Kategoriarkiv: Biblioteksutveckling

Användarundersökning: bibliotekets kommunikation (LibQUAL 3/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den tredje delen lyfter vi fram era kommentarer gällande hur biblioteket informerar om sina resurser, d.v.s. hur vi kommunicerar med våra användare.

Vad ni säger om bibliotekets kommunikation
Såväl studerande som personal tyckte att informationen om bibliotekets resurser och tjänster många gånger kunde vara bättre. Ett par respondenter berättade om situationer där de saknat en tjänst eller resurs som senare visat sig redan finnas. Ibland informerade biblioteket förvisso sina användare på ett tillfredsställande vis, men vid fel tidpunkt (för tidigt).

Kommentarer
“Jag har aldrig fått någon information över bibliotekets tjänster. Detta kunde ni gärna åtgärda genom att skriva/sammanställa en väl utformad broschyr, endast några sidor lång, och distribuera den till ALLA enheter och institutioner i ÅA”
” I have not had much information about the capabilities of our library and the services they offer.”
“De nya Libguides kan väl innebära en viss förbättring, men det största problemet är att biblioteket inte verkar marknadsföra sina tjänster särskilt aktivt.”
” Information om databaser behövs vid ett senare skede av studierna, inte under orienteringsveckorna när allt är nytt.”
”Eftersom biblioteket erbjuder mycket som inte alltid är känt kunde viss uppsökande verksamhet vara på plats (face-to-face)”

Biblioteket svarar
Kommentarerna talar sitt tydliga språk. Otillräcklig kommunikation och information är ett problem biblioteket känner till. Vi har börjat arbeta idogt för att höja oss ett – eller gärna flera – snäpp på den här mycket viktiga punkten. Sedan hösten ordnar vi informationstillställningar på nätet, d.v.s. webbinarier. Att tillställningarna ordnas på nätet ska hoppeligen göra det enklare för er att delta i dem. Det är fritt fram att logga in och bara lyssna med ena örat! Webbinarierna spelas in och kan således också ses senare. Vi ska dessutom skapa fler korta och koncisa instruktionsvideor som demonstrerar användningen av olika biblioteksresurser.

https://www.youtube.com/watch?v=GZfepODUrIQ

Här kan du se andra filmsnuttar som biblioteket gjort.

Ett annat område vi fortsätter satsa på är LibGuides. LibGuides innehåller ämnesguider där en ämnesbibliotekarie framhäver viktiga resurser inom ett visst ämne. Vi ämnar också öka antalet guider som inte har ett visst ämne i fokus utan presenterar och förklarar användningen av en resurs.

Användarundersökning: bibliotekets resurser (LibQUAL 2/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den andra delen går vi igenom era synpunkter på bibliotekets resurser.

Vad ni säger om bibliotekets resurser
Ganska många respondenter, särskilt inom personalen, ansåg att de elektroniska resurserna var otillfredsställande. De tyckte att de elektroniska resurserna var besvärliga att använda eller så saknade de tillgång till för dem viktiga resurser. Den besvärliga användningen tillskrevs ofta Nelliportalen, som beskrevs som ”snårig” och ”ointuitiv”.

Många studerande efterfrågade ändrade lånetider och -regler som skulle påskynda cirkulationen av kursböcker. Samtidigt önskade många också att antalet kursböcker vore högre.

Kommentarer
”Nelli har jag däremot upplevt vara ytterst otympligt och svårhanterligt.”
”De elektroniska resurserna är inte alltid särskilt enkla att använda. [E]n bra resurs […] stöder intuition.”
”Det finns ofta väldigt få kursböcker i många kurser på Hanken som har ett väldigt stort deltagarantal.”
”Två ord: Böcker. Tidsskrifter. Det är vad jag vill ha av mitt bibliotek. Böcker kan vara i e-form eller fysiska, tidsskrifter ska vara elektroniska.”

Biblioteket svarar
Bibliotekets förvärvsbudget går numera så gott som helt till de elektroniska resurserna. Samtidigt som dessa medel stagnerat eller sjunkit har licenskostnaderna för de elektroniska resurserna fortsatt stiga.

LibQUAL_ALMA_bild

Nelliportalen stängs vid årsskiftet! (Se Nelli upphör). Ersättaren, en helt förnyad Alma, har redan tagits i bruk. Alma innehåller numera bibliotekets tryckta material och de licenserade elektroniska resurserna. Även bildsamlingens och en del andra till Åbo Akademi eller Åbo Akademis bibliotek tillhörande arkivs material är inkluderat.

Lånereglerna för kursböcker ändrades från och med denna höst. Lånetiden för kursböcker är fortfarande 14 dagar men låneförbud följer sju dagar efter förfallodagen om lånet inte förnyas eller returneras. Tidigare följde låneförbud 14 dagar efter förfallodagen. Vi hoppas att denna ändring ska påskynda returneringen av utlånade kursböcker.

Anskaffningen av kursböcker görs utifrån den undervisande personalens önskningar. Vi strävar efter att skaffa ett antal som motsvarar en tredjedel av kursens förväntade deltagarantal. Vår förhoppning för framtiden är att vi ska kunna erbjuda allt fler kursböcker i elektronisk form (och i ett obegränsat antal). Tyvärr erbjuder förlagen sällan böcker som uttryckligen är kursböcker i elektronisk form. Samtidigt är utbudet på svenskspråkiga vetenskapliga e-böcker skralt. Ett annat underliggande problem är att förlagen och leverantörerna ofta har sina egna plattformar för e-böcker, vilket bidrar till att försvåra anskaffningen för biblioteket och användningen för slutanvändarna.

Användarundersökning: bibliotekets utrymmen och öppettider (LibQUAL 1/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! Undersökningen gav oss intressanta data och såväl en del väntade som oväntade åsikter.

Vad ni säger om bibliotekets utrymmen
Åsikter om bibliotekets utrymmen upptog innehållet i många studerandes kommentarer. Detta är inte så konstigt då undersökningens andra stora respondentgrupper – personal och forskare – ofta har egna utrymmen att tillgå. Studerandena berömde i regel Arkens bibliotek och Asa-biblioteket medan övriga biblioteksbyggnader kunde av en upplevas som oinspirerande och av en annan som stillsamma och angenäma. Fler och olika typer av läsesalar och (grupp)arbetsrum stod högt på önskelistan. Ni var också flera som påtalade temperaturproblemen i huvudbiblioteket och Arkens bibliotek, vilka vintertid dessvärre är något kalla. Både studerande och personal var upprörda över det nyligen nedstängda biblioteket i Biocity och många kommentarer gällde detta.

Kommentarer
”Ljudnivån är lämplig för mig, lite bakgrundsljud och ljud av andra som jobbar utan att det blir för mycket som stör. Små läsrum som är för instängda för att studera i, varenda lilla rörelse hörs och stör.”
”fler områden där man kan studera i lugn och ro.”
”Fler lättillgängliga gruppstudierum skulle uppskattas.”
”Atmosfären i biblioteket är trevlig.”
”Det finns bra med tysta utrymmen att jobba på, men jag saknar grupparbetsrum där man kunde prata utan att störa dem som vill jobba i tystnad. Det finns ju några sådana, men för få.”
”Jag tycker att det är för kallt i Åbo Akademis bibliotek för att jag skulle kunna jobba där en längre stund”
”Det funkar inte att studera i bibban eftersom vi har mycket grupparbeten som kräver att man diskuterar. Mer studieutrymmen där man kan prata behövs.”
”The libraries lacks good and inspirational study rooms.”

Biblioteket svarar
Vissa önskar tysta utrymmen, vissa önskar rum som tillåter diskussion och grupparbeten. Undersökningen visar på ett allmänt plan hur vi alla har olika behov och preferenser för vad som utgör ett optimalt studie- och arbetsutrymme. Huvudbibliotekets tidskriftsläsesal har nyligen möblerats om för att också tillgodose grupper som vill arbeta ihop. Tidskriftsläsesalen är numera alltså ett mångsidigare utrymme än vad dess namn låter antyda.

