Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den tredje delen lyfter vi fram era kommentarer gällande hur biblioteket informerar om sina resurser, d.v.s. hur vi kommunicerar med våra användare.

Vad ni säger om bibliotekets kommunikation
Såväl studerande som personal tyckte att informationen om bibliotekets resurser och tjänster många gånger kunde vara bättre. Ett par respondenter berättade om situationer där de saknat en tjänst eller resurs som senare visat sig redan finnas. Ibland informerade biblioteket förvisso sina användare på ett tillfredsställande vis, men vid fel tidpunkt (för tidigt).

Kommentarer
“Jag har aldrig fått någon information över bibliotekets tjänster. Detta kunde ni gärna åtgärda genom att skriva/sammanställa en väl utformad broschyr, endast några sidor lång, och distribuera den till ALLA enheter och institutioner i ÅA”
” I have not had much information about the capabilities of our library and the services they offer.”
“De nya Libguides kan väl innebära en viss förbättring, men det största problemet är att biblioteket inte verkar marknadsföra sina tjänster särskilt aktivt.”
” Information om databaser behövs vid ett senare skede av studierna, inte under orienteringsveckorna när allt är nytt.”
”Eftersom biblioteket erbjuder mycket som inte alltid är känt kunde viss uppsökande verksamhet vara på plats (face-to-face)”

Biblioteket svarar
Kommentarerna talar sitt tydliga språk. Otillräcklig kommunikation och information är ett problem biblioteket känner till. Vi har börjat arbeta idogt för att höja oss ett – eller gärna flera – snäpp på den här mycket viktiga punkten. Sedan hösten ordnar vi informationstillställningar på nätet, d.v.s. webbinarier. Att tillställningarna ordnas på nätet ska hoppeligen göra det enklare för er att delta i dem. Det är fritt fram att logga in och bara lyssna med ena örat! Webbinarierna spelas in och kan således också ses senare. Vi ska dessutom skapa fler korta och koncisa instruktionsvideor som demonstrerar användningen av olika biblioteksresurser.

https://www.youtube.com/watch?v=GZfepODUrIQ

Här kan du se andra filmsnuttar som biblioteket gjort.

Ett annat område vi fortsätter satsa på är LibGuides. LibGuides innehåller ämnesguider där en ämnesbibliotekarie framhäver viktiga resurser inom ett visst ämne. Vi ämnar också öka antalet guider som inte har ett visst ämne i fokus utan presenterar och förklarar användningen av en resurs.

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den andra delen går vi igenom era synpunkter på bibliotekets resurser.

Vad ni säger om bibliotekets resurser
Ganska många respondenter, särskilt inom personalen, ansåg att de elektroniska resurserna var otillfredsställande. De tyckte att de elektroniska resurserna var besvärliga att använda eller så saknade de tillgång till för dem viktiga resurser. Den besvärliga användningen tillskrevs ofta Nelliportalen, som beskrevs som ”snårig” och ”ointuitiv”.

Många studerande efterfrågade ändrade lånetider och -regler som skulle påskynda cirkulationen av kursböcker. Samtidigt önskade många också att antalet kursböcker vore högre.

Kommentarer
”Nelli har jag däremot upplevt vara ytterst otympligt och svårhanterligt.”
”De elektroniska resurserna är inte alltid särskilt enkla att använda. [E]n bra resurs […] stöder intuition.”
”Det finns ofta väldigt få kursböcker i många kurser på Hanken som har ett väldigt stort deltagarantal.”
”Två ord: Böcker. Tidsskrifter. Det är vad jag vill ha av mitt bibliotek. Böcker kan vara i e-form eller fysiska, tidsskrifter ska vara elektroniska.”

Biblioteket svarar
Bibliotekets förvärvsbudget går numera så gott som helt till de elektroniska resurserna. Samtidigt som dessa medel stagnerat eller sjunkit har licenskostnaderna för de elektroniska resurserna fortsatt stiga.

Nelliportalen stängs vid årsskiftet! (Se Nelli upphör). Ersättaren, en helt förnyad Alma, har redan tagits i bruk. Alma innehåller numera bibliotekets tryckta material och de licenserade elektroniska resurserna. Även bildsamlingens och en del andra till Åbo Akademi eller Åbo Akademis bibliotek tillhörande arkivs material är inkluderat.

Lånereglerna för kursböcker ändrades från och med denna höst. Lånetiden för kursböcker är fortfarande 14 dagar men låneförbud följer sju dagar efter förfallodagen om lånet inte förnyas eller returneras. Tidigare följde låneförbud 14 dagar efter förfallodagen. Vi hoppas att denna ändring ska påskynda returneringen av utlånade kursböcker.

Anskaffningen av kursböcker görs utifrån den undervisande personalens önskningar. Vi strävar efter att skaffa ett antal som motsvarar en tredjedel av kursens förväntade deltagarantal. Vår förhoppning för framtiden är att vi ska kunna erbjuda allt fler kursböcker i elektronisk form (och i ett obegränsat antal). Tyvärr erbjuder förlagen sällan böcker som uttryckligen är kursböcker i elektronisk form. Samtidigt är utbudet på svenskspråkiga vetenskapliga e-böcker skralt. Ett annat underliggande problem är att förlagen och leverantörerna ofta har sina egna plattformar för e-böcker, vilket bidrar till att försvåra anskaffningen för biblioteket och användningen för slutanvändarna.

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! Undersökningen gav oss intressanta data och såväl en del väntade som oväntade åsikter.

Vad ni säger om bibliotekets utrymmen
Åsikter om bibliotekets utrymmen upptog innehållet i många studerandes kommentarer. Detta är inte så konstigt då undersökningens andra stora respondentgrupper – personal och forskare – ofta har egna utrymmen att tillgå. Studerandena berömde i regel Arkens bibliotek och Asa-biblioteket medan övriga biblioteksbyggnader kunde av en upplevas som oinspirerande och av en annan som stillsamma och angenäma. Fler och olika typer av läsesalar och (grupp)arbetsrum stod högt på önskelistan. Ni var också flera som påtalade temperaturproblemen i huvudbiblioteket och Arkens bibliotek, vilka vintertid dessvärre är något kalla. Både studerande och personal var upprörda över det nyligen nedstängda biblioteket i Biocity och många kommentarer gällde detta.

Kommentarer
”Ljudnivån är lämplig för mig, lite bakgrundsljud och ljud av andra som jobbar utan att det blir för mycket som stör. Små läsrum som är för instängda för att studera i, varenda lilla rörelse hörs och stör.”
”fler områden där man kan studera i lugn och ro.”
”Fler lättillgängliga gruppstudierum skulle uppskattas.”
”Atmosfären i biblioteket är trevlig.”
”Det finns bra med tysta utrymmen att jobba på, men jag saknar grupparbetsrum där man kunde prata utan att störa dem som vill jobba i tystnad. Det finns ju några sådana, men för få.”
”Jag tycker att det är för kallt i Åbo Akademis bibliotek för att jag skulle kunna jobba där en längre stund”
”Det funkar inte att studera i bibban eftersom vi har mycket grupparbeten som kräver att man diskuterar. Mer studieutrymmen där man kan prata behövs.”
”The libraries lacks good and inspirational study rooms.”

Biblioteket svarar
Vissa önskar tysta utrymmen, vissa önskar rum som tillåter diskussion och grupparbeten. Undersökningen visar på ett allmänt plan hur vi alla har olika behov och preferenser för vad som utgör ett optimalt studie- och arbetsutrymme. Huvudbibliotekets tidskriftsläsesal har nyligen möblerats om för att också tillgodose grupper som vill arbeta ihop. Tidskriftsläsesalen är numera alltså ett mångsidigare utrymme än vad dess namn låter antyda.

De kyliga förhållandena i Arkens bibliotek och huvudbibliotekets läsesal är besvärliga. Läsesalen i huvudbiblioteket värms upp av en golvvärmeanläggning från 1950-talet. Tyvärr kan dessa inte rättas till utan större renoveringar. I båda biblioteken finns nu filtar som besökarna kan använda.

Vad gäller bibliotekets framtida utrymmen har vi stora förväntningar på det så kallade Campus Gadolinia. När Campus Gadolinia står färdig hoppas biblioteket kunna erbjuda nya och mångsidiga – och temperaturmässigt behagliga – utrymmen till alla Åbo Akademis studerande. Planeringen av eventuella nya utrymmen kommer vi att göra i samråd med användarna.

Kommentarer om bibliotekets öppettider
Öppettiderna fick ett flertal kommentarer, många med en önskan om att de nuvarande tiderna ska kunna bibehållas:

”…det är fint att huvudbiblioteket håller öppet på lördagar. Utopin skulle vara söndagsöppet, men man kan inte få allt”
”Jättebra att ni har öppet så länge och öppnar så tidigt!”
”Arken biblioteket borde öppna 8 på morgonen (det skulle inte behöva finnas någon anställd på plats)”
”It should be open more hours”
“Det är viktigt att ha tillräckliga öppethållningstider, jag hoppas att ni inte kommer att minska dem”

Biblioteket svarar
Överlag var kommentarerna om öppettiderna positiva med en önskan om att de inte ska minska. Från och med september ändrades öppettiderna på Arkens bibliotek, Asa-biblioteket och Axelias bibliotek och biblioteken gick in för mera självbetjäning. Arken och Asa har öppet, med personal på plats, måndag-torsdag kl. 12-20 och fredag kl. 12-16. På vardagar har ÅAs personal och studerande tillträde till biblioteken med egen hid-nyckel kl. 9-12. Axelia har öppet måndag-fredag kl. 12-14 och där kommer ÅAs personal och studerande in med hid-nyckel kl. 7-22.

Förändringen har tagits väl emot. Bibliotekens utrymmen kan användas och böcker kan lånas i automaterna även om det inte finns personal på plats. Även på huvudbiblioteket har vi gått in för att öka på möjligheten till självbetjäning. Beställda och reserverade böcker (hemlån) ställs numera på en öppen hylla och kan lånas med en automat.

Christel Lindfors och Rasmus Rantala