Pablo Picasso lär ha sagt att det tog honom 10 år att lära sig teckna professionellt och en livstid att lära sig måla som ett barn. Det finns ett viktigt budskap i detta uttalande men jag önskar att han hade avslutat sin mening och även sagt att utan att lära sig teknik och precision skulle han inte kunnat måla alls.

Tittar man på samhällsutvecklingen genom den molekylära biovetarens glasögon har pandemiåret fört med sig glädjeämnen i form av en ökad allmänbildning.  Människan på gatan diskuterar mRNA-vacciner och immunitet med samma lätthet och engagemang som hon diskuterar politik, jämlikhet och demokrati. Åbo Akademis vision är att vara bildningsuniversitetet i Norden. Ett ambitiöst mål som Åbo Akademi arbetar för med nya utbildningar och utbildningsprogram.

Jag hoppas att strategerna vid Åbo Akademi inte definierar bildning snävt och traditionellt.

Globala tankesmedjor har förutspått att de kommande decennierna kommer att kännetecknas av den ”biologiska revolutionen”, Livet 2.0. I början av detta år presenterades den första självläkande levande roboten, Xenoboten. Genetiskt modifierade immunceller används redan som cancerbehandling. Grundläggande kunskap om de biologiska program som styr livet erbjuder möjligheter för nya medicinska, men också andra mindre uppenbara tillämpningar.  Upptäckter kring livets programvara kan tillämpas för kreativa lösningar på dagens stora utmaningar inom hälsa, energi och klimat. Vi kan programmera växter att producera mediciner där dessa mediciner behövs och överkomma utmaningar med transporter och förvaring. Vi kan utnyttja den blågröna algens unika förmåga att omvandla solljus till energi i framtida biologiska solceller för att möta energikrisens utmaningar. Biomolekylär kunskap kan användas för att utveckla den levande mjukvaran där den binära koden bestående av nollor och ettor ersätts med DNA kodens A, G, C och T. Den syntetiska biologin kan använda kunskapen för att kemiskt syntetisera komplexa biologiska system som uppvisar funktioner vilka ännu inte existerar i naturen. Detta kräver långsiktiga strategiska satsningar. Biovetenskaperna vid Åbo Akademi är framgångsrika. Lokala styrkor i bioteknik och infrastruktur, den aktiva läkemedelsindustrin och nya satsningar som placeringen av det nationella centret för läkemedelsutveckling i Åbo ger Åbo Akademi unika förutsättningar att spela en aktiv och strategisk roll.

De som seglar vet att man inte skotar in seglet i medvind. Åbo Akademi har infört ett strikt sparprogram och omdirigerar pengar med bestämd hand. Jag hoppas att detta är ett led i en evolution, den levande naturens sätt att skapa hållbart och robust liv för miljoner och 24 år framåt och inte en revolution, människans sätt att omkullkasta rådande förhållanden. Som molekylär biovetare från Åbo Akademi skulle jag gärna bidra med att bekämpa nästa pandemi med andra redskap än sång, åderlåtning och böner.

Cecilia Sahlgren

Professor i cellbiologi