RESEARCH BASED EDUCATION # PRACTICE BASED RESEARCH


Konferensinvitation

 

 

 

http://nafol2014.svt.ntnu.no/SitePages/Home.aspx

För någon vecka sedan hade jag förmånen att delta vid en endagskonferens med titeln En gang læerer alltid læerer i Tromsö, Norge. Konferensen arrangerades av NAFOL (Nasjonal forskerskole for lærerutdanningene i Norge) och fungerade som en samlingspunkt för NAFOLs forskarstipendiater och deras vägledare. Konferensens fokusområde var lärarutbildning och införingen till temat angavs av tre plenumföreläsningar om läraryrkets professionsutveckling med fokus på lärares motivation som potential för lärarskap. I samband med konferensen ordnades även paper- och posterseminarier där doktorander presenterade forskning på gång om lärande och utbildning. Under dagen diskuterades vilka faktorer som motiverar lärare och lärarstuderande till ett meningsfullt lärarskap. En intressant ingång i samtalen var hur och på vilka grunder en del lärare i något skede av sin karriär gör ett annat yrkesval än läraryrket. De synpunkter som steg fram under diskussionerna gav betydelsefullt underlag för fortsatt vetenskapligt grundad dialog om läraryrket med tanke på lärarutbildning och lärares yrkesroll i lokalt och globalt perspektiv.

Innehåll och styrelement

Konferensens inledande plenum tog fasta på läraruppdragets demokratiska principer. Professor Kari Smith gick i dialog med konferensens titel och ställde frågan om det är så att en gång lärare- alltid lärare? Inledningen var tankeväckande och Kari Smith gestaltade centrala och vetenskapligt grundade argument om hur lärares erfarenheter, kreativitet och anpassningsförmåga i större utsträckning behöver undersökas som resurser för professionsutveckling. Föreläsningen gav en god grund för att än mer tydligt diskutera och problematisera praktikbaserad forskning inom utbildningsfältet. Ett tema som Kari Smith lyfte fram var sources of resilience. Sources of resilience (sisu som resurs, fri övers av mig) kan i sammanhanget tolkas som en möjlighet att begreppsliggöra lärares professionella erfarenhet som resurs  för lärares personliga yrkesmotivation men även med tanke på nya utbilsningsstrukturer i lärarutbildning. I sammanhanget kan resilience tolkas som de oartikulerade resurserna som läraren aktivt använder i sin yrkesvardag för att hantera stress, för att stöda sig på styrkor (best practice) istället för svagheter, för att kommunicera med målgruppen i sin undervisning och för att arbeta med problemlösning samt gestalta emotionell intelligens i olika arbetssituationer och människomöten.

Förändringsagenter

I följande plenum talade Rachel Rakhelln om möjligheten att se läraruppdraget som ett sätt att arbeta som förändringsagent. Jag tolkade föreläsningen med utgångspunkt i att förändring innebär att ett fenomen ändrar form och struktur. Agent tolkade jag i sammanhanget som en individ som startar upp och sätter något i rörelse, skapar ett skeende. Rachel Jakhelln väckte tankar om hur forskningsbaserad lärarutbildning ger lärare redskap till att  förhålla sig reflektivt till lärarskapet, hur läraren själv skall kunna ha en kompetens i att vara förändringsagent, inte endast i det didaktiska handlandet utan även i förhållande till medvetenheten om sin egen yrkeskompetens. Flera frågor väcktes. Hur skall den pedagogiska forskningens praktiknärhet gestaltas på nytt sätt?  Hur skall pedagogiskt förankrade forsknings- och utvecklingsprojekt på ett ändamålsenligt sätt ge kunskap om att på ett innovativt sätt arbeta med lärares karriärsutveckling? Hur kan det komplexa i lärarens vardag bli till mångfald och resurs till motivation istället för att gestaltas i en komplicerad yrkesroll?

Longitudinell forskning

I dagens sista plenum presenterades en longitudinell studie  av Paul W. Richardson & Helen M. G. Watt från Monash Universitetet i Australien. Forskningen gav framförallt motivation till att än mer medvetet gå in med teoretiska och metodologiska synpunkter till hur arbeta med lärares yrkesmotivation som kompetens. Det är av kvalitativ betydelse att vi verkar i en tid där kommunikation är globalt. De synpunkter som lades fram gav verktyg att genom kvantitativ och kvalitativ forskning verkligen begreppsliggöra lärarprofessionens olika dimensioner i lärarutbildningen. Vi kan ta tag i det globala för att förstå det lokala. Jag tänker det som en hermeneutisk vändning och drar mig till minnes de  hermeneutiska pixlar som jag gestaltade i min doktorsavhandling 2009.

Posters

POSTER-presentationer var ett inslag i konferensen där jag hade en bärande uppgift. I samband med presentationerna fungerade Alex Strømme, Knut Steinar Engelsen och jag som jury som på basen av givna kriterier bedömde presentationerna som lades fram. Vi lade vikt vid att presentatörerna med sina posters hade begreppsliggjort  medvetenhet om innehåll och kommunicerade sin forskning på ett visuellt begripligt sätt. Det var viktigt att presentatören hade definierat postern som ett ändamålsenligt vetenskapligt sätt att begreppsliggöra sin forskning på.

Under juryns genomgång av inlämnade posters slogs jag av tanken att förmågan att grafiskt och i bilder synliggöra forskningsarbete som kunskapande i viss mån är en underskattad och outnyttjad resurs vid pedagogiska konferenser. Jag påmindes om att posters på en konferens inbjuder till andra former av kommunikation än paper-presentationer.  I paper-presentationer har forskaren som presentatör på ett annat sätt kontroll över hur (till exempel i vilken ordning) mottagaren tar del av den kunskap och information som kommuniceras. Vid poster-presentationer finns all information och kunskap  tillgänglig på en yta för mottagaren samtidigt. Mottagaren bedömer kronologin och logiken i forskningsämnet genom de referenser som mottagaren skapar då postern betraktas. Presentatören kan förtydliga, peka på och vidga posterns referensram genom dialog, men situationen inbegriper flera element som utmanar både mottagare och presentatör.

De tre posters som under den här konferensen på mest ändamålsliga sätt uppfyllde kriterierna var de posters som jag i efterhand kallar för TRÄDET, MASKEN och MÄNNISKAN. I de här tre posterpresentationerna vävdes vetenskaplig genremedvetenhet med innehåll samman på ett sätt som kommunicerar forskning så att den berörde mottagarens kunskapsram på flera nivåer samtidigt.

Pris I  Anja Gabrielsen

pris1

 

 

 

 

 

 

 

Trädet. Ett grundelement som metafor för  tid och växande.

PRIS II Ann Karin Orset

pris2

 

 

 

 

 

 

 

Neutralmasken. Betraktaren möter ett ansikte. Vems?

Pris III Inge Andersland

Människan. Poster Inge Andersland.

 

 

 

 

 

Människan. Mänskligheten har skapat förutsättningar för flera former av kommunikation. Har vi skapat förutsättningar för tolerans?

Sammanfattningsvis föll endagskonferensen i maj och ett vinterlikt Tromsö för min del ut som en utsökt avslutning på ett turbulent arbetsår inom lärarutbildning. För vad kan väl vara bättre än att alldeles vid slutrakan med alla avslutande uppgifter i samband med undervisning, administration och forskning, få vara med om något som fungerar som katalysator och motivation för fortsatt och nytt arbete inom forskningsbaserad lärarutbildning. Skön sommar!

Tromsö 21 maj 2014

IMG_1052

 

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *