Höstmörker och -värme

Johanna Mattila

I år verkar det vara så att hösten aldrig slutar. Temperaturerna envisas att hållas ovanför nollstrecket även på nätterna. Nåja, visst kom det lite snö för en vecka sedan, och någon köldknäpp har det väl varit tidigare också. Men i övrigt har man inte behövt byta klädsel till något varmare än den som man behövde ungefär i slutet på september. Jag kan bra tänka mig att det finns ett stort antal människor som är bara glada för det varmare vädret på grund av hälso- och bekvämlighetsskäl. Ingen halkrisk eller behov av att skotta snö ännu i år. Å andra sidan finns det säkert många andra än bara jag som otåligt längtar efter snö för att kunna idka vintersporter. Lite snö skulle inte heller skada med tanke på det mörkret som dessa molniga och korta dagar orsakar oss. För ljusets skull skulle det faktiskt räcka med bara ett par centimeter snö även om vintersporterna inte ännu gynnas av det.

Det ljumma vädret och de korta, dystra dagarna fick mig att tänka på väderförhållanden tidigare i år och även generellt. Med eftertanke och lite googlande på nätet visade det sig att det pågående året faktiskt har varit och fortsätter att vara ovanligt varmt i sin helhet. Hittills har vi fått fyra nya globala temperaturrekord på månadstemperaturer; maj, juni, augusti och september var varmare än någonsin tidigare sen man började föra statistik på lufttemperaturer på 1880-talet. Dessutom har årets alla andra månader varit bland de fyra varmaste månaderna sedan mätseriens början. Sammantaget har den senaste 12-månaders period varit varmast genom tiderna.

En månad eller ett år är förstås bara en månad eller ett år i en lång räcka, och ingen vetenskapare med självaktning bygger sina teorier på så få iakttagelser eller replikat som det heter på vetenskapsspråk. Dessutom betyder ju inte den höga genomsnittliga globaltemperaturen att det nödvändigtvis har varit varmt i Finland, eller i något annat specifikt område, under alla dessa månader.  Enstaka månads- eller årstemperaturer väger mycket lätt i en diskussion om klimatförändring, eftersom de lokala och sporadiska variationerna i väderleken är av större betydelse på en korttidsskala som ett år är än några större klimatologiska fenomen. Ofta hör dessa varma år dessutom ihop med stora väderleksmönster kallade El Niño fenomen i Stilla havet. El Niño betyder ovanligt varma ytvattentemperaturer i havet, vilka medför varma lufttemperaturer. Det motsatta fenomenet, La Niña, med kallt ytvatten i Stilla havet medför oftast även kalla lufttemperaturer. Det som dock har varit avvikande i år och redan år 2013 att El Niño har inte orsakat eller ens bidragit till dessa ovanligt höga temperaturer, vilket kan stöda tolkningen att klimatet faktiskt håller på att värmas upp.

Förutom avsaknad av snötäcke och om möjligt ännu mörkare novemberdagar än vanligt i södra Finland medför varmare hösttemperaturer även andra förändringar i naturen. Många flyttfåglar stannar upp i flytten och samlas i stora flock på lämpliga ställen utan att fortsätta längs mot sin slutdestination i sydligare områden. I fjol följde jag med ett tjugotal sångsvanar som inte brydde sig att flytta längre än på några åkrar på centrala Åland. Under den milda vintern fanns det tillräckligt mycket öppna vattenområden för dem att söka föda i och det fanns tydligen gott om kvarglömda sädeskorn och annat ätbart även på de åkrar som de vistades på. Även i år verkar det vara ett flertal sångsvanar som inte har någon brådska på att fortsätta vinterflytten längre söderut.

I höst är även havsvattnet ovanligt varmt; ytvattnet är fortfarande närmare 10 grader än 0, åtminstone lite längre ut från kusten. Allting är relativt kunde en ”sommarbadare” tycka. Det varma vattnet påverkar på många sätt livet i undervattensmiljön. Ett exempel på ovanliga fenomen är den fortsatt pågående lekperioden av lax ännu i slutet av november i Dalälven, som är en av de viktigaste laxälvarna i Sverige. Leken borde egentligen ha varit över redan för drygt en månad sedan, men det varma vattnet har betydligt förlängt lekperioden. Vad den sena leken kan ha för betydelse för överlevnad av laxyngel är svårt att säga. Den vuxna fisken åtminstone trivs ovanligt länge i älven till glädje av många sportfiskare, som får njuta av den förlängda sportfiskeperioden i älven.

Kanske det är framtidens melodi att inte packa bort sommarutrustningen allt för tidigt på hösten, om de kommande åren fortsatt bjuder på isfria gator och vägar för cykling och öppna vatten för paddling och spöfiske för att inte tala om alla höstsvampar som väntar på ivriga plockare i skogen. Ifjol gick det faktiskt att plocka trattkantareller ännu på julannandag innan snön föll. Det som dock kvarstår är det påtagliga novembermörkret som inte precis lyfter humöret. Å andra sidan glider vi redan in mot jul, och husen och gårdarna pryds av otaliga lampor och belysta dekorationer så att det finns lite ljusglimtar i omvärlden. Förhoppningsvis faller även vintersnön den här vintern också trots alla prognoser på snöfria vintrar i södra Finland.

Glad lilla jul!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *