Doktorsutbildning och dess mångsidiga möjligheter

Saara InkinenUnder de senaste åren har det uppstått livlig diskussion i medierna om den akademiska arbetslösheten och speciellt om hur doktorer borde hitta nya sätt att utnyttja sin utbildning. Ett klart faktum är att alla doktorer inte har möjlighet att hitta arbete inom forskning vid den offentliga sektorn, även om utbildningen huvudsakligen syftar till att förbereda forskarna för en akademisk karriär. Trots detta verkar diskussionen kring temat vara begränsad speciellt inom de akademiska kretsarna.

Själv har jag stött på varierande åsikter till exempel gentemot mitt val att delvis avvika från den traditionella akademiska forskarens karriärstig. Trots att jag har doktorerat har jag har också arbetat på företag och under den senaste tiden skaffat erfarenhet av teknologiöverföring. Det är just denna mångsidighet som jag själv uppskattar mest och ser som min största styrka. Vi lever i ett dynamiskt samhälle, och ett mångsidigt kunskapsområde är nuförtiden ett måste i arbetsvärlden oberoende av var man vill jobba. Man kan också inte förutspå de ändringar som man måste överväga under en livslång karriär – att behöva vidareutbilda sig eller skaffa sig ett nytt yrke under arbetskarriären är nästan regel snarare än undantag.

Inställningen till olika karriärval verkar främst bero på motpartens egen bakgrund; de val man själv gjort påverkar naturligtvis det som man uppskattar och värderar högst. Av denna anledning har jag upplevt att folk som arbetar utanför den akademiska världen har en mer positiv attityd till affärsrelaterade karriärval, medan de som jobbar inom akademisk forskning har i allmänhet en mera misstänksam inställning till dem. Med andra ord varierar åsikten om vad som är karriärmässigt framgångsrikt kraftigt beroende på vem som man frågar; något som verkar som ett stort steg framåt ur en synvinkel kan ses som ett professionellt misslyckande ur en annan.

Så hur bedömer man då värdet av arbete? Hurdant arbete är betydelsefullt? Vad är det bästa karriäralternativet en nybliven doktor ska sikta på? Värdet av arbete kan förstås betraktas ur flera olika synvinklar, men om man begänsar sig till det som är nyttigt för samhället har forskning definitivt en betydande roll vad beträffar nya innovationer och deras betydelse för ekonomin. Forskning skapar ny information, på basen av vilken nya lösningar till existerande problem eller framtida utmaningar kan hittas. Den vetenskapliga världen och det ekonomiska systemet är härigenom tätt sammanbundna, vilket gör meningsskiljaktigheterna mellan områdena ibland obegripligt stora.

Den fria akademiska forskningen har utan tvivel ett värde i sig och ekonomiska aspekter borde inte blandas in i den i ett för tidigt skede, men det är viktigt att inte separera dessa helt och hållet ens i början av uppfinningsprocessen. Genom att känna igen värdet av en uppfinning i rätt sammanhang så tidigt som möjligt kan idén bakom den förädlas till någonting som kan utnyttjas både för att nyttja samhället i uppfinningens egna tillämpningsområden och eventuellt också för att ge ekonomisk vinning.

Gränsytan mellan forskningen och affärsvärlden är komplex och den kräver vetenskapliga experter för att kunna fungera effektivt. Doktorer har mycket att erbjuda affärsvärlden tack vare sin mångsidiga utbildning och det är dags att bli av med de gamla stela och felaktiga uppfattningarna om akademiskt utbildade forskare som inte kan anpassa sig till jobb utanför universitetsvärlden. Istället borde vi möjliggöra utnyttjandet av deras otroligt mångsidiga kompetens som passar till flera typer av specialistpositioner.  Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att erbjuda möjligheter till affärsrelaterad utbildning även för doktorander och äldre forskare för att förbättra deras arbetsmöjligheter också utanför universitet. Sakkunnande i affärsprinciper är dock också nyttigt för forskare inom akademin: kommersialiseringsverktygen kan ofta direkt tillämpas också i olika innovations- och utvecklingsprocesser vid universitetet.

Det finns flera pågående projekt för att undersöka och förbättra nyblivna doktorers karriärmöjligheter i Finland, och möjligheterna till relaterad utbildning har ökat också vid ÅA t.ex. genom Business Essentials for Scientists-kursen. Det har också skett en tydlig förändring i attityderna mot kommersialisering av vetenskap under de senaste åren speciellt bland yngre forskare, och framtiden ser bra ut. Jag vill speciellt poängtera vikten av att ändra på forskarnas egna attityder mot deras karriärmöjligheter så att de bättre kan utveckla och värdesätta sin kompetens samt  marknadsföra denna för företagen och medierna.

Detta är mitt sista blogginlägg i Forskarbloggen. Jag vill tacka alla mina läsare för det gångna året och önska er en bra fortsättning på våren. Ta gärna kontakt med mig om ni vill diskutera min forskning eller mitt arbete inom teknologiöverföring även i framtiden!

2 thoughts on “Doktorsutbildning och dess mångsidiga möjligheter

  1. Det finns en pågående diskussion på LinkedIn som relaterar till detta, som du Saara och andra som finner detta ämne intressant kanske vill kolla upp: http://www.linkedin.com/groupItem?view=&srchtype=discussedNews&gid=1844342&item=206671398&type=member&trk=eml-anet_dig-b_pd-ttl-cn&ut=0DW_Z4yEIYMlA1 (den linkar även till en blogg)

    Tyvärr vet jag inte ifall linken fungerar rakt av, men värt ett försök. I annat fall går diskussionen under namnet ”Losing the spark or lighting a fire?” i gruppen ”PhD Careers Outside of Academia”. Jag tycker många viktiga aspekter belyses i diskussionen som även lyftes fram i texten ovan, även om infallsvinkeln är litet olika. Det kan vara hälsosamt att vara medveten om vad man ger sig in på ifall man önskar doktorera; å ena sidan eftersom annars finns risken att man i slutändan känner sig lurad, och å andra sidan för att kunna utnyttja sina erhållna färdigheter fullt ut när man väl står där med hatten i handen.

  2. Tack för kommentaren Jessica! Jag kunde inte läsa diskussionen ännu men sökte medlemskap i gruppen. Det är bra att ha diskussion kring detta tema ur många olika synvinklar, och man borde aktivera speciellt yngre forskare som funderar på att börja doktorera eller har nyligen börjat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *