Önsketänkande?

Åsa BengtssonVet du vilka partier som sitter i regeringen? Lugn, du är inte den enda som känner en viss tveksamhet. Enligt en opinionsmätning publicerad i Helsingin Sanomat i mitten på januari är det bara en av tre finländare som på rak arm kan räkna upp de partier som sedan juni 2011 ingår i landets regering. Sannolikt tillhör du som bemödar dig med att läsa ett blogginlägg på Åbo Akademis hemsida till den exklusiva skaran av upplysta medborgare, men för säkerhets skull kan jag berätta att den sk. sixpack-regeringen har följande beståndsdelar: Samlingspartiet, Socialdemokraterna, De Gröna, Vänsterförbundet, Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet. I opposition befinner sig alltså bara två av riksdagens åtta partier; Centern och Sannfinländarna.

Ovan nämnda undersökning visade också att det finns stora kunskapsgap mellan olika grupper i samhället. Utbildning, inkomst och ställning spelar en betydande roll. Sannolikheten att man skall kunna regeringspartierna på sina fem – ursäkta, sex fingrar – är betydligt lägre om man är arbetslös, lågutbildad, fattig eller ung. Dessutom visade undersökningen med all önskvärd tydlighet att kvinnor är mindre bevandrade i regeringens anatomi än män.

Frågan är nu om vi borde vara förskräckta och förvånade över folks svaga insikter? Mitt svar är nej. Åtminstone bör man inte vara förvånad. Resultatet bekräftar nämligen precis det som de senaste decenniernas forskning kring politisk kunskap sedan länge har visat, nämligen att de flesta människor har svårt att hålla ordning på politiska fakta. Att det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället är även det bekant. Precis som att våra grundläggande resurser har stor betydelse för hur politiskt aktiva vi är, påverkar det även hur mycket vi kan om politik. Det handlar inte bara om förmåga utan är också om sociala sammanhang och de förväntningar vi möter i våra dagliga liv.

Det som däremot fortsätter att förbrylla statsvetarna är det här med kvinnor. Många har rivit sitt hår och vänt och vridigt på siffrorna för att få ett hållbart svar på varför kvinnor gör så dåligt ifrån sig i kunskapsmätningar. I fallet med den finländska regeringen var skillnaden mellan män och kvinnor hisnande 14 procentenheter (41 jämfört med 27 rätt svar). Skall vi tro forskning beror ungefär hälften av den här skillnaden på att män hellre chansar än erkänner att de är osäkra medan kvinnor väljer att direkt bekänna färg. Vad de resterande sju procentenheterna beror på är betydligt svårare att säga. Kanske de sociala förväntningarna spelar oss ett spratt även här?

Men nu till de goda nyheterna. För samtidigt som många saknar kunskap om till synes grundläggande och genuint viktiga politiska fakta visar forskningen att de flesta trots allt har en förvånansvärt välutvecklad förmåga att orientera sig i politiken. Många lyckas alltså trots bristande detaljkunskap tolka det som händer och fatta utifrån sin egen situation rationella beslut i valbåset. Dessutom kunde faktiskt nästan 90 procent av alla som deltog i undersökningen identifiera regeringens två dominerande partier; Socialdemokraterna och Samlingspartiet.

Till sist en intressant liten detalj. Helsingin Sanomats undersökning visade att hela 41 procent av finlands kvinnor tror att Alexander Stubb är utrikesminister (motsvarande siffra för män är 29). Här har vi kanske nyckeln till kvinnors dåliga framgång i dylika övningar; man ägnar sig åt önsketänkande.

Tidigare publicerad i VN 18.01.2013

Om Åsa Bengtsson

Jag är professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige, docent vid Åbo Akademi och arbetar under perioden 2010-2015 som akademiforskare vid Finlands Akademi. Jag är medlem av det finländska valforskningskonsortiet och sitter i ledningsgruppen för den starka forskningsmiljön D:CE (Democracy: a Citizen Perspective) vid Åbo Akademi. Internationellt är jag Finlands representant i det nordiska valforskningssamarbetet (NED) och i det europeiska valforskningsnätverket "The True European Voter". Min forskning har ett tydligt medborgarperspektiv. Mina främsta forskningsintressen rör väljarbeteende och medborgarnas demokratiuppfattningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *