Hitchcocks grepp

Nyligen greps två män i Finland för något som kallades ”terroristiska mord”. När jag var i Atlanta i november höjdes säkerhetsnivån på grund av möjligt hot. Men – allt det här är ändå marginellt i ljuset av händelserna i Paris. Frågor om terrorism når oss vare sig vi vill eller inte.

NynäsDet satsas för tillfället mycket resurser på frågor i anslutning till terrorism. Även inom universitetsvärlden syns det här t.ex. i form av forskning i radikalisering. Den har ökat exponentiellt sedan början av 2000-talet. Utvecklingen är tydlig och forskningen är i takt med sin tid. Tidigare skrevs inte många artiklar alls och det bedrevs inte många forskningsprojekt. Nu går forskningen på högvarv. Tidigare handlade radikaliseringsforskningen främst om olika ideologier, nu är terrorism kärnfrågan i radikaliseringsforskningen. Tidigare handlade radikaliseringsforskningen om politik, nu handlar den mest om Islam.

Allt det här kan också vägas mot lite fakta, t.ex. Global Terrorism Index. Den ges ut av The Institute for Economics and Peace (IEP), ett oberoende forskningsinstitut. Rapporten är överskådlig och budskapet är lätt att ta till sig: Terrorism ökar både i omfattning och geografisk spridning, och den skördar i allt högre grad civila offer. Det är ett reellt problem vi talar om.

Ämnet blir däremot lite mera intrikat när man ser närmare på resultaten i rapporten: terrorism är ett problem främst i några länder (Irak, Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Syrien). Här hittar man 78% av dödsfallen som beror på terrorism. 60% av länderna i rapporten har inga sådana dödsfall alls. Några viktiga iakttagelser görs också i rapporten: terrorism tenderar att uppstå i länder där det redan förekommer politiskt våld, där det saknas trygghet, samt där respekten för mänskliga rättigheter och internationella organisationer är låg.

Vad hände med kopplingen mellan Islam, radikalisering och terrorism? huvudfåran i forskningen? Den är tydligen en myt byggd på flera element. Ett element är föreställningen om att religion spelar en betydande roll, men den föreställningen saknar grund. Terrorism är ett politiskt fenomen som uppstår lättare under vissa politiska förutsättningar. Ett annat element är myten om att radikaliserad religion eller politik är en grogrund för terrorism. Det här är också en myt, och det finns inget som stöder den. Tvärtemot. Om vi lyfter blicken ser vi att den bygger på logiska felslut.

Både vår samtid och vår historia har tydliga inslag och trender av extrem och stark religion (eller politik) men de här fenomenen har inte på något speciellt sätt varit grogrunder för terrorismliknande aktiviteter. Däremot tenderar vår känsla för vad som är rätt och fel att ta avstånd från tanken att våld och terror är ideologiskt berättigat och vi söker sätt att uttrycka sådana normer och gränser. Då använder vi ord som extrem, radikal etc., men det betyder inte att de har ett förklarande värde.

Men – myterna om terrorism har tydligen ett stort värde. Det satsas för tillfället mycket resurser i dem och det kommer definitivt att satsas mycket även framöver. Forskningen är i takt med sin tid, men tyvärr inte i förankrad i fakta.

Från det ena till det andra: den senaste tiden har jag inte skrivit bloggar. Tiden har inte varit ett problem, den fanns inte tidigare heller. Inte heller motivationen, texter föds när man sätter sig ned. Snarare var mitt problem en slags härdsmälta. Det har helt enkelt funnits för många kritiska frågor att ta fatt i. Var kan man börja?

Fan vet vad allt det här handlar om, men på några månader lyckades vår regering rasera grunden för vårt samhälle. Istället fick vi en sluten värld märkt av konflikter, rädsla och hat – styrd av ett förakt för kunskap och fakta. På en mycket kort tid fick vi grupper som ränner omkring och skriker att vi skall stänga våra gränser. Och vi fick grupper som ’patrullerar’ beredda att slå till där de ser något misstänkt med mörkare hudfärg röra sig.

Lite mera fakta om terror kan förresten vara på sin plats här. Terrorism har olika karaktär i olika samhällen, precis som våld i övrigt. Terrorismen i Väst domineras av enskilda individer som inte är parter i uttalade politiska samhälleliga konflikter men som när högerextrema föreställningar.

På tal om det. Jag undrar om vi har en valhänt och inkompetent regering – eller en ledarhord som är strategisk och smart på ett finstilt sätt. Ordet terror betyder inte bara politiskt motiverade våldshandlingar. Det betyder också att inge skräck och rädsla. Rädsla är ett användbart ett redskap i många sammanhang, också i politik. Alla som sett Hitchcock’s filmer vet att det bästa sättet att ingjuta rädsla inte alltid är uppenbara hot. Ibland är en svag – till och med mycket svag – antydan starkare. Den riktar vår blick och låter vår fantasi sköta resten. Fantasin är stark och beredd att investera – inte bara i forskning utan också i olika former av våld.

En reaktion på ”Hitchcocks grepp

  1. ”Både vår samtid och vår historia har tydliga inslag och trender av extrem och stark religion (eller politik) men de här fenomenen har inte på något speciellt sätt varit grogrunder för terrorismliknande aktiviteter.”
    Detta är nog en förenkling. Det har funnits och finns fortfarande terrorismliknande tänkande och aktiviteter i Finland. För snart hundra år sedan befann vi oss i inbördeskrig där fattigdom samt känslor av orättvisa och ideologiskt betingad klasskamp resulterade i godtyckligt dödande av båda sidorna.
    Den fruktbara grogrunden för terrorism är gödslad med, för det första, fattigdom. Som tilläggsmineraler behövs stora mängder orättvisa, korruption och ojämlikhet. En lämplig ideologi, låt den vara politisk eller religiös, kan sedan rättfärdiga våldsamt agerande som jag ändå som idealist tror är det som människor som allmänhet ser som en sista utväg ur det outhärdliga läget som de befinner sig i.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *