiltelefonens vara eller icke vara i undervisningssammanhang har diskuterats särskilt de senaste åren och kan förstås som en spänning mellan disciplin och frihet. För att vara fri krävs disciplin enligt Kant. När mobilanvändning reduceras till slösurfande fjättrar den människan istället för att befria. Disciplinen avgör om vi klarar av att fokusera på det som är väsentligt nämligen bildningsprocessen, eller om vi förförs av appars försök att behålla vår uppmärksamhet genom digital stimuli.
Som den upplysningsfilosof Kant var såg han alltså en fri och myndig person som målet för pedagogiken. Bildning är då en svindlande, oförutsägbar och spännande process, aldrig färdig, aldrig inrättad i tydligt formulerade lärandemål, aldrig mätbar enligt de mått som exempelvis OECD bestämt i PISA undersökningar. Bildning är en individuell resa, men den kan aldrig genomföras ensam. Bildning sker alltid i samspel med kulturen, med andra människor.
En lärarprofession med Kant i åtanke är en spännande tankelek. Struktureras lärarens frihet sönder genom lärandemål, krav från styrdokument och diverse mätinstrument? Ponera ett annat scenario. Du undervisar utan en tanke på styrdokument. Du beaktar de erfarenheter och kunskaper som finns bland de du undervisar och deras bildningsprocess. Du utbildar för en bättre framtid för alla. Hur ser din undervisning ut? Skulle något förändras, och vad i så fall?