Reflekterande lärande: reflektion som verktyg i undervisning

Det här inlägget fokuserar på reflektion som pedagogisk metod utgående erhållna erfarenheter i att undervisa en kurs i datorförmedlad diskurs och kommunikation. Som ni konstaterar är inlägget i sig en reflekterande aktivitet om just reflektion.

För att vara mer specifik så används begreppet reflektion i relevant litteratur nästan liktydigt med reflekterande lärande (eng. reflective learning). Det sistnämnda syftar till både en individuell, inre kognitiv process och en pedagogisk metod eller snarare ett tillvägagångssätt till vad anses som meningsfullt lärande (Biggs & Tang, 2007; Brockbank & McGill, 2007).

Frågorna som genast uppstår är vad reflektion innebär i praktiken och hur vi kan tillämpa den som verktyg i undervisning. Reflektion som process sker i princip rutinmässigt i vardagen, i en inlärningsprocess och -kontext likaså. Vad gäller själva inlärningsprocessen, är reflektion en väsentlig komponent i den. Genom att reflektera bearbetar studenterna förvärvad kunskap, identifierar behov av ytterligare kunskap, hittar kopplingar, bedömer sitt eget lärande, och på så sätt utvecklar sitt kritiska tänkande. Studenternas reflekterande förväntas påvisas och synliggöras genom att skriva uppsatser och tenter, göra uppgifter, delta i diskussioner, fylla i kursfeedback och dylikt. Men frågan kvarstår i olika diskussioner om reflekterande lärande: hur kan vi använda reflektion som ett ännu mer konkret verktyg som främjar och leder till meningsfullt lärande? Allt detta är en utmaning som man står inför som lärare, inklusive skribenten själv.

I sin detaljerade diskussion om reflekterande lärande på universitets- och högskolenivå menar Brockbank & McGill (2007) att en viktig uppgift av reflekterande lärande som pedagogisk metod är det följande: att få studerande att fokusera på och reflektera över relationen mellan ett (specifikt) fenomen eller tema och deras egna erfarenheter och upplevelser. Författarna baserar sin diskussion på lärarnas och universitets- och högskolestuderandenas erfarenheter av reflektionsbaserad undervisning. Min tolkning av deras diskussion är att läraren bör sträva efter att använda olika reflektionsbaserade undervisningsmetoder i form av aktiviteter.

Denna insikt om att koppla det man undervisar till studenternas egna erfarenheter och upplevelser med reflektion som verktyg blev utgångspunkten för att tänka om och ändra på undervisningsmetoderna för min kurs i datorförmedlad diskurs och kommunikation. I korthet ger kursen i fråga en överblick på hur språket (i det här fallet det engelska språket) och mediet påverkar varandra. Målet är att beskriva och analysera språkets form och funktion såväl på mikro- som på makronivå i datorförmedlad kommunikation. Kursen behandlar allt från förkortningar, fonetiska stavningar, och syntaktiska strukturer i t.ex. Twitter, till olika interaktionsfenomen t.ex. språkväxling, turtagning i chat, samspelet mellan språk och andra icke-verbala kommunikationssätt samt språkets funktion i sociala aktiviteter i virtuella miljöer.

Nästa steg var att arbeta fram olika aktiviteter var reflektion spelar en central roll som verktyget. Olika aktiviteter eller uppgifter som förespråkas i relevant litteratur för att stödja och stimulera studenternas reflekterande lärande är till exempel dagboksskrivande, gruppdiskussion, tankekartor, och skrivande av blogginlägg för att nämna några. Jag valde att arbeta med två reflektionsbaserade aktiviteter som undervisningsmetoder, nämligen workshop med grupparbete och skapande av tankekartor vid två olika undervisningstillfällen. Båda metoder valdes istället för att hålla ett vanligt seminarium som jag gjort förut dvs. hålla föredrag i vilket jag presenterar ett visst tema och ha en gruppdiskussion efteråt. Nedan kommer jag att diskutera workshopen och hur den fungerande som reflektionsbaserad aktivitet.

Temat för workshopen var språk som resurs för sociala relationer i datorförmedlad kommunikation. Som förberedelse inför workshopen läste studenterna en artikel som ger en allmän introduktion till språkets funktion som resurs för att bygga upp, upprätthålla, utmana eller bryta ner sociala relationer. Upplägget på workshopen var att studenterna skulle analysera ett visst material, i detta fall inlägg i diskussionstrådar från olika forum, tillsammans i smågrupper och sen diskutera resultaten med varandra. Syftet var att beskriva och kartlägga på basis av tidigare kunskaper och artikeln de läst vilka språkmekanismer och lingvistiska fenomen de hittar som påvisar språkets sociala dimension. Själv agerade jag facilitator. Som nästa steg sammanställde vi och jämförde gruppernas resultat. Studenterna ombads efteråt att reflektera över resultaten, söka förklaringar till de lingvistiska fenomen de hittat och generalisera kring dem för att sen ha en gemensam slutdiskussion. Som en del av slutdiskussionen uppmanades de att reflektera över och berätta om sina egna erfarenheter vad gäller val av språkliga och icke-språkliga strategier för att etablera och upprätthålla sociala relationer i datorförmedlade kommunikationsplattformer.

Vad var resultatet? För det första var workshopen ett bra sätt att aktivera studenterna till egen inlärning och kollaborativt lärande. Istället för att bara sitta och lyssna på ett föredrag var de aktiva deltagare i att analysera materialet, redogöra för sina slutsatser tillsammans och diskutera temat utifrån eget perspektiv. Detta kom fram tydligt i deras sammanställning av analysresultat, i kommentarerna i gruppdiskussionerna och slutdiskussionen. Hela aktiviteten och dess delar var egentligen en interaktiv reflektionsprocess mellan studenterna själva och till slutet mellan mig som lärare/facilitator och dem. Samtidigt visade studenterna i slutdiskussionen att de fått en djupare insyn i temat när de tänkte aktivt på vilka språkliga strategier de själva använder i sociala medier och andra “online-miljöer” i samband med språkets sociala funktion. Enligt min åsikt var det ett lyckat val att inkludera den här typen av reflektionsbaserad aktivitet i den nämnda kursen eftersom studenterna fick en aha-upplevelse.

Litteratur

Biggs, J. & Tang, C. 2007. Teaching for Quality Learning at University. Maidenhead, UK: Open University Press.

Brockbank, A. & McGill, I. 2007. Facilitating Reflective Learning in Higher Education. Maidenhead, UK: Open University Press.

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *