Etikettarkiv: antony fredriksson

These courses will start during MARCH 2015 in VISUAL STUDIES

posterbild_photographymareyINTERMEDIARY LEVEL:

Photography and the Moving Image (130026.1) 5p.

STARTS ON MONDAY 16th!

Fourth mandatory course for students at the intermediary level. Other students of ÅAU and exchange students can also participate. The philosopher Antony Fredriksson (see previous post in Swedish) and the Culture and Religion scholar Sofia Sjö give an introduction to the history and theory of Photography and Film. They are both conducting research on Film as a channel for ideologies and world-views. Film screenings are included (e.g. Eisenstein’s October, Marker’s Sans Soleil and Minh-Ha’s Reassemblage)

Introduction: Mon 16.3 4-6 PM, Camera Obscura (E201), Arken

Schedule: Mon during w. 12-14 and 16-19, 4-6 PM; screenings 2-4 PM (w. 14, 17, 19)

 

poster_autumn2014_johnbullINTERMEDIARY LEVEL:

Applied Cultural Imagology (130025.1) 5p.

STARTS ON THURSDAY 19th!

Optional course for students at the intermediary level. Other students of ÅAU and exchange students can also participate (English at BA or MA level is recommended). What is a national stereotype? What does smell and sound mean for the identity of a place? What kind of mental images do we make when we read a text? Such questions are asked in Imagology – a research field created by scholars who want to understand the connections between the Psychological and the Social. Your teacher is professor Anthony Johnson of the English department at ÅAU.

Introduction: Thu 19.3 4-6 PM, Camera Obscura (E201), Arken

Schedule: Thu during w. 12 and 15-19, 4-6 PM; reading/writing period w. 13-14

REGISTER THROUGH MIN PLAN (www.abo.fi/minplan) OR JUST SHOW UP AT THE INTRODUCTIONS!

Länkning pågår till intressant.se

Fotots idéhistoria: disputation 9 januari

Antony_FredrikssonAntony Fredriksson (filosof, undervisar i fotografi och rörlig bild) lägger fram sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi nästa vecka, fredagen den 9 januari. Avhandlingen har titeln ”Vision, Image, Record – A Cultivation of the Visual Field”. Opponent är professor William Rothman från University of Miami. Dagen innan disputationen, torsdagen den 8 januari kl 19.15 i rum Westermarck (Arken, Åbo Akademi) håller professor Rothman en gästföreläsning på temat: ”Emerson, Hitchcock, Film”. Vi har skrivit om Antonys forskning tidigare här på bloggen, t.ex. i mars 2013.

Länk till mer information: Avhandling i filosofi 9 januari

Avhandlingen i digital version: Vision, Image, Record – A Cultivation of the Visual Field

länkning pågår till intressant.se

Dessa kurser startar under mars-maj

Klicka på bilderna för större text:

Fotografi och rörlig bild, 5 sp, 17 mars
poster_spring2014fot

Bilderbokens eststik, 5 eller 10 sp, 15 april
poster_spring2014bilderb

Bildsociologi, 5 sp, 5 maj
poster_spring2014bildsoc

Pdf: poster_spring2014foto_bilderb_bildsoc

ANMÄLAN VIA MIN PLAN (www.abo.fi/minplan) före 10.3 (Fotografi), 21.4 (Bilderboken) och 5.5 (Bildsociologi)

Visuella studier – aktuellt och gjort

Är du ett FAN? Gå vår kurs COMICS!

Är du ett FAN? Gå vår kurs COMICS!

Det har varit tystnad här på bloggen ett tag – men det innebär inte att det har varit brist på aktivitet i ämnet. Tvärtom. Ämnets lärare har gett kurser under april och maj – ”Den rörliga bilden” (Antony Fredriksson, se tidigare inlägg), ”Bilderbokens estetik” (Maria Lassén-Seger), ”Bildsociologi” (Jenny Wiik) och ”Nutidskonst” (Öppna Universitetet, Fred Andersson). Till hösten ges kursen ”Visuell Analys” som kombinerad nätkurs och närstudium i Jakobstad – se info här:

Sommaruniversitetet i Vasa, filialen i Jakobstad: ”Visuell analys” okt-nov 2013

De flesta studenter har lämnat huset, men vi lärare jobbar nu desto intensivare med att förbereda höstens kurser. Höstens första kurs i Visuella studier är som tidigare år grundkursen i bildperception som går på engelska med psykologen och hjärnforskaren Tarja Peromaa som lärare. Tarja är en mycket uppskattad lärare som kan konsten att förklara på ett strukturerat och lättfattligt sätt. Vill du gå kursen ska du leta efter kursnamnet ”Image Perception and Cognition” eller kurskoden 130000.0, anmälan är öppen via systemet Min Plan för studerande vid Åbo Akademi eller Turun Yliopisto ända fram till 6 september.

Flera av oss har varit uppmärksammade eller aktiva även utanför Akademin under våren. Jenny Wiik arbetar också som författare och illustratör och debuterade i höstas med ungdomsboken Bildbindaren på Schildt & Söderströms förlag. Maria Lassén-Seger hör till landets främsta experter på just böcker för barn och ungdom, och hennes kurs ”Bilderbokens estetik” får varje år mycket god respons. Om du är intresserad av bilderböcker och vill hålla dig orienterad om vad som händer på det området är det ett bra tips att läsa Marias regelbundna recensioner av nya böcker i Hufvudstadsbladet. Tidningen verkar inte längre publicera nyare recensioner online, men här är några från förra året:

Om Jenny Wiiks ”Bildbindaren

Om Maria Turtschaninoffs ”Flickor som går dit de inte får”

Om Ulf Starks och Linda Bondestams ”Allt det här”

Även Mia Österlund som är universitetslärare i litteraturvetenskap här vid ÅA recenserar barnböcker i Hbl, några exempel:

Om Maijja och Anssi Hurmes ”Under täcket”

Om Camilla Mickwitz ”Jason, Emilia och de små tanterna” (nyutgåva)

Fred Andersson (undertecknad) deltar sedan hösten 2011 i det nordiska nätverket för forskning om tecknade serier – ett annat område där förhållandet mellan ord och bild står i centrum. NNCORE, som nätverket heter (Nordic Network for Comics Research) hade sin första internationella konferens i Helsingfors den 23-25 maj. Koordinator för konferensen var professor Kai Mikkonen som bland annat har skrivit den viktiga boken Kuva ja sana (Bild och ord). Nätverket har en hemsida som ligger under Syddansk Universitet i Odense, och som man når via följande länk: NNCORE, Syddansk universitet. Forskare från Finland, Sverige, Danmark, Norge, Island och Estland deltar. För nätverket har Fred Andersson skrivit en essä för en planerad engelskspråkig antologi med texter av medlemmarna.

Våra ÅA-ämnen Folkloristik, Visuella studier och Sociologi ger till hösten i samarbete en ny engelskspråkig kurs om tecknade serier och fandom, den kultur som växer fram bland fans till böcker och serier i fantasygenren. Kursen heter ”Comics – Interdisciplinary and cultural perspectives” och startar den 25 oktober. Fred Andersson inleder med serieteori de tre första veckorna (se också inlägg 2 juni förra året), sedan föreläser Ralf Kauranen om sociologiska aspekter (3 veckor) och Jacob Löfgren om fandom (3 veckor). Ralf Kauranen är medlem i NNCORE och har disputerat på en avhandling om 1950-talets finska debatt om seriers ”skadlighet”. Se den här artikeln om Ralf från 2008. Jacob Löfgren är doktorand i folkloristik och forskar om fankulturen kring den brittiske författaren Terry Pratchetts karaktärer. Se den här artikeln om Jacobs projekt. Kursen är öppen för alla intresserade vid Åbos två universitet, precis som de ordinarie kurserna i Visuella studier.

Andra engelskspråkiga kurser som vårt ämne ger under 2013-14 är ”Cultural Imagology – An introduction” (se också tidigare inlägg från i höstas) och ”Visuality and Visualization of Information”. Båda kurserna tar upp viktiga aspekter på bilder som kunskapsförmedlare idag – mer om detta senare i veckan!

länkning pågår till intressant.se

Filmklassiker och kursstart imorgon

Affisch för "Oktober" designad av de svenska konstnärsbröderna Stenberg, 1927

Affisch för ”Oktober” designad av de svenska konstnärsbröderna Stenberg, 1927

Tidningen Meddelanden från Åbo Akademi uppmärksammar Visuella Studier via vår medarbetare Antony Fredriksson som intervjuas om sin syn på foto och objektivitet i det senaste numret.Det finns också information om hans kurs ”Den rörliga bilden” som startar imorgon. Se nätversionen av intervjun: Objektivitetetens mening. Tidigare inlägg om och av Antony hittar ni här. Kursen börjar imorgon måndag klockan 13, och nästa måndag den 25 mars visar vi Sergei Eisensteins film ”Oktober: tio dagar som skakade världen” från 1927. Eisenstein är den mest kände filmskaparen från det tidiga Sovjet och hans filmer är typiska för den stil han själv kallade attraktionsmontaget – snabba och associativa växlingar mellan olika synvinklar i en scen. Dramatiken i hans filmer är också kännetecknande för mycket av den visuella kulturen och propagandabilden i det nya stora landet – och en stor optimism när det gällde filmens möjligheter att sprida politiska budskap till en befolkning som till stor del fortfarande var analfabeter. Detta var ju också före ljudfilmen och en filmmakare var hänvisad till att få ut så mycket som möjligt av det visuella.

Det finns en poäng med att börja en kurs om film med just Eisenstein eftersom hans filmer kan ses som höjdpunken i en viss utveckling inom stumfilmen. Andra filmare som dansken Dreyer hade en helt annan estetik som kom  att bli mer dominerande i Europa från 1930-talet och framåt, med förespråkare och uttolkare som den franske kritikern Bazin som det finns texter av i kursen. Men idag känns Eisensteins filmer moderna igen – vi känner lätt igen hans snabba bildväxlingar från musikvideos och actionfilm.

Filmen visas i Camera Obscura (E201) i hus Arken på Åbo Akademi måndag den 25 mars klockan 13-15. Alla intresserade är välkomna och det finns ännu platser på kursen!

länkning pågår till intressant.se

Kurs i mars – den rörliga bilden och seendets historia

Inuti Heidi Lunabbas "Sauna Obscura" i Åbo. Bildkälla http://www.turku2011.fi/en/event/saunalab-sauna-obscura_en

Inuti Heidi Lunabbas ”Sauna Obscura” i Åbo. Bildkälla http://www.turku2011.fi/en/event/saunalab-sauna-obscura_en

Årets första kurs, ”Semiotik, Ikonografi och symbolanalys” har nu pågått ett tag med en liten men trogen grupp studenter. I mars startar Antony Fredrikssons kurs ”Den rörliga bilden” och samtidigt ger jag själv också en kurs om konsten efter 1950 Öppna Universitetet. Antony blev licentiat förra året med en avhandling som han lade fram i ämnet filosofi år 2011. Avhandlingen handlar om seendets och fotografins historia och heter To Discover and to Create – A Genealogy of the Concept of Visual Record. Kursen ”Den rörliga bilden” följer i viss utsträckning samma spår som avhandlingen – den ger en historisk bakgrund till fotografins och filmens betydelse för vår tids visuella kultur.

Filmen som teknologi utgår från fotografin, och fotografin utgick i sin tur från Camera Obscura (”det mörka rummet”) som beskrevs redan på 1000-talet men som blev ett hjälpmedel för för tecknare och målare under 1600- och 1700-talen. Konstnären Heidi Lunabba är en entusiast för Camera Obscura och har byggt flera stora sådana, bland annat en i form av en bastu under kulturhuvudstadsåret i Åbo.

Utan att kunna tala för Antony tror jag att hans kurs handlar om att seendet har en historia, en tanke som kan verka främmande i början. Att fotografi och film har en historia är lätt att förstå, men att skriva seendets historia kräver att man ser seendet som kulturellt betingat och inte bara som något biologiskt. Forskaren Jonathan Crary, som Antony hänvisar till i avhandlingen, har visat att filosofins och naturvetenskapens ideer om seendet förändras efter 1820-talet, då Camera Obscura ersattes av fotografin. Före fotografin dominerade en rationalistisk perceptionsmodell präglad av filosofen Descartes, som beskrev kropp och själ som helt åtskilda. I rationalistiska beskrivningar av seendet reflekteras synbilden som en kopia eller ”representation” inne i huvudet, och därinne tittar själen på bilden – som i en Camera Obscura! Fast om det vore så, så skulle det lilla själsliga ”jaget” inne i huvudet i sin tur innehålla en kopia och en annan liten åskådare som i sin tur innehåller en kopia och… Modellen hamnar i vad som brukar kallas ”oändlig regress”, ett tecken på att det är något som är fel på den från början.

Efter uppfinnandet av fotografin befinner sig såväl fotografiet som filosofernas synbilder utanför Camera Obscura, och det mentala seendet börjar mer och mer beskrivas som en subjektiv process snarare än en objektiv kopia. Själen trängs gradvis ut ur naturvetenskapens synteorier och överlämnas till kulturhistoriker och andra humanister. En mer materialistisk naturvetenskap växer fram. Samtidigt kräver tillväxten av information och medier i samhället ett annat och mer aktivt seende när hjärnan ständigt ska anpassa sig till nya och annorlunda arrangemang av text och bild. Seendeforskningen anpassar sig till den nya situationen och börjar mer och mer betona hur seendet är aktivt och undersökande – psykologin avlägsnar sig alltmer från Descartes kopior. Seendets karaktär förändras och teorierna om seendet förändras – dessa förändringar hänger samman, och seendet har en historia.

länkning pågår till intressant.se