Kategoriarkiv: Perception

Vad är visuell analys? (3)

Bildsociologi, Body modification, Fotografi, Perception, Självskadebeteende, Ungdomskultur, Visuell analys, , , , , , , , , , , , , , ,
Bild insamlad till databas "Body Modification"

Bild insamlad till databas "Body Modification"

Igår nämnde jag skillnaden mellan direkt och indirekt analys – men vad skiljer en direkt analys från vilken snabb, vardaglig beskrivning som helst? Och går det verkligen inte att skilja mellan beskrivning och analys? Vad är det i så fall för mening med att använda ordet ”analys” alls?

Svaret är att bara en snabb beskrivning inte är en analys, men att analysen börjar med att man gör ett stort antal sådana beskrivningar. Målet kan vara att skapa en taxonomi för klassifikation av ett stort bildmaterial, men analysen kan också gå ut på att analysera hur vissa grupper av människor (till exempel olika åldersgrupper) beskriver bilder. Därför är det i ämnen som etnologi och sociologi man har använt sig mest av direkt analys av bilder.

En typisk situation är den där en etnolog har ett antal bilder som föreställer livet i en by för många decennier sedan. Det finns fortfarande några få personer i livet som minns människor och byggnader som fanns då. De intervjuas genom att de får se bilderna, och de spontana minnen som bilderna väcker spelas in och skrivs ner. Inom antopologi/etnologi finns det en särskild term för detta: ”photo elicitation”.

Men den allra största andelen av direkt visuell analys är idag så spridd att vi knappast längre lägger märke till den – nämligen ”taggning” av digitala bilder. Att ”tagga” innebär idag oftast att du öppnar bildens metadata (i Windows högerklick, sedan ”properties”, sedan ”details” och ”tags”). Orden du sedan skriver in för att beskriva bilden gör att den kommer upp i sökningar på de orden i bildprogram som Picasa, på Internet eller i en databas. Bilden på ”dödskallemannen” är till exempel taggad med termerna:

ansikte; extrem; färg; högkontrast; man; omättad; opersonlig; piercing; polykulturell; ring; stav; tatuering,

samt webbadressen där bilden hittades: http://my.opera.com/Zaphira/albums/show.dml?id=673992

Bilden ingår i en insamling och taggning av över 1500 bilder som fotografen Eddie Svärd (se flickr) gjorde på uppdrag av mig tidigare i år. Syftet var dels att få en första överblick över det visuellt (och etnologiskt) intressanta fenomenet BM (body modification), dels att pröva hur en mer systematisk taggning kan gå till. En mer utförlig beskrivning från den 25 maj finns här. För att göra bilderna sökbara utifrån vissa specifika frågeställningar hade jag i förväg definierat en lista av standardtermer och ordnat dem enligt vad vi kan kalla EBB-taxonomin (Eakins, Briggs & Burford, ”Image Retrieval Interface” 2004). Den här taxonomin använder vi också i kursen ”Visuell analys”.

Taxonomin har nio nivåer som enligt Eakins/Briggs/Burford motsvarar de statistiskt vanligaste kategorierna i folks spontana beskrivningar av bilder. Tre nivåer handlar om ”Perceptionsdata” (som färg), ”Basgeometri” (som komposition) och ”Rumslighet” (eller Visual Extension.) Exempelbilden har tre taggar från perceptionsnivån: färg, omättad och högkontrast. Den fjärde nivån handlar om det ”semantiska” innehåll vi ser direkt, som man, ansikte, tatuering, ring, stav. Följande fyra nivåer handlar mest om det vi inte ser direkt i bilden utan  ”abstraherar” ur olika kunskaper och känslor. Det rör sig om ”kontextuell abstraktion”(inomhus, hem), ”kulturell abstraktion”(piercing, polykulturell), ”emotionell abstraktion” (opersonlig, extrem) och ”teknisk abstraktion” (ring, stav: vilken metall?). (Jag ser att ”stav” nog är fel term. Personen har snarare piggar som opererats in vid näsroten – se bilden.) Den nionde nivån, slutligen, är ”metadata” – alltså det som aldrig kan vara synligt i en ren bild, till exempel uppgifter om datum och webbadress.

För att få en begreppslig bild av fenomenet BM förberedde jag också ett ”system network”. Det är en typ av diagram som kan användas för att åskådliggöra komplexa begrepp. Här blev diagrammet en utgångspunkt för den visuella sorteringen och analysen, eftersom det visar vad jag som både professionell (i visuell analys) och amatör (i någon sorts ”etnologi”) förväntar mig att vi ska hitta därute. Jag antog att BM kan delas in i ”mönstrad hud”, ”piercing”, ”implantat och kirurgi” samt ”självskada”. De tre första kategorierna uppfattas som hedonistiska och bejakande medan den fjärde är destruktiv. De destruktiva innebörderna kan beskrivas som ”dysmorfi” (faktisk eller inbillad fysisk brist) och ”dysfori” (motsatsen till eufori). Diagrammet ser ut så här:

Möjliga typer av Body Modification idag. (c) Fred Andersson 2012

Möjliga typer av Body Modification idag. (c) Fred Andersson 2012

Jag har naturligtvis argument för varje nivå i schemat – särskilt de som kan verka underliga. Det är en brist att jag fortfarande inte har fått någon respons på indelningen. Efter mycket tvekan och ändringar bestämde jag mig för att tatueringen kan delas in i underkategorierna ”old school” och ”polykulturell” med argumentet att istort sett allting idag är polykultur bortsett från en medveten renodling av äldre bildtraditioner, t.ex. gamla sjömanstatueringar och annan ”old school”.

Den ovanliga ansiktstatueringen i bildexemplet kan t.ex. återfinnas i gängkultur i Mexiko, men dödskallemotivet går också tillbaka på pre-columbiansk dödskult. Resultatet är polykultur som kan upprepas var som helst i världen av någon annan person som identifierar sig så starkt med dödens symbol att han vill bli ett med den, outplånligt och oåterkalleligt.

Detta är något som kan intressera en etnolog eller en religionsforskare, medan jag som bildforskare är mer intresserad av själva bilderna som iscensättningar av personernas identitet och känslor.  Här blir det viktigt med frågor som ”vilken vinkel är bilden tagen ur?”, ”är det en närbild eller en distanserad bild?”, ”är den personlig eller opersonlig?”, ”hur bidrar kontrast och färger till stämningen?” Det kan finnas intressanta mönster i hur olika grupper väljer att utforma sina bilder.

För att kunna säga något trovärdigt om detta räcker det inte med att titta på bara några få bilder – det behövs tusentals. Taxonomier och scheman hjälper oss att få en första överblick och att hitta det som är intressant att studera. Om studenter är intresserade skulle det kanske kunna bli några kandidatuppsatser med utgångspunkt i materialet. Som sagt skulle såväl religionsvetare och etnologer/folklorister som konst/bildvetare kunna hitta aspekter att studera.

länkning pågår till intressant.se

Vad är Visuell analys? (2)

Humaniora, Okategoriserade, Perception, Psykologi, representation, Visuell analys, , , , ,

I det senaste inlägget för några veckor sedan påstod jag att visuell analys är att lära sig skilja mellan väsentlig och oväsentlig information i en bild. Och hur går då detta till? Det enklaste är att utgå från en så kallad taxonomi. En taxonomi är en lista på olika egenskaper som beskrivs eller bedöms – tänk till exempel på ”taxeringen” som Vero/Skattemyndigheten gör. En ”taxering” tar bara upp ett begränsat antal faktorer och egenskaper – de som är relevanta. Resten rensas bort. Så är det med bildbeskrivning också. I en bild är det kanske viktigt för budskapet att en person har röd slips medan en annan har blå. I så fall räcker det att nämna begrepp på nivån ”rött”, ”blått”, ”gult”. Man behöver inte blanda in nyanser som ”ljusrött” eller ”rödviolett”.

En taxonomi för bildbeskrivning kan till exempel bestå av nivåerna ”färgkontraster”, ”stil”, ”genre”, ”motiv”.Varje nivå kan då innehålla ett stort antal termer som svarar mot olika egenskaper i bilder.

Hans Holbein d.y., Ambassadörerna, 1533

Hans Holbein d.y., Ambassadörerna, 1533

Vi räknar med att det finns två typer av visuell analys – direkt analys och indirekt analys (se t.ex. Handbook of Visual Analysis, London 2001). Ett fint exempel på direkt analys upplevde jag i fredags när våra studenter här på avdelningen ordnade den årliga julfesten i ämnesföreningen Eikon. Vi hade tre lag och varje lag utsåg en person som skulle beskriva fem kända bilder utan att nämna konstnär eller titel. De andra i laget skulle gissa titlarna, den som klarade detta på kortast tid hade vunnit. Ett lag hade fått Hans Holbeins Ambassadörerna, ett av konsthistoriens mest analyserade verk. Men här räckte tiden bara till för att nämnda till exempel ”två män”, ”den ene har pälsrock”, ”de är vid ett hov” o.s.v. – det är det som är direkt analys. Däremot gick det inte att nämnda den konstiga utdragna formen vid ambassadörernas fötter, för då hade det också varit nödvändigt att definiera ett gammalt perspektivtrick som kallas ”anamorfos” och förklara att om bilden ses snett från sidan förvandlas formen till en dödskalle. Och det fanns det ju inte tid till.

Pröva själv – när du nu har bilden på skärmen ska du resa dig och ha ögonen alldeles intill övre högra hörnet på skärmen och titta på målningen så snett det går. Då ser du dödskallen tydligt.

Indirekt analys till skillnad från direkt är t.ex. när filosofen och psykoanalytikern Jacques Lacan låter Ambassadörerna och dödskallen bli ett symptom på det som undslipper den forskande blicken och som han i sin teori kallar ”objektet Lilla a”. (Lacan för lata.) Här är analysen av bilden bara en liten del av ett projekt som omfattar en omvärdering av hela den psykoanalytiska tanketraditionen och som innehåller väldigt litet ”evidens” från andra metoder eller undersökningar. Denna analys är något som sker i filosofens ensamma möten med bilden, möten som kanske sträcker sig över flera decennier innan analysen formuleras. Det är en i högsta grad indirekt analys.

Länkning pågår till intressant.se

Ha eller vara en kropp

Body Image, Det tredje könet, Finland, Fred, Perception, Psykologi, , , , , , , , , , , ,
Det tredje könet

Det tredje könet

Vad är din kroppsbild, Body Image? Är du nöjd med dig själv, är du nöjd med din kropp? Kanske tycker du att du är för fet eller för smal, skulle du vilja vara mer manlig eller mer kvinnlig än vad du själv tycker att du är? Kanske upplever du det som att den du egentligen är inte stämmer överens med den kropp du har – sådan den nu har kommit att bli, eller sådan den varit sedan du föddes. Man behöver inte vara materialist för att tycka att man faktiskt är sin kropp, som om ens kropp och ens person är ett, men då är kroppen inget problem. Annat är det när ens kropp ger en smärta och lidande eller när man upplever den som något främmande. Som något man har och som man inte tycker sig kunna göra något åt. Det här tycker jag är mycket viktiga problem att diskutera inom Visuella studier, för de har att göra med hur normer och ideal i vårt samhälle reproduceras och sprids visuellt. Vi planerar en temavecka om detta i maj i anslutning till den svenske forskaren Hans T. Sternudds projekt Smärtans semiotik.

Debatten om transpersoner, det tredje könet och könskorrektion börjar ta fart även i Finland, men är inte lika omfattande som i Sverige. Där har kravet att slopa lagen om sterilisering och könskorrektion varit en av det senaste årets hetaste politiska frågor, och till slut har även socialministern Göran Hägglund varit tvungen att vika sig i frågan. Här i Åbo ser vi att frågan engagerar studenterna – flera deltagare i min kurs SIS har till exempel gjort posters på temat.

Monica Ålgars, pressbild från ÅA

Monica Ålgars, pressbild från ÅA

Idag var det disputation i psykologi här i huset. Monica Ålgars disputerade på sin avhandling Shapes and Sizes – Body Image, Body Dissatisfaction and Disordered Eating in Relation to Gender and Gender Identity (Former och storlekar – Kroppsbild, kroppsmissnöje och ätstörning i relation till genus och könsidentitet). Opponent var den amerikanska forskaren Ruth F. Striegel. Diskussionen kretsade först kring Ålgars statistiska resultat som redan fått viss uppmärksamhet i media: inte bara finska ungdomar utan också finska vuxna (52 % kvinnor, 38 % män) uttrycker missnöje med sin kropp. Bland de något över 11.000 tillfrågade i Ålgars undersökning säger 1 % av männen och 11 % av kvinnorna att de medvetet framkallat kräkningar efter måltider.

Längre in i disputationen kom opponenten in på Ålgars metodiska och teoretiska utgångspunkter. Till skillnad från humanister arbetar forskare i psykologi oftast med att pröva noggrant formulerade hypoteser kring strikt avgränsade problem med hjälp av statistiska data. Men även i sådan vetenskap handlar en del av forskningen om att formulera nya hypoteser genom att ställa olika teorier mot varandra. Biologiskt grundade teorier har varit vanligare inom vissa skolor av psykologer. Sociokulturella teorier och förklaringar betonas förstås gärna av psykologer med social- eller gruppsykologisk inriktning. Men nu kom de biologiska teorierna i fokus, och under ett särskilt namn: evolutionistiska teorier.

Skulle önskningar om en annorlunda kropp vara grundade i den urgamla konkurrensen om det bästa genetiska arvet? Skulle symmetrisk ansiktsform och andra visuella egenskaper ursprungligen ha signalerat genetisk perfektion? Men om driften till sexuellt urval och reproduktion är grunden till kroppsmissnöje – hur förklarar man då logiken i ett beteende som skapar infertilitet och i sista hand kanske död? Märkliga frågor som åtminstone jag hade svårt att koppla till den konkreta undersökningen av det nutida Finland i Ålgars studie. Hennes smak för evolutionistiska förklaringar verkar inte helt relevant i sammanhanget. Särskilt inte som en stor del av studiens fokus är på en grupp som avviker från den biologiska normen – transpersonerna.

En serie intervjuer som Ålgars redovisar i sin studie verkar bekräfta vad hon antog i en omdebatterad artikel i Ikaros nr 2 2010, nämligen att biologiska män med önskan att bli kvinnor eftersträvar smalhet för att motsvara dagens skönhetsideal för kvinnor. Detsamma verkar gälla biologiska kvinnor med önskan att bli män, men naturligtvis av andra skäl – man försöker banta bort kroppens kvinnliga drag.

Kroppsmissnöje och ätstörningar är vanligast hos flickor och kvinnor, och problemen bland pojkar och män har hittills ägnats begränsat intresse. Men undersökningar som har gjorts, av bland andra socialvetaren Rasmus Isomaa i Åbo, visar att män generellt är rädda för undervikt snarare än övervikt. Enligt Isomaas undersökning av 606 tonåringar i Jakobstad upplevde 16,2 % av pojkarna att de var underviktiga, medan bara 3,1 % av dem verkligen var det (enligt medicinsk norm). Bara 4,9 % av flickorna upplevde sig som underviktiga, 44,5 % som överviktiga.

Bra och dålig visualisering

komposition, Okategoriserade, Pedagogik, Perception, representation, Sverige, Visualisering, , , , , ,
Skulle du hitta här?

Skulle du hitta här?

Visualisering eller Visualization – konsten att synliggöra det som  inte syns i vardagslag eller ens för blotta ögat. Till exempel idéer, tankemodeller, organisationers struktur, statistik, data, kemi, biologi, världen sedd uppifrån (kartor, planer). Bara ett foto (eller en satellitbild) är inte visualisering. Det krävs en bearbetning för att det väsentliga skall skiljas från det oväsentliga.

Bilden kommer till mig i ett brev med instruktioner hur jag ska ta mig till lasarettet i Trelleborg. Så snart jag fäster ögonen på papperet börjar bilden fladdra ungefär som de motsägelsefulla figurer som används i grundkurser i perception. Vilka av formerna är figur (byggnad) och vilka är grund (mark och gata?).

En gammal perceptionsregel säger att ”minsta inneslutna ytan tolkas som figur”. Här vid ”entrén” är de vita formerna minsta inneslutna yta, men de representerar inte byggnaden utan gräsplanteringar mellan parkeringen, gatan och byggnaden. Vägen, byggnaden och platserna framför byggnaden har dessutom samma gråa färg, och det finns inga linjer som skiljer vägen och parkeringen åt. Utan de infogade symbolerna hade det här varit fullständigt obegripligt.

En annan regel säger att avbrutna linjer tolkas som om de tillhör grunden. Här inne i byggnaden finns en vit kvadrat som står för ett tomrum (en ljusgård) men eftersom  den skär av en linje och dessutom är ljusare än omgivningen är det mer naturligt att se den som en form/figur. Den här lilla detaljen bidrar ganska mycket till förvirringen i bilden.

Bättre nu?

Bättre nu?

Antagligen har sjukhuset ont om pengar, eller också finns ingen färgskrivare. Bilden är en svartvit fotokopia av den riktiga planen, som är i färg. I hastigheten har man väl inte noterat att den svartvita varianten är obegriplig. I färgbilden kan de röda partierna klart skiljas från de grå (fastän de har samma ljushet, se den grå bilden) och de olika betydelserna identifieras genom vardaglig association: hus är ofta röda men sällan gröna, gräs är grönt, asfalt är grå.

Men det är fortfarande en otydlig visualisering. Åtskillnaden mellan ”hus” och ”övrigt” är fortfarande bristfällig. Om gräset och asfalten hade haft samma ljushet (och inte som nu, när istället byggnaden och asfalten har samma ljushet) hade det varit bättre. Ännu bättre hade det varit om både gräset och asfalten varit grå, men med mörkare grått i gräset. Närmast husen hade det då alltid varit så här:

På så sätt hade inte gräsytorna som nu varit ljusare än huset. Ljuare ytor är lättare att se som figur och därför finns det fortfarande ett visst ”flimmer” i färgbilden. Och att ”gräs är grönt” är faktiskt helt oväsentlig information för den som vill hitta rätt ingång i ett sjukhus.

Med en kanske något ansträngd matematik har jag räknat ut att den svartvita bilden innehåller 2 bitar (bits) information och att färgbilden innehåller 3 bitar. Det beror på att färgen tillför valmöjligheten ”färg eller inte färg?”. Den svartvita bilden innehåller för litet information för att visualiseringen ska bli tydlig, men distinktionen ”rött eller grönt?” är överflödig i färgbilden.

Fast kanske har problemet med de här bilderna egentligen mest att göra med vad som i tidig perceptionspsykologi kallades gestalt- eller helhetsperception. Och för beskrivningen av detta är informationsteori ett ganska trubbigt redskap.

Länkning pågår till intressant.se

Vem behöver humanister? (2)

Bildsociologi, Fotografi, Humaniora, Perception, Semiotik, Visualisering, Visuell analys, , , , , , ,
Vem kan hjälpa denne man?

Vem kan hjälpa denne man?

Så vad ska studier av det visuella vara bra för? Mannen till vänster har ett problem, som ni ser. Vilken är den äkta Mona Lisa? Mästerförfalskare som holländaren van Meegeren har kunnat lura den samlade konst- och museivärlden i många år. Här är stora summor i omlopp. Vår man är antagligen en så kallad ”konnässör”, dvs. en samlare eller konsthistoriker som anser sig ha särskild förmåga att skilja bra från dåligt och falskt från äkta. Detta är förstås långt innan termen och ämnet Visuella studier uppstod. Konnässören kliar sig i huvudet och hoppas att hans kunskaper i konsthistoria och estetik skall hjälpa honom. Konsthistoria har lärt honom vad som är rimligt och inte rimligt när det gäller till exempel italienskt måleri från renässansen. Vilka stilar användes på en viss plats vid en viss tid? Vilka material användes? Hur ser man skillnad mellan åldrade material och material där åldrandet är imiterat?

Sådana kunskaper behövs på museer, på auktionsfirmor och ofta också hos Polisen. De är grundade i konkret konsthistorisk forskning medan estetiken snarare är en överbyggnad som ger legitimitet åt vissa sätt att resonera (och åt själva konstbegreppet!). Konsthistoria är en historisk specialinriktning, estetik är en filosofisk. Sedan 1960-talet använder vi den svenskspråkiga termen ”konstvetenskap” för att göra rättvisa åt båda. Samtidigt började konsthistoriker intressera sig på allvar för sådana ämnen som psykologi, sociologi, informationsteori och semiotik. Jag brukar själv säga att Visuella studier har funnits sedan dess, fast kallats Konstvetenskap.

När jag själv undervisade i konstvetenskap i Lund hade vi på ”C-nivån” (närmast motsvarande ämnesnivå i Finland) en kursplan där vi gick igenom det visuella i fyra steg – 1) Konstnärliga material, 2) Perception, 3) Symbolik och betydelser, 4) Konstens sociala dimension. Det var en alldeles utmärkt plan. När jag sedan kom till Åbo upptäckte jag till min glädje att även programmet i Visuella studier följer en trappstegsmodell, fast litet annorlunda – 1) Perception och kognition, 2) Metoder för visuell analys, 3) Symbolik, semiotik, Ikonografi, 4) Bildsociologi. Från det konkreta till det allmänna.

Här är några exempel på situationer i yrkeslivet där de olika stegen behövs:

1) Du är byggnadsantikvarie och ska bland annat se till att folk som äger skyddade hus väljer rätt färg. Men du vet hur stor skillnad det är mellan ett färgprov och perceptionen av färgen på fasaden, på avstånd. För du har läst kurser som ”Image Perception and Cognition” och du känner till färgforskaren Karin Anter.

2) Du arbetar för en reklambyrå och skall utvärdera en av deras kampanjer. Du behöver veta hur reklam oftast fungerar och vilka positiva eller negativa värden som olika grupper associerar med bilderna i kampanjen. Det lär du dig i kursen ”Visuell analys”.

3) Du är informatör (till exempel för ett museum) och behöver veta hur du kan komponera dina foldrar och blad så att de ger tydligare information. Hur skapar du visuell kontakt med betraktaren? Hur visar man skeenden i tid och rum? (Narrativa bilder.) Hur visar man strukturer och begrepp? (Begreppsliga bilder.) Det lär du dig i kursen SIS (Semiotik, Ikonografi och Symbolanalys). Årets studenter har examination imorgon.

4) Du är lärare i teckning – eller ”bildkonst” som det nu heter i den finska läroplanen – för 13- till 15-åringar. Du har svårt att begripa dig på det som står i läroplanen. Det som du ska lära ut är antagligen både ”visuell kultur”, ”bild”, ”bilden i samhället”, ”konst” och ”konstens väsen”. Du behöver en kurs som reder ut sådana begrepp och visar vilka anspråk som finns bakom dem. Kursen ”Bildsociologi” är en sådan kurs.

5) Du tänker att det kan bli din försörjning att bygga hemsidor för företag som hanterar stora mängder av ny information. Till exempel i läkemedelsbranschen. Eller inom förnyelsebar energi. Men det handlar om väldigt olikartade typer av information! I en engelskspråkig kurs som ska heta ”Visuality and Vizualization of Information” kommer vi att visa hur man kan använda rön från psykologisk forskning för att visualisera bättre.

Mer om visualisering inom kort.

Länkning pågår till intressant.se