#Kony2012

Kim HolmbergOm du är aktiv på Twitter eller Facebook har du knappast kunnat undvika att höra om #Kony2012 eller #StopKony under de senaste 2-3 veckorna. #Kony2012 (http://www.kony2012.com/) handlar om en kampanj som gått främst i sociala medier för att få fast Joseph Kony och få honom inför rätten. Det sätt hur snabbt kampanjen spridits i sociala medier har även väckt webbforskares intresse.

Det hela handlar om en 30 minuters video som välgörenhetsorganisationen Invisible Children gjort och publicerat på YouTube:  http://www.youtube.com/watch?v=Y4MnpzG5Sqc. I videon presenteras krigsherren och ledaren för Lord’s Resistance Army i Uganda Joseph Kony. Joseph Kony är efterlyst av den internationella domsstolen för krigsbrott, för att ha kidnappat barn och tvingat dem till barnsoldater. Det finns ingen tvekan om att Joseph Kony borde stoppas och fängslas, men videon har även väckt en hel del kritik bl.a. för att den simplifierar en mycket komplex och svår sak, och för att endast en bråkdel av pengarna som Invisible Children får går till välgörenhet. För en sammanfattning och analys av kritiken läs Ethan Zuckermans Unpacking Kony 2012. Kampanjen har ju egentligen nu först börjat, så personligen tycker jag att det är kanske för tidigt att kritisera den. Med denna oerhört framgångsrika kampanj har Invisible Children fått världens uppmärksamhet och det ska bli intressant att se vad de gör med den.

Från en webbforskares synvinkel och utan att (desto mera) ta ställning till den kritik som kampanjen #Kony2012 fått, har kampanjen varit intressant att följa med. I skrivande stund har #Kony2012 videon setts på YouTube i nästan 83 000 000 gånger, och videon publicerades först den 5. mars. Visserligen publicerades videon på Vimeo redan ett par veckor tidigare (20.2.2012, http://vimeo.com/37119711), men först efter att den publicerades på YouTube så började den sprida sig i sociala medier. Och spridits har den gjort. Ingen video har tidigare spridits så snabbt som denna. Det beräknas att endast på 6 dagar hade 100 000 000 mänskor sett den (Visible Measures, 12.3.2012). Den video som kommer närmast är Susan Boyles uppträdande i Britain’s Got Talent; för henne tog det 9 dagar för att ha synats på 100 000 000 mänskors näthinnor. Framgången på YouTube är även mer förvånansvärt då man vet att det är fråga om en 30 minuters ”dokumentär”, dvs helt någonting annat än musikvideon som vanligtvis toppar YouTube statistiken. På Twitter spreds länken till YouTube med en oerhörd hastighet av över 1000 meddelanden (tweets) per minut och på Facebook har det grundats 10-tals eller kanske 100-tals sidor och grupper i stöd för kampanjen.

Det verkar som om kampanjen skulle plötsligt ha kommit från ingenstans, men de preliminära analyserna (av webbforskare Danah Boyd och forskare Gilad Lotan) som redan publicerats på webben har visat att den första vågen där #Kony2012 spreds kom från unga, vita kristna i USA. Det vill säga personer som organisationen Invisible Children redan under flera års tid rekryterat framgångsrikt för att sprida organisationens budskap. Invisible Children har under de senaste åren besökt flera skolor och universitet i USA för att sprida sitt budskap och rekrytera medlemmar till organisationen. Så hela denna gräsrotsnivå fanns redan på plats före #Kony2012 lanserades, det gällde bara att mobilisera dem. Forskarna Gilad Lotan och Danah Boyd har kommit fram till de här resultaten genom att analysera hur information om #Kony2012 spreds på Twitter kombinerat med en mera kvalitativ analys om användarprofilerna hos dem som spred informationen. Mera om dessa resultat kan läsas på http://blog.socialflow.com/post/7120244932/data-viz-kony2012-see-how-invisible-networks-helped-a-campaign-capture-the-worlds-attention.

Den andra vågen kom från kändisarna som spred budskapet vidare i sociala medier och detta var det som Invisible Children gjorde fiffigt. Budskapet i filmen på YouTube är att bara tillräckligt många mänskor vet om Joseph Kony och hans brott och pressar beslutsfattarna (i USA) så måste de göra något. I videon uppmuntras alla att sprida informationen och göra Kony världsberömd. För detta ges också verktyg. Invisible Children insåg att kändisarna som kan nå miljoner med mänskor i sociala medier är i en nyckel position i att sprida informationen vidare. Så de gjorde det möjligt för vem som helst att enkelt kontakta någon av dessa nyckelpersoner som Invisible Children hade utsett. Med hjälp av verktyg på kampanjens webbsajt kan vem som helst skicka ett meddelande åt Lady Gaga, Oprah, eller George W. Bush på Twitter och be dem delta i kampanjen och sprida informationen vidare. På det här sättet kunde kampanjen egentligen ”tvinga” kändisarna att delta. Då några tusen mänskor hade skickat meddelanden till t.ex. Oprah så hade hon egentligen inget annat val än att sprida informationen vidare till sina ca 10 miljoner följare på Twitter, åtminstone inte om hon ville få slut på alla meddelande som kom till henne.

De existerande strukturerna och de innovativa (moraliska?) sätten att få kändisarna att delta var i nyckelroll för att kampanjen spreds så snabbt som den gjorde. På det här sättet mobiliserade Invisible Children massorna och lyckades med att skapa den hittills mest framgångsrika kampanjen i sociala medier. Det ska bli mycket intressant att se hurudan kampanj eller viral video som slår de rekord som #Kony2012 nu gjort.

****************

Diskussion om #Kony2012 kan även ses på http://arenan.yle.fi/video/1331837443261 (Obs!, YLE FST5, 15.3.2012).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *