Jag kommer aldrig att glömma ett av exemplen som Ann Oakley beskriver i sin bok Adventures of a Broken body. Här hittar man två forskare, Head och Rivers, som för ca. 100 år sedan var mycket upptagna av teorier i gränslandet mellan evolutionär utveckling och rasskillnader. På något sätt lyckades de koppla sina stora teorier till frågan om kroppens känslighet, och speciellt känsligheten hos det manliga könsorganet. Jag saknar tyvärr kompetens för att redogöra hur de här sakerna hängde ihop, men kopplingen var alltså orsaken till att de beskriver följande experiment som de utför i sitt arbetsrum på Cambridge.
”The foreskin was drawn back, and the penis allowed to hang downwards. A number of drinking glasses were prepared containing water at different temperatures. Head stood with his eyes closed and Rivers gradually approached one of the glasses until the surface of water covered the glans but did not touch the foreskin…”
Visst drar man på munnen åt de allvarliga forskarna från Cambridge (jag föreställer mig att de bär den akademiska arbetsdräkten frack såvitt de alls har kläder), men varför tror vi att vi går fria från ett dilemma som kanske följt människan så länge hon försökt sig på att veta något, dvs. dilemmat med blinda fläckar och gränser. Vilka galenheter ryms mitt i vår samtida forskning? Och vilken makt och politik tjänar den, håller den uppe, låter den te sig som vettig och meningsfull? Forskarna Head och Rivers tänkte säkert att de var nyskapande och banbrytande.
Det här är ett tema med variation som jag tenderar att upprepa i mina texter, och ofta med hjälp av stora ord så jag får väl lova exemplifiera vad jag menar den här gången.
Vi är väl alla ganska vana att tänka på USA som ett land där man lever med föreställningen att man är både centrum och allt, lite i stil med ’we are the world’. Och som alla fördomar bär den väl ett uns sanning. Jag kollade nyss in nya böcker via en av de större akademiska bokhandlarna på nätet och jag hittade många titlar som verkade vara mitt i prick vad gäller det tema som intresserade mig. Men, när jag granskade innehållsförteckningen – tur att det finns sådana också på nätet – råkade jag varje gång ut för samma besvikelse. I praktiken var de flesta böcker snäva fallstudier från och om USA även om det inte på något sätt framgick av titel eller beskrivning. Ifall en bok handlar om USA behöver man inte ange det i titeln. Det är bara när böckerna behandlar andra länder som det tycks vara nödvändigt.
Det är väl regeln om regler och undantag som spelar oss ett spratt igen, och lite som med män och kvinnor, och en mängda andra kategorier. Om en studie i praktiken handlar enbart om män, behöver det inte nämnas, men om det handlar om kvinnor är det en annan sak. Gör man t.ex. en ingående granskning av den tidiga religionspsykologin kommer man att märka att tankarna om människans religiositet i praktiken var tankar av och om män. Och ifall man granskar bilden av det som då kallades sund eller mogen religiositet, märker man att den religiositeten sitter bekvämt tillbakalutad i sin läderfåtölj i ett privat bibliotek, klädd i rökrock, sugande på sin pipa, allt medan den gör sig stora tankar om människans yttersta öde och det goda livet.
Min röda tråd tycks igen samla sig till ett råddigt nystan av udda exempel, men jag lever med tanken att extrema exempel ibland kan hjälpa oss att se vissa relevanta nyanser i ett område som är varken svart eller vitt. Också det akademiska studiet av religion har sina blinda fläckar. Det finns idag en stark betoning av Europa och USA, och det börjar bli allt mer viktigt att bryta upp de rumsliga barriärerna. I Europa lider vi på vårt sätt av liknande dilemman som man gör i USA och i grunden finns ofta tanken att ’we are the world’. I andra delar av världen finns andra blinda fläckar.
Mina reflektioner föranleds av att jag har blivit inbjuden att under våren att besöka Zhejiang University, som ligger i Hangzhou (Kina). Därefter blir det antagligen en resa till Hong Kong. Bakom båda resorna finns ett spirande samarbete med en kollega vid Purdue University i Lafayette (USA). Han arbetar intensivt för att knyta samman delar av den västerländska forskningen om religion med forskningscentra i Kina. På den gemensamma agendan finns förhoppningen om ett framtida forskningsprojekt – och i bakgrunden tankar om vikten av att bryta upp samtida barriärer och gränser i forskningen som skymmer sikten, en strävan att kasta ljus på blinda fläckar.
Hur väl man i ett framtida projekt lyckas att bryta upp gränser och vilken relevans det kan få är sedan en annan fråga, för att inte tala om politiska och ekonomiska viljasom förutsätt. Men – det oaktat så handlar det på något plan om att sträva efter att tänka ’out of the box’, att hitta något nytt. Men, det handlar samtidigt om en paradoxal rumslighet. Risken när man vill tänka så är att man egentligen rör sig i en helt annan riktning, som Head och Rivers, rakt in i banaliteter.