Kursplanering och Blooms taxonomi

För den erfarna universitetsläraren är processen inför skapandet av en helt ny kurs säkert en simplare historia än för någon som aldrig tidigare skapat en helt egen kurs. Trots skillnaden i år på nacken och erfarenhet är processen troligtvis ändå rätt liknande. Samma frågor dyker upp: vad vill jag att studerande ska lära sig och vilka metoder ska jag använda mig av för att nå det målet? Hur mycket eget arbete ska de utföra utöver seminarier/föreläsningar/tentamen, och vilka arbetsformer ska jag använda mig av? En utgångspunkt är ju naturligtvis nivån på kursen: är det en obligatorisk kurs för första årets studerande, eller en fördjupad och valbar kurs för dem som är på magisternivå? Ämnet man undervisar i ställer också vissa krav på metoder och mål.

Som grund för detta arbete, särskilt vad gäller målen för kursen, kan man använda sig av Blooms taxonomi. Det ord som fattas i taxonomin och som är problematiskt på många sätt är ordet förstå. Om jag vill att studerande på min kurs ska förstå till exempel sambandet mellan litteratur, historia och politik så kan man fråga sig vad det egentligen är jag begär av dem. Ordet förstå är något så väldigt vardagligt. Vi kan till exempel fråga våra studerande om de förstår kolonialismens påverkan på de forna koloniernas ekonomi och politik idag. Vi kan fråga dem om de förstår begreppet neokolonialism, till exempel. Det vi egentligen ber av dem är att de ska redogöra för kolonialismens långvariga effekter, eller förklara vad neokolonialism innebär. För att mäta förståelse behövs verktyg.

Ett annat ord som fattas i taxonomin är reflektera. Reflektion (eller reflexion som vissa föredrar att skriva det) är ungefär lika abstrakt som förstå, fast vi alla vet vad som menas med det. Eller vet vi? Vi kan be våra barn som gjort något dumt att fundera en stund på vad de gjort. Alltså förväntar vi oss att de genom reflektion och moget övervägande ska komma fram till vad det var som blev så fel. Eller så kan vi be våra studerande reflektera över sin inlärning under en kurs gång. Scott John Threlfall (2014) skriver om studerandes reflektiva förmåga och konstaterar att kursdagböcker där studerande reflekterar över sina framsteg kan vara till stor hjälp för dem, men att begreppet reflektion i sig är väldigt abstrakt. John Cowan (2006) konstaterar samma sak i sin egen text och berättar om sina egna erfarenheter av kursdagböcker. Han skriver att de blev en fungerande länk mellan studerande och lärare och även en mycket uppskattad sådan. Därmed kan reflektion nå flera mål.

Både studerande och lärare drar nytta av klara förväntningar inför en ny kurs, och Blooms taxonomi kan säkerligen vara till stor hjälp eftersom den försöker använda sig av mera konkreta begrepp. Trots det är begrepp så som förstå och reflektera, i all sin underbara abstraktion, även viktiga. Det finns flera olika verktyg som kan hjälpa en då man planerar nya kurser eller reviderar gamla, så som till exempel Åbo Akademis examensstadga och instruktionerna för kursutvärdering. Blooms taxonomi kan hjälpa en att förtydliga målen med kursen, och det är trots allt målen som är det allra viktigaste.

 

Blooms taxonomi: (http://www.ark.lu.se/uploads/media/Grund_foer_bedoemning_av_examinationer.pdf)

Cowan, John. 2006. On Becoming an Innovative University Teacher. Berkshire: Open University Press.

Threlfall, Scott John. 2014. ”E-journals: towards critical and independent reflective practice for students in higher education”. In Reflective Practice: International and Multidisciplinary Perspectives vol.15 (3), p. 317-332.

http://www.abo.fi/stodenhet/kursutvardering

http://web.abo.fi/fou/stadgor/examensstadga_2015.pdf

1 thoughts on “Kursplanering och Blooms taxonomi

  1. Detta inlägg om kursplanering och Blooms taxonomi fångade mitt intresse eftersom jag själv gjorde min första fiktiva kursplanering igår (inom Universitetspedagogik, modul 3) och använde mig av just Blooms tankar. Som en ovan planerare var det ju välbehövligt att ha en klar taxonomi (kan erkänna att jag fick googla mig fram till ordets betydelse), alltså en indelning och klassificering. Speciellt i val av specifika ord för lärandemålen tog jag hjälp av herr Benjamins uppdelning.

    Vid närmare eftertanke finns det en semantisk svårighet kring många av begreppen som lyfts fram, precis som du diskuterar gällande att förstå och att reflektera. I dokumentet med Blooms tankar som du länkar till förklaras ’förståelse’ som att en studerande kan förklara principen genom exempel på dess användning inom andra områden, medan ’tillämpning’ är att personligen använda principen på procedurer i verkliga situationer. Att i en examination kunna skilja mellan dessa två begrepp ser jag som svårt eftersom det finns få ”verkliga situationer” som studerande får använda principerna på, en tillämpning blir ofta att ge exempel på hur principen används inom olika områden – alltså att visa på en förståelse.

    Ju mer jag funderar på dessa frågor, desto mer förvirrad blir jag, kanhända en biverkning av att det är fredag. Men jag tackar för dina tankeväckande funderingar, och får nog återgå till min kursbeskrivning för att se om jag förstår vad jag förväntar mig att studerande skall lära sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *