Efter en ”icke-vinter” kommer våren ändå som vanligt med sina ryckiga steg. Några dagars värmebölja och alla är beredda att slänga vinterkappan och långkalsongerna och njuta av solskenet i en t-skjorta på en parkbänk eller till och med på en badstrand. Sen vänder vinden och himlen blir blygrå och kastar ner skurar av hagel, blöt snö och kallt regn och de tjocka kläderna måste ännu tas i bruk. Marken täcks igen av vit snösörja som på nätterna omvandlas till is som bara för att jävlas med fotgängare och cyklister. Trots dessa ombytliga väderslag börjar det snabbt hända saker i naturen. Små knoppar kommer upp från den frusna marken och något omtöcknade insekter tar sina första flygturer i solens värme efter den långa vintervilan. Flyttfåglarna återvänder, först lite trevande i mindre förtrupper som våghalsigt utmanar svängningarna i väderslagen, och sen kommer de stora plogarna av gäss, svanar och tranor. Förstås även alla mindre flyttfåglar.

Åtminstone för mig är varje vår lika spännande och till och med lite överraskande – hur många gånger man än har upplevt det hela. De första tecknen är något försynta och få, bara en citronfjäril eller något trasig sorgmantel, några ”frusiga” knoppar av blåsippor. Och sen plötsligt, om man inte är tillräckligt alert och uppmärksam, är det grönt överallt och tussilagon och vitsipporna täcker marken som om de skulle ha kommit upp över en natt. Än så länge har inte många fler vårblommor börjat blomma än blåsipporna och den konstiga växten, tibast, med sina purpurröda blommor på en bar kvist. (Löven kommer först efter blommorna.)

Det har börjat hända även i vattenmiljöerna. Grodorna söker sig till diken, dammar och små vattenpölar för att leka och så småningom finns det simmande grodyngel att titta på i dessa vattendrag. I grunda vikar och diken har gäddleken börjat och snart är det dags även för abborre och mörtfiskar att leka. Tiden för ”kokande” vatten av lekande braxnar i grunda vassvikar är inte riktigt ännu, men kommer nog snart.

Lite annorlunda vårtecken, som också upprepas från år till år, kan man följa på universitetet och framför allt på undervisningsfronten. Det är igen dags för flera årskullar av studerande att knyta ihop sina studiehelheter på kandidat- och magisternivåerna. En del av dessa studerande är förstås välorganiserade och sakerna under bra kontroll både gällande innehåll och tidtabell. Men sen finns den andra skaran som tycks bli lika överrumplade av tidens gång och även studiernas innehåll, som jag blir av vårtecknen. Dessa studerande verkar på något sätt vakna från vinterdvalan och plötsligt märka tidens gång och behovet att slutföra studierna innan terminens slut. Något ”omtöcknade” försöker de räkna ihop sina studieprestationer, förstås med hjälp av studierådgivare, märker till sin stora förvåning luckor i studiehelheterna som snabbt bör lappas, helst med skräddarsydda lösningar för varje studerande och enligt deras personliga tidtabeller. Graduarbeten som kanske har pågått under hela läsåret och framskridit i mycket sakna mak, bör plötsligt slutföras i rask takt för att pappren skall kunna tas ut. Då räknas det datum baklänges från t.ex. sista språkgransknings deadline eller den examinerande professorns tidtabell för att schemalägga tid för sista skrivarbetet, handledarens granskning, tid för korrektioner, etc. Ofta blir det en hel del frustration hos studerande, lärare och handledare innan sakerna ändå för det mesta ordnar sig och slutbetyg kan skrivas före läsårets slut.  Jag har ofta undrat hur många av dessa studerande inser hur mycket lärarna ställer upp extra för dem och ruckar på sina egna tidtabeller för att möjliggöra dessa slutspurter på studiefronten. Min gissning är att inte så många. Å andra sidan finns det ett gemensamt intresse i examina både för studerande och lärare, och då är även dessa vårtecken lättare för en lärare att bemöta.

Naturens vårtecken kan förhoppningsvis ge en viss motvikt till dessa akademiska, så gå gärna ut och ta del av dem.

PS. Enligt NOOAs mätningar var mars månad i år den varmaste genom tiderna. Det kanske snart blir aktuellt att förklara vårens början redan i februari?