Forskningsmiljön

Jag tänkte fortsätta lite på det jag skrev om senast, tvärvetenskaplighetens fröjder, och reflektera över vad en bra forskningsmiljö är gjord av? Ja, det är förstås väldigt många olika saker. Den tvärvetenskapliga dimensionen som jag senast skrev om, är något jag själv uppskattar som viktig för en bra forskningsmiljö. Men vad annat?

Glädjen

Osökt börjar orden till låten Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik .. ljuda i mitt huvud. Och visst är det så! Glädje är nog en av de viktigaste ingredienserna. Utan glädje, ingen motivation, och utan motivation händer väldigt lite på vilken arbetsplats eller i vilken arbetsmiljö som helst.  Lyssna själva, man blir på gott humör bara av att se detta korta inslag från Så ska det låta 🙂

https://youtu.be/uoK5_1HpS-I

Svenskarna är förstås alltid lite bättre på att ha roligt, men denna inställning är nog så viktig för att bygga en kreativ forskningsmiljö. Man får aldrig glömma glädjen, forskning ska vara roligt.

 Volymen

Men sen behövs det förstås också annat än skratt och glädje. Trots att jag kommer från en relativt liten forskningsmiljö, vill jag ändå understryka behovet av volym. Detta kan förstås tolkas och förverkligas på flera sätt. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att man är väldigt många till antalet som sitter i korridoren, men ändå tillräckligt många som bidrar till diskussioner och kan dela med sig av idéer, erfarenhet och kunskap. Denna volym kan också nås via olika nätverk som vi arbetar i.

T.ex. våra doktorander inom informationsvetenskap är inte så många till antalet, men vi har i flera års tid haft den stora fördelen att ingå i ett nordiskt doktorandnätverk, inom vilket det ordnas kurser och evenemang. Där har doktoranderna genast en helt annan volym, träffar sina doktorandkolleger från andra nordiska länder, bygger sina egna nätverk och kan dela erfarenheter, både goda och mindre goda. Det är också viktigt. Trots att vi förstås har roligt nästan jämnt!

 Doktoranderna

Volym betyder också att vi har en miljö där det finns forskare i olika skeden av sin karriär. De mera erfarna forskarna behöver också input från yngre för att kunna förnyas. Yngre kolleger kan ställa de frågor som de äldre forskarna på något sätt tar för självklara. Samtidigt kan äldre forskare styra doktoranderna bort från onödiga och tidskrävande minor. Det är inte alls oväsentligt att alla ämnen, där det bedrivs forskning, också har en trygg återväxt av nya doktorander. Det har inte bara betydelse för forskarexamina. Det har en jättestor betydelse för forskningsmiljön som helhet. Utan doktorander och unga forskare blir forskningsmiljön både fattig och så mycket tråkigare.

 Öppenheten

Men för att kunna dela erfarenheter, idéer och kunskap på ett effektivt sätt behövs förstås öppenhet och förtroende. Dessa är kanske de svåraste faktorerna att ge konkreta exempel på. Hur skapar vi öppenhet och förtroende? Det är inte självklart och det krävs nog en hel del arbete även om vi många gånger tar dessa faktorer för givna, speciellt om de fungerar utan större problem. Själv har jag haft en fantastisk tur att i tiderna komma till en forskningsmiljö där man i första hand stöttade varandra. Detta har känts som ett viktigt arv att bevara. Visst finns det element av konkurrens, vi tävlar t.ex. om samma stipendier, externa resurser och plats i centrala tidskrifter. Men vi tävlar inte med varandra på bekostnad av varandra. Det finns alltid en uppriktig glädje när någon lyckas hämta in pengar. Det är inte bort från en själv. Tvärtom finns det då orsak för hela gänget att fira! Det är aldrig fel med en orsak att skåla i skumpa 🙂

 Orkestern

“No one can whistle a symphony. It takes a whole orchestra to play it.” Halford E. Luccock

En bra forskningsmiljö är som en orkester. Det behövs en bra dirigent, men framförallt behövs det alla dem som spelar de olika instrumenten. Alla har en särskild och viktig roll i helheten. Det är förstås inte alltid så enkelt att spela ihop. Och det finns många faktorer utanför orkestern som påverkar hur det låter. Vi spelar under tidspress, det finns inte tillräckligt med utrymme att prova på olika arrangemang och vi tvingas spela med färre stämmor när resurserna inte räcker till. Men även om vår symfoniorkester till forskningsmiljö inte alltid har alla på plats eller tid att spela de mest avancerade arrangemangen, är det viktigt att komma ihåg att forskning ska vara roligt! Forskning är ett kreativt arbete som behöver en positiv miljö för att blomstra.

Forskning ska byggas utav glädje! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *