Genus och klass: En kommentar till universitetspedagogikens kursmaterial

Jag har aldrig behövt fundera så mycket på vad det där pedagogik riktigt är. Efter att ha gått en kurs i universitetspedagogik och påbörjat ytterligare två, har jag under ett halvår reflekterat över lärande och undervisning mer än jag gjort de senaste 30+ åren. Och jag har även tänkt en del på vad det är för bild av lärande och undervisande som förmedlas på universitetspedagogiken.

Jag har hittills inom ramen för universitetspedagogik vid Åbo Akademi stött på videon Teaching Teaching and Understanding Understanding i tre modulers kursmaterial. Videon är ganska problematisk och används till synes oreflekterat i undervisningen/utbildningen av lärare.

1) Videon beskriver John Biggs Constructive Alignment-teori om inlärningsnivåer. Att presentera en separat teori som grundläggande princip inom en vetenskap är inte särskilt kosher.

2) Videons budskap om inlärning är, enligt min tolkning, att studenter ska lära sig för att utvecklas till kritiskt tänkande individer (detta fastställs även i Åbo Akademis strategi 2015-2020), men de förväntas tänka kritiskt inom ett visst ramverk och ska inte kritisera systemet

3) Videon simplifierar och stereotypiserar studenterna i två på varandra motsatta kategorier, ”den duktiga flickan” och ”den slarviga pojken”. Det här är, enligt mig, det största misstaget videon gör.

Susan är videons exempel på en ”bra student” som ”vi knappt kan hindra från att lära sig”, medan Robert, den ”dåliga studenten”, bara är intresserad av att lära sig det han måste för att avklara kurserna. Susan ställer under föreläsningen frågor som ”Är inte det här samma sak som du sa igår, men ur ett annat perspektiv?” medan Robert frågar ”Kommer det här i tenten?”. En mer småsint människa än jag kunde påpeka att Susans fråga är ett utslag av besserwisserhet medan Roberts var högst relevant: det är ju faktiskt viktigt att veta vad som kommer att komma i tenten!

Robert framställs som en arbetarklassman; hans klädsel för tankarna till den råbarkade Marlon Brandos Stanley i A Streetcar Named Desire. Innan föreläsningen sitter han utanför auditoriet (men kommer ändå för sent till föreläsningen), röker och lyssnar på Metallica. Susan däremot bär glasögon, är ljust klädd och vi hittar henne i biblioteket, därifrån hon beger sig i god tid för att hinna promenera genom ett bildskönt campus till föreläsningen. Hennes kläder är lösa och täckande, Roberts t-shirt är tajt och avslöjar vältränade armar.

Åbo Akademi säger sig vara ett universitet som tar jämställdhet och mångfald på allvar, men det märks inte i praktiken då det i kurserna används material som denna video, där den duktiga flickan i slutet av videon sitter och arbetar tillsammans med arbetarklassgrabben och glatt uppmuntrar honom då han klarar av en övningsuppgift. Att Susan och Robert framställs som framsprungna ur olika klasser är inte ett problem; däremot är det ytterst problematiskt att arbetarklassens företrädare får representera en oborstad, obildad och ambitionslös student. Såväl kvinnor som studenter sprungna ur medelklassen förväntas prestera bättre i skolmiljö och därför är speciellt män ur arbetarklassen speciellt utsatta för negativ stereotypisering beträffande studieresultat. (Om någon vill fördjupa sig i det här med klass och genus i skolmiljö så rekommenderar jag varmt Fanny Ambjörnssons avhandling från 2007, En klass för sig, där hon följer gymnasietjejer i deras vardag.)

Jag kanske hetsar upp mig i onödan enligt somliga och borde inte ta videon på alltför stort allvar, men det skaver att veta att den här inspelningen med unkna föreställningar ändå hänger med och får, utan något desto större ifrågasättande, fortsätta vara en del av kursmaterialet. Att använda videor som kursmaterial är praktiskt, speciellt inom universitetspedagogiken där kursdeltagarna ofta är utspridda på olika orter och ibland inte har någon som helst pedagogisk bakgrund. Genom videor kan var och en på egen tid fördjupa sig i ämnesområdet. Men på vilken basis väljs och behålls kursmaterialet? Hur arbetar vi med det? Vilka värderingar förmedlas genom det?

Detta blogginlägg är en övningsuppgift i universitetspedagogik modul 3.

5 thoughts on “Genus och klass: En kommentar till universitetspedagogikens kursmaterial

  1. Det här är nog ett tema som vi säkert inte tänker på tillräckligt – då psykologin och logopedin var toppenhet inom utbildning var det här en av de saker de jobbade med. De skrev också ett blogginlägg https://blogs.abo.fi/personalbloggen/category/ipl-toppenhet-for-utbildning/, där de tar upp vad man ur genus- och mångfaldsperspektiv bör tänka på dels då man planerar en kurs/utbildning, dels då man håller kursen. Läsvärt inlägg!

  2. Du tangerar ett viktigt tema! Jag tror mig minnas filmen du diskuterar i ditt blogginlägg och har för mig att lärarens förutfattade meningar om vad en ”bra” student också kommer upp och styr lärarens praktik. Som lärare, och lärarutbildare, bör detta diskuteras.

  3. Ah, jo! Jag reagerade likadant på videon 🙁
    Mina glasögon är starkt slipade att fokusera på genus men inte på klass, så klassaspekten reagerade jag inte på. Videons otroligt stereotypiserade bild av kön verkar näst intill som en parodi för mig.

    Utöver det du nämner reagerade jag också på det att då videon nämner demografiskillnaden vid universitet mellan 1980-talet och nu visualiseras ”Susans” (bra studenter) och ”Roberts” (dåliga studenter) med röda klänningsbärande personer respektive blåa byxbärande personer.

    Det är synd och framförallt skadligt att liknande stereotypiserande material ingår som kursmaterial vid ett universitet som påstår sig jobba för mångfald, olikhet, jämlikhet och jämställdhet (nyckelord ut strategin 2015-2020).

  4. Tack för detta blogginlägg! Jag är närmast lättad av att läsa det du skrev för jag reagerade långt på samma saker. Första gången jag satt igång videon var jag osäker på om det var en skämtvideo eller verkligen en seriös undervisningsvideo. Jag väntade hela tiden på frågan ”är det något konstigt med denna framställning”, men den kom aldrig.

    Att presentera Biggs Constructive Alignment-teori i denna obligatoriska introduktionsvideo i pedagogik uppfattade även jag som konstigt. Detta kunde ha noterats t.ex. i en kommentar för kursmateriaet att Biggs representerar en teori bland flera. Varför just denna video har valts som introduktionsmaterial skulle vara intressant att veta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *