Då var sommaren slut och studenterna har återvänt till akademi kvarteren. Inte längre så tyst och lugnt i korridoren som det var för en månad sedan. Ett säkert tecken på att höst terminen har börjat är att man får en epost som påminner om att skriva ett inlägg i forskarbloggen. Detta är också en tid som för många forskare betyder att tiden att göra egen forskning är nu slut. Nu är det undervisningen och handledningen, diverse arbetsgrupper och nämnder och andra möten, skrivande av olika evalueringar och granskningar, samt skrivande av finansieringsansökningar, som kommer att ta upp det mesta av tiden. Och sen på kvällar, veckoslut, då man sitter i flygplan eller tåg, eller då man sover, har man tid med den egna forskningen. Så har det åtminstone varit för mig under de senaste åren.
Men missförstå mig inte. Jag tycker väldigt mycket om att undervisa och handleda, och det är oftast trevligt att vara med i olika arbetsgrupper. Olika evalueringar och granskningar av andras artiklar vet jag inte om jag kan säga att jag skulle tycka om, men man kan väl inte (alltid) bara äta vispgrädden från kakorna heller. För att hinna med allt så gäller det att prioritera, och då är det tyvärr ofta så att många andra saker går före forskningen. I år är jag dock i en lite annorlunda situation. Från och med våren i år fungerar jag som post doc forskare i University of Wolverhampton, UK. Jag har kvar en del timmar vid ÅA, men största delen av min tid går åt den forskning jag gör i Wolves. Detta kommer säkert att märkas även i mina inlägg i denna blogg.
Forskningsprojektet som jag är med i heter ”Cascades, Islands, or Streams? Time, Topic, and Scholarly Activities in Humanities and Social Science Research” och det som Wolverhampton komponenten (de övriga komponenterna är Indiana University, USA, och Université de Montréal, Canada) i projektet gör är att vi undersöker vetenskaplig kommunikation på Twitter. Just nu som bäst samlar vi in några miljoner meddelanden från Twitter som kan anses höra till den vetenskapliga kommunikationen och i ett senare skede analyserar vi dessa både kvantitativt och kvalitativt. Målet med delprojektet är att dels kartlägga den vetenskapliga kommunikationen som pågår i Twitter, men också att hitta mönster och/eller skillnader mellan olika vetenskapsområden. Det övergripande målet är att analysera om den vetenskapliga kommunikationen i sociala medier kunde eventuellt (någon dag) användas som ett mätinstrument för artiklars, forskares eller forskargruppers synlighet (och kanske impact?) och kanske ersätta eller komplettera användningen av citeringar. Eventuellt kan detta ge upphov till mera rättvisa instrument än citeringarna idag är. Men mera om detta i framtiden. Projektet har först börjat och just nu samlar vi data.
Intressanta forskningsrön kan ändra åsikter eller uppfattning om det sociala på nätet. En felkälla är tolkningen. Skriver 20 människor och 2000 läser då får vi ett ganska litet urval. Statistiskt kan representationen vara anspråkslös trots att inläggen blir välformulerade och utgör i sig tunga insatser. Vad vill tex ett tjogotal forskare säga ? Här ligger poängen. Och vi tar gärna reda på vilka som yttrat sig ( via bloggskriverier etc).
Men i valsituationen, som också är snart aktuell, blir resultatet relativt dugligt. Majoriteten av de röstberättigade tar valet som ett viktigt instrument för att kunna ändra eller kanske i ngn mån också bevara beträffande fullmäktigekonstellationen. Vi väljer ju också medlemmar till nämnder. Alltså, allt är viktigt för kommuner/städer. Risto Räty centern