Projektfinansiering

Ria Heilä-YlikallioEn mycket stor del av en forskares arbetstid och engagemang går åt att ansöka om forskningsfinansiering. Det gäller att balansera, och balansera rätt. Å ena sidan skall man vara innovativ och visa på nya intressanta idéer och framåtanda, å andra sidan skall man vara klädsamt modest för att inte förvirra finansiärerna med allför nya och utmanande tankar och förslag.
Att vårt universitet Åbo Akademi från och med 2010 är ett privaträttsligt sådant, kom att innebära, att Vasa övningsskola, som alltså hör till Åbo Akademis pedagogiska fakultet, kan söka och beviljas statliga medel via Utbildningsstyrelsen. Det har tidigare inte varit möjligt, eftersom både universitetet och dess skola varit statliga.

Sagt och gjort. I våras formulerade vi två projektansökningar för att få ny kunskap om och utveckla digitala resurser i undervisningen. Vi ville ta reda på det pedagogiska mervärdet med pekplattor i den grundläggande utbildningen med hjälp av projekt Pekplattans pedagogiska potential? (PPP) och om datorer i gymnasieundervisningen genom Student på tangent (SPT). Ansökningsprocedurerna inbegrep ett omsorgsfullt nätverkande både med Gerby skola i Vasa stad, där lärarna önskar pröva på digitala herbarier och Topelius gymnasium i Nykarleby, där modersmålslärare Annette Kronholm-Cederberg, som är disputerad i skrivpedagogik vid PF, är redo att dela med sig av sin kunskap om elektronisk respons i skrivprocessen.

I somras kom då det glädjande beskedet om så kallade statliga Lärmiljöpengar via Utbildningsstyrelsen, och bägge av våra Övningsskolprojekt erhöll finansiering (www.larmiljoer.fi). Både PPP och SPT fick drygt 80.000 euro vardera, och med stipendier vi även erhöll för PPP av Svensk Österbottniska Samfundet och Aktiastiftelsen samt prorektors strategiska anslag för utarbetandet av ytterligare projektansökningar gläds vi över en finansiering om nästan 200.000 för utvecklande av och forskning på digitala resurser i undervisningen i ett brett perspektiv. Summan räcker riktigt bra i startskedet, men innan projektet är i mål och rapporteringen slutförd kommer vi att behöva mer ekonomiskt stöd. Spridningseffekten är dock redan nu garanterad i och med att Vasa övningsskola fungerar som praktikskola för samtliga lärarstuderande, vilket också Utbildningsstyrelsen verkar uppskatta genom utdelningen.

[Romanen Underfors på pekplatta.]Bredden på projekten är speciellt intressant. Vi jobbar parallellt inom den grundläggande utbildningen där förskolebarnen hanterar pekplattor med kamerafunktion på sina uteskoldagar i naturen, med fjortisar i åk 7–8 som läser den finlandssvenska ungdomsromanen Underfors av Maria Turtschaninoff på pekplattor och bloggar om sina läsupplevelser under handledning av modersmålslärarna Sandra Bernas och Kristina Skjäl och med gymnasiestuderande som får skriva en allt större del av sina arbeten i modersmål och litteratur på datorer och också förhoppningsvis fungera som försökskaniner för det nya studentexamensprovet i modersmålet, där datorer skall få användas. Att skriva studentexamen på dator är endast i planeringsskedet i Finland (omnämns i Katainens regeringsprogram från 22.6.2011) medan man i Danmark har skrivit studentexamen på dator sedan år 1994 och från och med 2008 på internetanslutna datorer. (En annan gång skall jag motivera varför jag menar att vi har mycket att hämta i dansk undervisning, även om vårt land presterar bättre i PISA-jämförelserna än Danmark.)

Håll med mig om att detta med datorer i studentexamen handlar om kunskapssyn. Vilken typ av kunskap är viktig för ett samhälle? Är det viktigt att sitta ensam, utan hjälpmedel och redovisa det man kan på rutigt papper renskrivet med kulspetspenna, eller att visa på kritisk läsfärdighet och mediekompetens genom att formulera text på en internetansluten dator? Hur som helst så inverkar examinationsformen på undervisningen. Ifall en modersmålslärare i gymnasiet skall ”preppa” sina adepter med konceptpapper eller en dator för ögonen spelar en avsevärd roll för undervisningen. Därför behöver vi forska kring detta och därför är vi alltså glada över att erhålla statligt Lärmiljöstöd.

Det breda upplägget i projekten inkluderar förutom grundläggande utbildning och gymnasieundervisningen (vid VÖS) även lärarutbildning (vid PF) och lärarfortbildning (vid CLL). Konsultation och praktisk hjälp har behövts och erhållits både från DC i Vasa och EduLab på vetenskapsbiblioteket Tritonia vilka också ingår i styrgruppen för PPP. Den teknologiska utvecklingen är så snabb att vi inte har möjlighet att vänta tills den nått ett optimalt läge. Nej, vi måste leva här och nu, ordna med grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, lärarutbildning och lärarfortbildning här och nu och följaktligen parallellt ta fram ny kunskap för alla dessa intressenter. Och det känns meningsfullt.
Här och nu skall vi också målmedvetet ta fram nya arbetsrutiner med hanteringen av sådana forsknings- och utvecklingsprojekt som spänner över flera olika kostnadsställen. Ovan nämnda projekt förenas förutom av mitt och mina kollegers intresse för digitalt lärande av fem olika ekonomisekreterare som skall hålla reda på vem som allokerar på vilket projekt, hur lång tid och när. Tack alla för att ni hjälper oss att skapa nya rutiner och verksamhetsförutsättningar för innovativt forsknings- och utvecklingsarbete! Andra prorektor med speciell uppgift att bevaka forskning och forskningsfinansiering vid vårt Åbo Akademi, Kaisa Sere, påminde oss professorer mycket riktigt om vikten av att arbeta med budgetekonomi framom redovisningsekonomi. Vi lär oss.

PS. Tack till IT-pedagog Andreas Sundstedt som fotograferade PPP-projektet med läsningen av Underfors på Vasa övningsskola.

4 thoughts on “Projektfinansiering

  1. Tack för att ni sökt så mycket viktiga pengar. Tack för att Finland gör detta också, inte bara Danmark. I Sverige sneglas det hejdlöst på det som sker i Finlands skolsystem. Så om det ska bli en förändrad syn på prov och hanteringen av kunskapsbegreppet i Sverige behöver säkert Finland gå före, vara det föregångsland som Sverige behöver för att våga förändra sin konserverande kunskapssyn på prov. Tack för att tiden för ansökningarna gav så bra utdelning!

  2. Grattis!
    Äntlligen och med en bra resurspeng. Vad roligt att ta del av denna goda nyhet.
    Av någon outgrundlig anledning gick jag in på din blogg, vilket jag inte brukar göra, men nu var det värt titten.
    Va bra!
    hälsar Christian Ahlbom

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *