Forskarbloggens webbmaster Ben Roimola påminner oss vänligt. Så här kan det låta: ”Nästa måndag (30.4) är det igen dags för dig att publicera ett inlägg i Forskarbloggen. Det här blir samtidigt ditt sista schemalagda blogginlägg före sommarpausen.” Tack Ben för påminnelsen både om bloggen och om den annalkande sommaren!
Åbo Akademis Forskarblogg startades i september 2011. Till en början var vi sex forskare som bloggade, senare blev vi sju, vilket innebar ett blogginlägg var sjunde måndag. Bloggen som genre eller texttyp räknas höra till Web 2.0 det vill säga de interaktiva webbgenrerna. Bloggen inbjuder alltså till svar. Vi forskarbloggare har skrivit flitigt, men vi har inte fått så värst många kommentarer. Kanske det beror på att våra bloggar egentligen är litet av hybridformer. En blandning mellan dagbok och kolumn. Läsaren får både glutta in i en forskares vardag och ta del av forskarens reflektioner kring aktuella frågor.
Min forskargrupp ägnade en hel tid och tankar åt bloggen som genre på den internationella konferensen Designs for Learning i Köpenhamn senaste vecka. Mer om konferensen kan läsas på: http://designsforlearning2012.aau.dk/. I vår presentation gav vi bland annat exempel på så kallade klassbloggar, som i sin tur kan indelas i digitala dagböcker och ämnesbloggar. Genom att analysera klassbloggar som elever i skolor i Sverige och Finland skrivit i olika perspektiv träder intressanta mönster fram. Hur använder eleverna bilden? Hur fotografiet? Vilken medvetenhet visar eleven om mottagaren? Litar eleven på att en lärare som mottagare förstår bildspråket, eller väljer elever att försäkra sig genom förklaringar med hjälp av alfabetisk text?

För mig innebar forskarbloggandet en av läsårets nya utmaningar. En positiv sådan. Det här är mitt sjunde blogginlägg. Under läsåret har jag fått tre kommentarer i bloggverktyget men faktiskt riktigt många kommentarer i andra, muntliga, också oväntade sammanhang. Och det är förstås trevligt. Jag erbjöd också blogginläggen som publikationer i press och media, då sådana uppgifter skulle uppges vid vårt universitet, men insamlaren menade att bloggar definitivt inte hörde hemma där bland Biblio-uppgifterna och expertuppdragen. Jaha. Å ena sidan skall vi vid vårt universitet ta vår tredje uppgift ad notam och gå i dialog med det omgivande samhället, å andra sidan så har vi inte redskap att synliggöra och räkna med alla dessa genrer för samhällskontakter. Varav bloggen då är en.
Forskarbloggen var alltså den ena av mina nya utmaningar för detta läsår. Den andra nya utmaningen är mer av privat karaktär: ridning! Samma septembermånad som jag inledde forskarbloggen återupptog jag ridandet efter en paus på trettio år. Och jag har ridit betydligt fler gånger under året än bloggat. Varför ridning då? Tja, av många olika orsaker. Jag kunde ange motion och utevistelse. Men jag anger kommunikation. Kommunikationen med hästar sker nämligen på helt andra sätt än de jag är van vid att använda, åtminstone som forskare. Hästarna styrs inte med hjälp av tangentbord eller pekskärmar, de facto lyssnar de inte ens till verbalspråk bortsett från några överenskomna ljud eller kommandon. Hästarna och ridningen ger mig fullständig motvikt mot digitala resurser och det läsande och skrivande jag så gärna sysslar med. Hästarna och ridningen utmanar mig till den grad att jag varken vill eller hinner ägna en tanke på något annat.
Någon klok har sagt att man varje dag borde pröva på något man aldrig förr prövat på. För mig blir det kanske inte varje dag, men hav tröst, åtminstone två nya utmaningar per läsår tycks jag klara av: bloggandet och ridningen.
Trevlig sommar!