Det finns en inbiten ide om hur vi lär oss nya saker som går ut på att inlärning handlar om att ackumulera kunskap. Det vill säga att vi, då vi lär oss, ständigt intar mer och mer kunskap. Och att den här ackumuleringen, ökningen av mängden kunskap (fakta, information) sedan gör oss kapabla att handla mer ändamålsenligt och kunnigt. Bakgrunden till den här modellen kan vi hitta hos de tidiga empiristiska filosoferna. John Locke tänkte sig bland annat att vårt medvetande är som en tom behållare som genom erfarenheter fylls av nya sinnesförnimmelser, i den här modellen blir inlärning reducerat till en väldigt enkelspårig process där ny kunskap består av ackumulering av fakta och information.

Den amerikanska filosofen Hubert L. Dreyfus som forskade i frågan angående hur vi lär oss färdigheter, ställde sig kritiskt till den här empiristiska modellen för inlärning. Han använder sig av vardagliga exempel som att lära sig köra bil eller lära sig att spela schack, för att påvisa vilka olika skeden som ingår i inlärning av färdigheter. I sin artikel A Phenomenology of Skill Acquisition as the basis for a Merleau-Pontian Non-representationalist Cognitive Science (2002) påvisar Dreyfus hur processen av inlärning egentligen är en väldigt mångfacetterad företeelse som innefattar flera aspekter som inte överhuvudtaget går att beskriva som ackumulering av fakta och information.

Dreyfus skiljer åt fem stadier av inlärning. Det första stadiet som han kallar novis-stadiet (novice) innebär att man lär sig enligt utstakade regler. Till exempel kan en nybörjare lära sig att köra bil genom att bli instruerad att alltid växla från första till andra växeln då hastighetsmätaren visar en viss hastighet. Eller en nybörjande schackspelare kan börja med att öva in hierarkin för de olika schackpjäserna, vilka pjäser är mera värdefulla än andra, osv. Den här formen av kunskap handlar om vissa fakta som en nybörjare måste lära sig behärska utgående från utstakade regler för handling. Man kunde också tala om axiomatisk kunskap, det vill säga, man lär sig vissa färdigt utstakade axiom. På det här sättet lär man sig att handla enligt ett färdigt utstakat mönster, tex: växla alltid till tvåan då hastighetsmätaren når 50 km/h. Avläsandet av en viss information (mätaren visar på 50 km/h), leder till följandet av en viss regel (växla uppåt).

Fakta och regler är dock inte det som ger oss fördjupad färdighet. Dreyfus påpekar att det till exempel inte alltid är ändamålsenligt att växla till tvåan då hastighetsmätaren anger en viss hastighet. Omgivningen eller den större helheten, utgör ibland omständigheter som specifika fakta och regler inte nödvändigtvis tar i beaktande. Då man kör upp för en brant backe eller har ett tungt lass i bilen skall man till exempel växla uppåt vid en annan hastighet än vid normala omständigheter. Det andra stadiet av inlärning innebär att man har förståelse för sammanhang, det här stadiet kallar Dreyfus för avancerad nybörjare (advanced beginner). Det här innebär att man kan väga upp olika aspekter mot varandra. Till exempel kan den mera avancerade chauffören lära sig lyssna på motorljuden samtidigt då han ser på hastighetsmätaren för att avgöra när det är korrekt att växla uppåt eller nedåt.

De tre högre stadierna som Dreyfus anger (3. Competence, 4. Proficient, 5. Expertise) handlar om processer som inte är förenliga med den simpla modellen om fakta i förhållande till regler.  Då vi talar om exempel där någon har en förfinad och avancerad färdighet blir det tydligt att de i de här fallen inte mera enbart handlar om en större eller mera omfattande mängd av fakta och information, eller ett följande av utstakade regler. En rutinerad chaufför kan till exempel utföra komplicerade manövrar utan att jämföra fakta med varandra och sedan handla enligt angivna regler. En svår kurva kan till exempel kräva att chauffören samtidigt lättar på gasen och trycker på bromsen, utan att rörelserna blir så häftiga att bilen börjar sladda sidlänges. I sådana situationer gäller det att handla snabbt och instinktivt. Det vill säga det finns ingen tid eller utrymme för ett rationellt övervägande angående huruvida hastigheten, sluttningen i kurvan skall leda till ett specifikt handlingsmönster. Ett inlärt och skickligt handlande sker utan att chauffören måste överväga, kalkylera eller jämföra, en skicklig handling är i slutändan nästan automatisk. Kroppen har lärt sig att trycka på bromsen och lätta på gasen i rätt omfattning. Således utförs avancerade och skickliga handlingar, utan kalkylering av fakta eller rationellt regelföljande. Regler och fakta är en slags stödhjul som vi kan göra oss av med då vi grundligt lärt oss en färdighet.

Hubert L. Dreyfus: A Phenomenology of Skill Acquisition as the basis for a Merleau-Pontian Non-Representationalist Cognitive Science. 2002. 1.

https://philpapers.org/archive/DREAPO.pdf