Tillfälligt ALTER EGO: Hannah af Uggla

Hannah Kaihovirta-RosvikUnder de senaste månaderna har en del av min arbetstid gått till att tillsammans med kolleger förbereda och förverkliga olika initiativ och  händelser inför Pedagogiska fakultetens jubileum som infaller 2014. Lärarutbildningen vid Åbo Akademi har verkat i Vasa i 40 år. http://www.vasa.abo.fi/pf/jubileum/default.php

Jag tillfrågades att inför jubileumsåret arbeta med olika aspekter av bild, konst och lärande. Jag definierade uppgiften som en möjlighet att arbeta med den transfer som sker mellan visuell kultur och konst inom bildkonstens didaktisk, att fånga upp element av samtidskonstens uttryck i ett pedagogiskt sammanhang och att kommunicera reflektioner om visuell kulturpedagogik. Mycket i arbetet har handlat om vad som når oss i vardagens bildflöde,  hur det når oss och hur vi tar emot och reflekterar över det.

Blogg-inlägget omfattar två av projekten. Inlägget är den presentation som jag höll i samband med seminariet Lärarutbildningen i tiden som gick av stapeln vid Academill 4-5.2 2014. https://www.cll.fi/educations/lararutbildning-i-tiden/

I presentationen beskriver jag två visuella projekt. Arbetet har inte haft karaktären av forskning utan snarare av utvecklingsarbete.  Nu när projekten är igång och delvis avslutade, visar de sig innehålla möjligt forskningsmaterial om visuell kulturpedagogik i lärarutbildning.

Det tillfälliga ALTER EGOT som nämns i rubriken ”Hannah af Uggla” var det mina kolleger som fick syn på någon gång under projektens arbetsprocess. Hannah af Uggla är en karaktär som jag kanske utforskar mer i konstdidaktiskt eller i  konstbaserad pedagogisk forskning.

PRESENTATIONEN

Bästa seminariedeltagare,

Jag är glad över att i samband med seminariet tilldelas kvalitetstid att beskriva två av de visuella projekt som är knutna till Pedagogiska fakultetens jubileumsår.

Logotypen för pedagogiska fakultetens 40-årsjubileum.Det första projektet har generaliserat kallats för arbetet med jubileumslogon, men specifikt och konstnärligt vill jag beskriva det som skapandet av en bild som har karaktären av ett exlibris. Det är den bild ni ser här.

Generalisering innebär att ett fenomen för den stora allmänheten beskrivs på ett lättillgängligt sätt. Det här kan från konstnärens perspektiv tolkas som ett sätt att skapa dussinvara. Det specifika å sin sida innebär att uppmärksamhet riktas på att gå djupare och bli mer insatt i ett fenomen. Något som konstnärligt kan handla om att arbeta med det unika. I lärarutbildning och framförallt vid ett universitet arbetar vi med både och.

Jag kommer i det som följer att specifikt beskriva den konstnärliga process som är överförd i bilden. Som konstnär arbetar jag ofta med det som redan finns och placerar det i nya sammanhang. Det är en arbetsmetod som är reflektiv och kritisk och jag arbetar gärna associativt över bristningsgränser. Då jag inledde arbetet med den här bilden inspirerades jag av de berättelser om lärarutbildning som mina kolleger delat med sig. I Uggla med pekpinne och texten Vasa.samband med berättelserna dök en uggla upp. Jag har inte själv erfarenhet av Pedagogiska fakultetens historia eller traditioner, så jag började läsa in mig. Sedan sammanförde jag spår av kollegernas berättelser, dokumenterad historia, ugglan och fragment av den rådande situationen vid universitetet till en bild tillägnad jubileumsåret. Bilden tolkar jag som ett samtida exlibris för jubilaren i en multimodal textkultur.

Exlibris är som bekant knutet till en genre där bild och alfabetisk text sammanvävs till ett. De flesta känner exlibris som en markering för att den här boken är någons egendom. Exlibris kan också kännas igen som en form av miniatyrkonst, där det konstnärliga temat formas genom en symbolik som knyter an till sådant som innehavaren av ett exlibris håller viktigt och meningsfullt.

Bildens uttryck är:

Färgerna är utformade med universitetets visuella rekommendationer i åtanke. Rött och gult. Jubilaren till ära blev det gula GULD. Till vänster i bilden en struktur som är inspirerad av den här byggnadens ibland till och med brutala arkitektur. Åbo Akademis logo är innesluten i strukturen och sammankopplad med texten Pedagogiska fakulteten och påminner betraktaren om lärarutbildningens vetenskapliga tillhörighet.Fyran i talet fyrtio pekar mot förändring, fyra kommande fakulteter. Ugglans form går igen i nollan i talet och pekpinnen har förvandlats till en diagonal som pekar ut ur bilden. Framåt enligt västerländsk bildtradition.

Jag har under arbetet gestaltat om betydelsen och innehållet i ugglan så att historien står i bakgrunden och framtiden är i bildens förgrund. Vill ni ta del av flera tolkningsmönster kring bilden, gå in på jubileumsårets webbsida.

Uggletavlor

Några av de 40 tavlorna.

Det andra projektet är de 40 tavlor som ni ser framför er. Ugglan är även här navet i arbetet. Men ett nytt element söker sig med. Representationsgåvor. Akademilektor Mia Porko-Hudd och jag fick under hösten uppdraget att tänka till.

Så vi tänkte och diskuterade och kom fram till att det inte är hållbart att köpa dussinvaror som delas ut till vänster och höger under jubileumsåret. Dessutom ligger det något taktlöst i att sprida högar med prylar runt sig. Istället för att köpa dussinvaror donerar Pedagogiska fakulteten medel till etiska gåvor. Och vi tänkte lite längre. Vi vill ändå överräcka något. Vi använder vår sakkunskap i konst – och färdighetsämnen till att skapa något unikt. Arbetsgruppen för jubileumsåret ställde upp och hjälpte till med produktionsarbetet.

Fler tavlor med ugglor.Material och teknik bygger på principen om återanvändning. Vi har skapat 40 alster med en samtidigt osynlig och synlig uggla. Genom en konstgrafisk tryckteknik har ugglan präglats in i papper. Varje tryck har sedan genom collageteknik omskapats till unika tavlor. I collagearbetet har vi använt sidan 40 från 40 publikationer som genom åren getts ut vid fakulteten. På baksidan av varje tavla är den publikation som sidan 40 är tagen ur, bifogad. På samma sätt som i det första projektet möts här bild och text.

Jag vill sammanfatta med att säga att båda projekten bär på kraften av estetik som solidaritet och deltagarkultur. De omfattar Pedagogiska fakultetens utbildande uppdrag. I arbetet finns invävt stigar av konstens förmåga att uppfatta samtidens nerv – och ett engagemang för att konst, formgivning och skapande är betydelsefulla färdigheter att utveckla i lärarutbildning. Det vi ser framför oss är gestaltningar av hållbar utveckling vid Pedagogiska fakulteten. I det som varit, genom nuet och med tanke på framtiden.

Alla uggletavlor i rad.

Alla 40 tavlor.

Inläggets bilder: Pedagogiska fakulteten, Hannah Kaihovirta-Rosvik

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.