Handledning i rörelse

bokpärm på bord

I dagarna har utgivningen av antologin Veiledningspraksiser i bevegelse. Skole, utdanning og kulturliv påkallat min uppmärksamhet. Antologin är utgiven på Fagbokforlaget (Norge) och redaktörer är Anna-Lena Østern och Gunnar Engvik. Jag riktar mitt intresse på boken av flera skäl. Ett av skälen är att antologin i sin helhet behandlar en verksamhet som upptar en stor del  av undervisande och forskande personals arbete vid universitet.  Ett annat skäl är att antologin lyfter fram betydelsefulla perspektiv på handledning som pedagogiskt handlande. Texterna omspänner ett spektrum av handledningspraktiker i lärarutbildning, i skola, i professionsutveckling och vetenskaplig handledning. Ett tredje skäl är att jag bidragit med en text i antologin, kapitlet Å formgi kunnskap utover personlig forståelsehorisont. Om visualiseringens muligheter ved veiledning av vitenskaplig tekst(s. 181-195).

Det ligger en förväntan i att se hur texter man skrivit tar sin form i en bok. Det ligger också en förväntan i hela den arbetsprocess som produktionen av en antologi omfattar. Processen består av en kommunikation där innehåll och form bearbetas på olika sätt. Redaktörerna, författarna och förlaget ser texter förändras till manus som sedan förändras till en slutgiltig version som får en pärm och går i tryck. Mycket av kommunikationen sker i en virtuell värld där våra digitala redskap gör det möjligt att bearbeta och omarbeta materialet så att det så fullständigt som möjligt uppfyller arbetsprocessens förväntan.

Och plötsligt en dag ligger paketet med boken äntligen i postfacket. Även om jag innan sett helheten i digital form så öppnar jag paketet med iver. Jag väger boken i handen och betraktar omslaget. Jag tar in valet av färg, typsnitt, illustration och komposition. Jag medvetandegör mig om att bokomslaget är en viktig del av det som boken förmedlar, ser på pärmen, ser på bokens rygg och läser texten på baksidan av boken. Innan jag öppnar boken blir jag medveten om hur väl omslaget omfattar det som antologins texter behandlar.

Valet av att använda VIT text på SVART botten (bakgrund) för tanken till hur man med enkla visuella medel kan få mottagaren medveten om bokens innehåll.  Det är effektfullt att ombryta omslaget så att det kontrasterar den form som är så självklar för hur böckers texter kommuniceras. Svarta bokstäver på vitt papper. Kontrasteringen fungerar som en idiomatisk kullerbytta med ”SVART PÅ VITT” (Jf. att övertyga skriftligt) och förbereder för en dynamisk läsupplevelse.

Den subtila illustrationen av longitudinella linjer som rör sig som färggranna vågor över en begränsad yta på pärmen förbereder även den läsaren för läsningen. Den förhöjer medvetenheten om det som är pulsen i antologins texter – rörelsen.

Då jag vänder på boken och läser beskrivningen på baksidan stiger texten om att artiklene i antologin bidrar på ulikt vis till å løfte fram hvilke ”bevegelser” i veiledningspraksiser forfatterne ser i nyere teorier, i funn fra internasjonal och nasjonal forskning og i erfaring fra forsknings- och utviklingsarbeid fram.

I inledningskapitlet gestaltar redaktörerna handledning som kommunikativa rum som innefattar lärande. Inledningen är välformulerad och fungerar som en plattform för läsaren att bygga metaförståelse på. Handledning är, som all annan mellanmänsklig aktivitet en fråga om kommunikation, respekt och överenskommelser. I kommunikativa rum där lärande sker, förändras något. Kanske är det beteendemönster, kanske sätt att tänka och kanske förhållningssättet till andra människor som förändras.

Antologin är indelad i femton kapitel som inbjuder läsaren till en dialog om hur handledning kan bidra till professionell utveckling. Författarnas mångfald av röster, olika ansatser och ingångar till antologins tematik  bidrar till att tre centrala betydelsebärande element; förändring, rörelse och det mellanmänskliga stiger fram som avgörande beskrivningar av vad handledning är. För människor som arbetar med utbildning tänker jag att det är fängslande att läsa hur de olika delarna i antologin kompletterar och skaver mot varandra. I ett kapitel gestaltar läsningen en form av kunskap, i ett annat kapitel tar gestaltningen ny form eller man upptäcker som läsare att just här finns det än mer utrymme för den kunskap som tog form i ett annat kapitel. Kunskapsfältet tänjs ut och fördjupas kapitel för kapitel, inte nödvändigtvis kronologiskt utan rhizomatiskt.

Den metaförståelse som redaktörerna gestaltar i inledningen är ett värdefullt  tankeverktyg att bära med sig som läsare av antologin.  Det är inte endast de olika ansatserna och ingångarna som skapar mångfald. Författarna erbjuder olika perspektiv på handledning men tar också upp de olika positioner som individer i en handledningssituation står i. Texterna undersöker det lärande som sker då handledning kommer till uttryck som dynamisk rörelse eller då handledning kommer till uttryck som motstånd. I motståndet stannar rörelsen  upp och tar ny riktning. Motståndet kan vara ett motstånd som handledaren erbjuder för att visa på något (som kontrast), det kan vara situationens motstånd eller det kan vara det motstånd som de(n) handledda upplever, gestaltar eller arbetar med att begripa. En konflikt i en handledningssituation är också en form av motstånd.

I sin helhet artikulerar antologin mycket av den tysta kunskap som är i rörelse då handledning sker. Författarna erbjuder referenser, teorier, praktiska infallsvinklar, begrepp och modeller som tillsammans bildar en repertoar väl värd att vara medveten om då det kommer till olika former av handledning. Sammanfattningsvis artikulerar antologin ett brett spektrum av ”kunskap i handledning” och motiverar till att förvalta, förstå samt förändra den kraft som finns i det mellanmänskliga mötet som handledning är.

Tillbaka till inledningen av antologin. Jag läser på tredje raden en inbjudan till dialog. Jag tolkar inbjudan så att den sträcker sig utanför antologins pärmar. Det är en dialog som ska föras inte bara med texten utan som också ska fungera som en ansats för att motivera flera sätt att arbeta tillsammans med ett av utbildningsfältets och pedagogikens kärnområden.

När antologin utkommer är vi en bit in i försommaren. Det är en tid då det i utbildningsvärlden finns rum för att utvärdera och reflektera över läsåret som gått. Flera olika och intensiva handledningstillfällen är nu historia, flera fortsätter och ny handledning tar form framöver. För min del inleds inkommande läsår med att antologin ligger framme på mitt arbetsbord. Om jag ser den på ditt arbetsbord, eller om den kommer på tal, så kan vi inleda en dialog om handledning i rörelse. Skön sommar!

Se även bokförlagets länk https://fagbokforlaget.no/?isbn=9788245017816

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *