Integrering av genus och mångfald i undervisningsprogrammet i psykologi – ett axplock

Ett tema för kvalitetsarbetet vid före detta Institutionen för psykologi och logopedi år 2014 var genus och mångfald i undervisningen. Efter att psykologin lade om sitt undervisningsprogram 2013-2014, försvann den obligatoriska kursen ”Psykologi i genusperspektiv” ur programmet, vilket fick studerande att skriva ett PM om dessa frågors närvaro i undervisningen överlag. Meningen efter omläggningen var att kunskap om jämställdhet, genus, etnisk mångfald osv. skulle bakas in i bägge ämnens undervisningsprogram som en naturlig del, och inte endast förekomma i separata kurser. Tanken med utvecklingsarbetet 2014 var att stöda den undervisande personalen i denna process. Inspiration togs också från benchmarkingbesöket vid Göteborgs universitet 2013, där både psykolog- och logopedprogrammen har arbetat mycket med att integrera kunskap om dessa frågor i sin utbildning (se Årsrapporten 2013).

Meningen efter omläggningen var att kunskap om jämställdhet, genus, etnisk mångfald osv. skulle bakas in i bägge ämnens undervisningsprogram som en naturlig del, och inte endast förekomma i separata kurser.

Arbetet med att integrera genus och mångfald i undervisningen inleddes med ett fortbildningsmöte den 3.6.2014 med Malin Gustavsson från Ekvalita (www.ekvalita.fi). Efter mötet fick lärarna en hemuppgift som bestod i att fundera över hur genus- och mångfaldsaspekter kunde bakas in i den egna kursen. Arbetet fortsatte under kvalitetsseminariet på Ilmaristen matkailutila den 10 oktober, då hela dagen tillägnades genomgången av lärarnas arbete samt vidare diskussioner (se inlägg i Lärarbloggen 17.11.2014 ”Mångfald är en rikedom”). Dagen resulterade i flera konkreta förslag på kursnivå som implementerades från och med läsåret 2015-2016 såvida samma lärare fortsatte med samma kurs.

Här några axplock ur de kursförändringar psykologins lärare arbetade fram under projektets gång (specifika litteraturförslag är inte inkluderade). Fokus låg på kandidatkurserna som till sin natur är litteraturtunga med stark betoning på teori och metod. I de yrkesförberedande kurserna på fördjupad nivå där man övar sig på praktiskt, kliniskt arbete och ett terapeutiskt förhållningssätt upplevdes mångfaldsfrågor som en redan djupt integrerad del av undervisningen och inte ett område i behov av utveckling.

Identifiera litteratur/annat material för din kurs/dina kurser utifrån en analys av vilka mångfaldsaspekter som kan vara relevanta för kursinnehållet.

”Litteraturen ligger som bas för kursen (läskurs med s.k. inspirationsföreläsningar). Jag kommer därför att uppmärksamgöra studerande på en kantring i teoribyggen kring personligheten (särskilt av äldre och till yttermera visso teoretisk natur) mot en västerländsk heteronormativitet.”

”Litteraturen förefaller ”neutral”, men behöver därvid också kompletteras med ett mångfaldsperspektiv under föreläsningarna.”

”[Min kurs] är den första kursen inom blocket för forskningsmetodik. Kursen ger bl.a. en grund i förmågan att kritiskt analysera forskningsrapporter och de slutsatser som kan dras utgående från dem. En naturlig del av detta är därför att kunna ifrågasätta val av sampel och den population samplet antas representera. Sampelvalet ur en mångfaldssynvinkel lyfts fram i litteraturen kring WEIRD (Western Educated, Industrialized, Rich and Democratic) samhällen, därifrån största delen av samplen i vetenskaplig forskning härstammar trots att WEIRD-samhällen endast utgör en tiondel av världens befolkning. Artikeln ”The Weirdest people in the world?” (Henrich , Heine, & Norenzayan, 2010) blir därför en del av tentlitteraturen i kursen år 2015. Redan i år finns den med som frivillig läsning.”

”I den nya kursboken The Psychology of Human Sexuality (Lehmiller, 2014) tas mångfaldsfrågor upp i en bredare utsträckning än tidigare tentlitteratur (bland annat kön, sexuell orientering, parafilier och religion). Jag kommer ytterligare att under första föreläsningen understryka att boken trots alls skrivits för en amerikansk publik, vilket kan begränsa vinklingen.”

”Behandlingen av ovannämnda punkter gäller främst de praktiska neuropsykologikurserna som kommer först efter denna kurs, men man kunde nog ta upp vissa aspekter såsom vikten av relevanta testnormer även här. Eftersom man visar videosnuttar med riktiga patienter (samlade från Youtube) redan i denna kurs, kunde även aspekter som gäller relationen mellan klinikern och klienten omnämnas. Via dessa exempel borde studenterna nog få en inblick i det mångfald som finns hos hjärnskadade individer gällande deras beteendemönster. Afasi i olika språk samt hos flerspråkiga tar jag upp. Könsskillnaderna nämns i samband med vissa neurologiska tillstånd där förekomsten varierar mellan kön (MS, dyslexi, Alzheimer).”

”Kursen kommer i år att lyfta fram mångfaldsfrågor i samband med föreläsningarna och med extra material. Relevanta etiska frågor som är relaterade till mångfald är bl.a. grunder för inkluderingen av variabler i analyser (t.ex. kön, ras, religion) och forskningens konsekvenser (t.ex. möjliga fördomar och å andra sidan ökad medvetenhet). Valet av population och individuella studiers generaliserbarhet är viktiga aspekter också i en systematisk review, och på kursen kommer ”WEIRD”-bias att behandlas.”

”Det finns forskning som visar att etnisk minoritetstillhörighet, relativ fattigdom, manligt kön och urbanicitet är viktiga riskfaktorer för psykos, och att de hänger ihop med sämre prognos. Alla dessa teman behandlas i boken Models of Madness av J. Read och J. Dillon (red.) som jag använder som kurslitteratur. Även bokens kapitel om psykos och kön för fram tankeväckande fakta om hur kvinnor och män har olika typer av psykossymtom. Frågor om könsrollers inverkan på vår perception är därför relevant för kursen.”

Redogör för hur mångfaldsfrågan ska examineras på din kurs/dina kurser.

”Kommer med i någon tentfråga. Är bara en del av en stor helhet.”

”Frågor i boktentamen där studerande kritiskt bör problematisera aspekterna.”

”I nuläget har examinationen fokuserat på teorier och kliniska manifestationer inom klinisk psykologi. Fr.o.m. följande kurs kommer ett moment med gruppdiskussion kring kliniska frågeställningar ur ett mångfaldsperspektiv att införas. Studerande får i smågrupper diskutera fall där olika kön och olika sexuell inriktning angetts […] Grupperna får efter detta presentera en tänkbar psykologisk tolkning och handläggning av ”fallen”. Skillnader i utfall beroende på ”fallets” kön, könsidentitet, sexuell läggning etc. diskuteras sedan utförligt i storgrupp med föreläsaren som ledare. Samma sak kan också göras vid ett annat tillfälle, men då med olika socioekonomisk/kulturell bakgrund som ”indikator”.

”Kursdeltagarna tilldelas forskningsresultat där dessa frågor aktualiseras och får i uppgift att tänka på hur samma forskningsfråga kunde studeras utan ifrågavarande mångfaldsproblematik. Studier väljs så att följande mångfaldsfrågor inryms: a) etnicitet och kulturell variation b) socioekonomisk status c) bildningsnivå d) sexualitet e) kön.”

”Mångfaldsfrågor kring själva frågeställningen (t.ex. könsskillnader, beaktande av socioekonomisk status, ålder o.s.v.) diskuteras för varje forskningsfråga. Varje grupp/par får som en del av sin uppgift att framlägga vilka mångfaldsfrågor som inryms i deras projekt, och presenterar hur man på bästa möjliga sätt beaktar dessa med tanke på 1) generalisering av resultaten, och 2) etiskt genomförd forskning (respekt för de individer som deltar i datainsamlingen). Andra grupper/par ger feedback och förbättringsförslag och dessa förslag ska beaktas i den slutliga forskningsplanen. Valet av försökspersoner analyseras explicit från detta perspektiv (dvs. vilka man väljer in som försöksperson och varför och hur detta påverkar representativiteten). Konstruktionen av frågeformulär analyseras ur genus- och mångfaldsperspektiv (d.v.s. antar man ett dikotomt kön, antar man två föräldrar, antar man att tvåspråkighet betyder finska/svenska, antar man heterosexuella två-föräldrafamiljer osv.). De studerande skall explicit motivera varför de antingen analyserar eller inte analyserar gruppskillnader mellan t.ex. män och kvinnor eller om de lämnar bort vissa respondenter (t.ex. svensk-ryska tvåspråkiga familjer). Praktiskt förverkligas dessa uppgifter genom att ge studerandena en öppen instruktion att beakta perspektivet i analyserna. De skall alltså själva tänka igenom vilka faktorer som är relevanta för just deras projekt och på vilket sätt. Ingen färdig lista på ”mångfaldsfaktorer” kommer att ges.”

”Mångfaldsfrågan examineras genom att studeranden i sina utlåtanden om sina klienters personlighet skall ha lärt sig att integrera dessa frågor och kunna tolka resultat från de olika testinstrumenten utgående även från relevanta mångfaldsfrågor så som ekonomisk status, kön, fysiska handikapp o.s.v.”

”Jag kommer att föreläsa om psykos och kön, psykos och etnicitet och psykos och relativ fattigdom och tänker ta med frågor om det till tenten.”

Fundera över hur du i din undervisning i övrigt kan beakta mångfaldsaspekter.

”I litteratur, övningar, filmer, texter.”

”De moderna formerna av äldre teorier betonas under föreläsningarna, mångfaldsaspekten tas genomgående upp. Personlighet i sig är ett komplext begrepp och under presentationen av olika ansatser att förklara/förstå begreppet kommer bl.a. genus och könsaspekter att lyftas fram. Noggrant avidentifierade erfarenheter från kliniskt arbete med t.ex. personlighetsbedömningar av transsexuella personer kan bl.a. användas som en form för belysande exempel. Social diversitet lyfts allmänt fram.”

”Genom ett genomgående betonande av att olika bakgrund hos individer föreligger (kultur, sociala strata etc.) samt olika sexuella inriktningar och identiteter. Det senare allra särskilt vid genomgång av t.ex. olika störningstyper – och det bemötande dessa kan få. Likaså framförs ett påpekande av dold heteronormativitet och västerländsk medelklassnormativitet i olika typer av litteratur”

”Under den första föreläsningen kommer jag i fortsättningen att kommentera sexforskningens brister gällande mångfald. En aspekt som jag tänker att också är viktig att poängtera för kursdeltagarna är hur kursens deltagare (majoriteten vanligtvis unga, finlandssvenska kvinnor) påverkar diskussionen som förs under föreläsningarna. Denna poäng kommer jag i fortsättningen att ta upp under kursens sista föreläsning, då jag tillsammans med studenterna diskuterar kursens innehåll och tankar som väckts under kursen.”

”I kurserna används ofta exempel med kön som oberoende variabel. Deltagarna uppmärksammas på att detta är vanligt inom statistik eftersom det för de flesta av oss är en mycket naturlig gruppindelning som inte kräver invecklade förklaringar, men att det att exemplen är vanliga inte ska tolkas som att frågor om skillnader mellan könen alltid ska antas eller att kön är en så enkel dikotom variabel som man lätt antar. Som kursdragare bör jag också motarbeta ett antagande som jag tror att förekommer om att män är mera intresserade och lämpade för matematik och statistik än kvinnor. I framtiden kommer jag att sträva efter att ha en äldre kvinnlig studerande som drar en del av kursen, t.ex. datorövningarna.”

”Eftersom kursen i sig handlar om personer som är ”annorlunda” och som ofta omnämns i diskussioner om så kallade mångfaldsfrågor ser jag som min viktigaste ”mångfaldrelaterade” uppgift att normalisera själva begreppet psykos och få mina studerande att inse att personer med psykos är inte några främmande, oförståeliga och konstiga figurer som finns någon annanstans i världen. Jag kommer att försöka se till att inte alla patienter i fallbeskrivningarna har finlandssvenska eller finländska namn, att de alla inte är högutbildade och att de alla inte är heterosexuella.”

”Mångfaldsperspektivet betonas både på föreläsning och vid det parvisa feedbacktillfället, i synnerhet vikten av att ställa könsneutrala frågor. Även mångkulturella aspekter lyfts fram.”

 

 

One thought on “Integrering av genus och mångfald i undervisningsprogrammet i psykologi – ett axplock

  1. Dessa frågor och observationer är intressanta. Jag tror att många ämnen vid ÅA kunde ha nytta av att den undervisande personalen skulle besvara frågor av detta slag. bara att besvara frågorna skapar i sig en större medvetenhet om problematiken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *