Ne sutor supra crepidam. – Skomakare, inte ovanför sandalen! Ursprung till ordspråket; ”Skomakare bliv vid din läst” (Wikipedia).

Vi vet det alla. För att kunna lösa stora utmaningar räcker det inte med att en enskild vetenskapsgren tar itu med dem. Det talas vackert om tvärvetenskap och tvärvetenskapliga konsortier där kompletterande kompetens ger mera uttömmande lösningar är vad en enskild vetenskap klarar av. Om vi tänker på megatrender som urbanisering, närings- och energitillgångar till en raskt ökande befolkning, klimatförändringar, globar nedsmuttsning och en hållbar utvinning av jordklotets begränsade resurser, så blir alla vetenskapsfack så små, så små. Alla behövs med för att ta sig an jordklotets ödesfrågor. Visst är det gulligt när världens ledare håller tårdrypande tal  i FN:s generalförsamling, eller på internationella miljömöten (som ändå bojkottas av vissa länder) och bedyrar bot och bättring. Men så länge de är bakbundna av politik och ekonomi, så händer det inte så mycket.

Men hur är det i praktiken, här nere på verkstadsgolvet där vi försöker hitta lösningar på vissa globala problem. Jo, vi har skapat tvärvetenskapliga konsortier som tillsamman utgör en breddad kompetens. Studenter jobbar ivrigt med studiearbeten och har handledning från flera olika enheter. Doktoranderna skriver uppsatser och professorerna och de äldre forskarna försöker förstå allt det nya i kråksången – vi är ju skolade till ett tunnelseende i byggandet av våra egna elfenbenstorn.

Men, allt är inte problemfritt. För att få tvärvetenskaplig forskning att fungera behövs det universitet, akademier och vetenskapliga förlag som fungerar på forskningens villkor och inte på Homo Economicus villkor.

Vi börjar med handledning. Tidigare var det självklart att studenter fick handledning vid andra enheter – inte längre. Först skall utredas vem som skall få den ekonomiska nyttan då kandidat- eller magistersarbetet är avklarat. Jag har en doktorand som ursprungligen är materialfysiker vid Åbo universitet. Avsikten var att efter disputationen skulle enheten på universitetet och enheten vid Akademin dela på pengarna som dr-avhandlingen skulle generera. Men icke sa Nicke. Sånt går inte an i Finland. Samarbete över universitetsgränserna, ja, men gör nu det inte så svårt som att forskarstuderanden skall ha handledare och utnyttja flera universitets laboratorier. Summa sumarum, doktoranden måste välja universitet.

Att publicera tvärvetenskap är också problematiskt. Ett manuskript skrevs ihop av forskare från olika enheter bestående av Geologi och mineralogi (ÅA), Materialvetenskap (ÅU), Anläggnings och systemteknik (ÅA), Thermodynamic and Transport Phenomena Universidad Simón Bolívar, Caracas, Venezuela. Uppsatsen behandlar upplösning av kalksten i ett processkemiskt sammanhang (desulfurisering av rökgaser). Teamet bestod av för ändamålet  kompletterande kompetenser. Vad hände? Jo, manuskriptet började resa runt mellan olika journaler. I ingenjörs- och fysikertidskrifter fanns det för mycket geologi i manuskriptet. Tidskrifter i tillämpad geologi ansåg det finnas för mycket fysik och teknik och för lite geologi. Alla tidskrifter tackade artigt för initiativet, men såg sig inte vara rätt forum för manuskriptet. Till slut, när doktoranderna redan hunnit bli ordentligt oroliga, tog sig Surface and Interface studies (Wiley) emot manuskriptet och efter normal granskning accepterades manuskriptet för publicering.

Vad borde jag ha gjort för saken? Bett forskarna splitta upp resultaten i bitar som motsvarar endast och enbart deras ämnes kompetens och publicera snuttifierade osammanhängande uppsatser i respektive ämnens journaler? Allt för att de vetenskapliga förlagen inte skall behöva anstränga sig för att komma bort från tunnelseendet.

Det här sitter djupt i vårt samhälle och någon ändring kan jag inte se på några generationer i alla fall. Vår skola är en stark garant för att folket skall undvika att tänka tvärvetenskapligt. Skolämnen definieras som matematik, historia, biologi, fysik, kemi, olika språk etc. Det handlar alltså inte om problemlösning där all kompetens behövs, utan att sätta in elever i olika genrer.

Astrobiologi, sökandet efter liv på exoplaneter, är ett underbart undantag i tunnelseendet. För att få en bild av vad som krävs för att liv skall bildas och utvecklas i kosmos behövs en massa ämnen. Astronomi, geologi, kemi, biologi, biokemi, matematik, meteorologi mfl. Här ser jag en verklig öppning för tvärvetenskaplig forskning. Tack för det NASA.

Till slut hur man enkelt kan se på ett problem ur två vetenskapsgenrer. I min skola fanns en  en lärare i naturvetenskap som såg lite längre. På frågan vad som är skillnaden mellan fysik och kemi svarade han: Jag tar och slänger ut dig genom fönstret. Medan du flyger är det fysik, men när du landar blir det kemi.