De kyliga förhållandena i Arkens bibliotek och huvudbibliotekets läsesal är besvärliga. Läsesalen i huvudbiblioteket värms upp av en golvvärmeanläggning från 1950-talet. Tyvärr kan dessa inte rättas till utan större renoveringar. I båda biblioteken finns nu filtar som besökarna kan använda.

Vad gäller bibliotekets framtida utrymmen har vi stora förväntningar på det så kallade Campus Gadolinia. När Campus Gadolinia står färdig hoppas biblioteket kunna erbjuda nya och mångsidiga – och temperaturmässigt behagliga – utrymmen till alla Åbo Akademis studerande. Planeringen av eventuella nya utrymmen kommer vi att göra i samråd med användarna.

Kommentarer om bibliotekets öppettider
Öppettiderna fick ett flertal kommentarer, många med en önskan om att de nuvarande tiderna ska kunna bibehållas:

”…det är fint att huvudbiblioteket håller öppet på lördagar. Utopin skulle vara söndagsöppet, men man kan inte få allt”
”Jättebra att ni har öppet så länge och öppnar så tidigt!”
”Arken biblioteket borde öppna 8 på morgonen (det skulle inte behöva finnas någon anställd på plats)”
”It should be open more hours”
“Det är viktigt att ha tillräckliga öppethållningstider, jag hoppas att ni inte kommer att minska dem”

Biblioteket svarar
Överlag var kommentarerna om öppettiderna positiva med en önskan om att de inte ska minska. Från och med september ändrades öppettiderna på Arkens bibliotek, Asa-biblioteket och Axelias bibliotek och biblioteken gick in för mera självbetjäning. Arken och Asa har öppet, med personal på plats, måndag-torsdag kl. 12-20 och fredag kl. 12-16. På vardagar har ÅAs personal och studerande tillträde till biblioteken med egen hid-nyckel kl. 9-12. Axelia har öppet måndag-fredag kl. 12-14 och där kommer ÅAs personal och studerande in med hid-nyckel kl. 7-22.

Förändringen har tagits väl emot. Bibliotekens utrymmen kan användas och böcker kan lånas i automaterna även om det inte finns personal på plats. Även på huvudbiblioteket har vi gått in för att öka på möjligheten till självbetjäning. Beställda och reserverade böcker (hemlån) ställs numera på en öppen hylla och kan lånas med en automat.

Christel Lindfors och Rasmus Rantala

Alma blir mer

alma
 
Från och med hösten kommer bibliotekskatalogen Alma, sökportalen Nelli och arkivens sökportal Spegeln att ingå i ett nytt söksystem som fortsättningsvis heter Alma. I fortsättningen används Alma-classic om den nuvarande Alma.

I Alma ingår bibliotekets tryckta och elektroniska material, arkivens material och
Depåbibliotekets material. Tidskriftsartiklar i fulltext kan man söka i ett stort
sökindex (Primo Central Index, PCI), där många olika databaser ingår, både licensbelagda
och fritt tillgängliga. Där ingår även material från dagstidningar, publikationsarkiv, rapporter m.m. Sökningen görs i ett och samma sökfönster i Alma varefter man kan rikta sökningen genom att välja bland flikarna. Ytterligare kan man bearbeta sökresultatet enligt materialtyp, ämne, samling, år osv.

Åbo Akademis bildsamlingar, det kulturvetenskapliga arkivet Cultura och Sibeliusmuseum är de arkiv som finns med i tjänsten i nuläget. Flera arkiv och mera material infogas så småningom i Alma.

I Alma kan man göra sökningar utan att logga in, men som inloggad kan du beställa böcker, förnya lån samt spara sökningar och träffar. Som inloggad med ÅA-användarnamn får du också tillgång till licensbelagda resurser. Logga in med ÅA-användarnamn och anslut bibliotekskortet till ditt konto.

Vi lanserar nu en beta-version av Alma på adressen, abo.finna.fi. Under våren har biblioteket samarbetat med ämnet Informationssystem och lärare Eyal Eshet som lett kursen Usability testing där både studenter och forskare deltagit i testning av den nya tjänsten. Utvecklingen av Alma pågår och vi hoppas på respons från våra användare för att göra tjänsten bättre.

Bibliotekets webbsidor uppdateras under sommaren så att texter och instruktioner överensstämmer med den nya tjänsten. I beta-versionen fungerar inte allting ännu och för distansanvändning av elektroniska resurser rekommenderas sökning i Nelli eller användning av VPN-förbindelse.

Samlingarna i Alma ingår samtidigt också i den nationella söktjänsten FINNA, som ger tillgång till material i Finlands museer, bibliotek och arkiv. I Finna ingår redan många organisationer och fler är på kommande. Alma blir Åbo Akademis lokala Finna-portal.

Använd Alma och hjälp oss att utveckla tjänsten genom att ge oss feedback! Respons-formulär finns på Alma-sidorna och du kan också skicka e-post till biblioteket@abo.fi.

Christel Lindfors, informationsspecialist
Tommy Lahtinen, planerare

Allting blir enklare med Libguides!

Libguides

Libguides är höstens stora nyhet på Åbo Akademis bibliotek. Lanseringen av Libguides innebär att det blir enklare för dig att överblicka de biblioteksresurser som är viktiga inom ditt studieämne och forskningsområde.

Varje ämne vid Åbo Akademi har nu eller får alldeles snart en egen libguide. Guiderna lyfter fram och förklarar de biblioteksresurser som är viktiga inom respektive ämnesområde. Här hittar du tips på aktuella böcker samt relevanta tidskrifter och databaser. Guiderna riktar sig till såväl studerande som forskande och undervisande personal och vi hoppas att särskilt magisterstuderande och forskare ska ha stor nytta av guiderna. Våra campusbibliotekarier har utvecklat guiderna och kommer fortsättningsvis i samarbete med ämnespersonal och guidernas användare att förbättra guidernas innehåll.

Bibliotekets resurser finns där du befinner dig!
När du är uppkopplad i Åbo Akademis nätverk – d.v.s. när du använder en dator eller det trådlösa nätverket på Åbo Akademis campus – når du resurserna i Libguides omedelbart. Är du på distans och går till en licensbelagd resurs blir du tillfrågad om ditt Åbo Akademi-användarnamn och -lösenord.

Maria Lassén-Seger på Arkens bibliotek har skapat flera guider för de humanistiska ämnena vid Åbo Akademi. Hon tycker att guiderna är ett bra sätt att åskådliga det mångsidiga utbud av resurser som biblioteket tillhandahåller.

Maria Lassén-Seger”Idag är ÅAB ett modernt hybridbibliotek med tillgång till information i både tryckt och digital form. Det är inte längre så att man som kund går in i biblioteket och har allt material fysiskt kring sig på hyllorna. Därför kan det också vara knepigt att veta var och hur man hittar relevant information. Med hjälp av ämnesguiderna kan vi överskådligt samla allt på ett ställe och lotsa våra kunder fram till relevant information oberoende om den finns i en e-bok eller i en tryckt tidskrift.”

Allt du nu behöver göra är att öppna ditt ämnes guide och bläddra bland din campusbibliotekaries urval av biblioteksresurser och tidskrifts- och litteraturtips!

libguides.abo.fi

International degree and PhD students – join our focus groups!

WANTED

International degree and PhD students

Help us improve our Library services!

WHAT?
Masters Students, Doctoral Candidates and/or PhD Students at Åbo Akademi University are invited to take part in a focus group study of our library’s services for international students and researchers. We wish to know what you think of our current services and how we might improve them. We want your opinions, experiences and new ideas whether you use our library services frequently, rarely, or not at all. The study will result in a report, which will help us develop our future services. Your contribution will, of course, be treated confidentially.

HOW?
We will meet up for a two-hour session and freely discuss a number of library related topics from our traditional and electronic services to our user education. We intend to carry out two focus group sessions, with 6-8 participants in each group. There will be coffee/tea and snacks and all participants will receive a cinema ticket.

WHEN?
Choose one date:    19 November 2013 at 16.00-18.00
20 November 2013 at 14.00-16.00

Location:        CaféArt, Läntinen Rantakatu 5, Turku

If you are interested, please get in touch and sign up for one of the sessions!
Deadline 4 November 2013.

Contact:
Eva Höglund
Åbo Akademi University Library
eva.hoglund@abo.fi
02-215 4040

Resultaten från bibliotekens nationella användarenkät 2013

I våras genomfördes Nationalbibliotekets användarenkät på de flesta biblioteken i landet: allmänna, högskole- och specialbibliotek. Universitetsbiblioteken fick in 6187 svar av vilka vi på Åbo Akademi stod för 212 (3,4%). Vi tackar alla deltagare för deras värdefulla bidrag till utvecklingen av bibliotekets service.

Bedömningen av bibliotekets tjänster var uppbyggd således, att man först gav poäng (1-5) för hur viktig en tjänst var och sedan poängsatte man bibliotekets prestation för tjänsten ifråga. På det här viset får man fram dels hur nöjda kunderna är med de olika tjänsterna och dels hur mycket det här avviker från deras förväntningar. Om en tjänst fungerar mindre bra gör det inte så mycket om förväntningarna är motsvarande låga.

Frågorna gällde tre olika aspekter:

  1. Biblioteket som verksamhets- och inlärningsmiljö
  2. Bibliotekets samlingar och material
  3. Kundservice, rådgivning, handledning och undervisning i informationssökning

Som helhet ansågs biblioteket fungera bra. Grupparbets- rummen motsvarar inte riktigt behovet, men förväntningarna är inte så stora heller. Det samma gäller informationen om bibliotekets tjänster. De elektroniska tjänsterna i Alma får bra betyg, men förväntningarna är så höga att vi inte lever upp till dem.

När det gäller våra samlingar av tryckt och elektroniskt material är skillnaden mellan förväntningarna och det vi i praktiken erbjuder stor. Kunderna är inte nöjda, varken när det gäller tillgången på material eller sökmöjligheterna. Vi kan trösta oss med att detta är ett allmänt problem på alla universitetsbibliotek. Bibliotekspersonalen uppskattas, vi är sakkunniga och ger bra service. Dock får vi kritik när det gäller användarutbildningen. Allt som allt tycker 80% att biblioteket har hjälpt dem betydligt att hitta material och 61% tycker att biblioteket betydligt har förbättrat kvaliteten på deras studier och arbetsuppgifter.

De skriftliga kommentarerna är särskilt värdefulla för arbetet att förbättra bibliotekets service. Vi fick ett par hundra kommentarer av vilka 125 var negativa, 30 positiva och resten neutrala. Svårigheterna med de elektroniska resurserna påtalas speciellt ofta (de är svåra att hitta och använda), liksom bristen på grupprum, datorutrustningen och öppettiderna. En kund skriver så här: ”Det ordnas redan nu informationssökningskurser vilket är väldigt bra, men jag undrar ifall det skulle vara möjligt att ordna informationssökningsföreläsningar i samband med t.ex. grundkurserna, så att studeranden skulle bli bekanta med de mest centrala elektroniska resurserna för sitt ämne.”

Egil Gersow

Bibliotekens användarenkät

I en månads tid pågår den nationella användarenkäten, dvs. från den 4 mars till den 7 april. Nationalbiblioteket är koordinator för enkäten och de flesta av landets universitetsbibliotek är med. Senast genomfördes samma enkät 2010. Att undersökningen är nationell garanterar att den görs på ett professionellt sätt och ger möjligheter till analyser och jämförelser både lokalt och nationellt. Som resultat av enkäterna kan vi alltså jämföra oss med andra bibliotek (benchmarking) och framför allt försöka förbättra vår egen service.

Allmänt kan sägas att biblioteksanvändarna normalt är ganska nöjda med servicen, men att det finns förstås problempunkter.  Det anses t.ex. ofta att biblioteket inte informerar tillräckligt om sina tjänster, att vi har för litet tryckt och elektroniskt material i förhållande till behovet, att materialet borde vara lättare att hitta, bibliotekets elektroniska tjänster och dess hemsida får kritik, men som helhet får bibliotekets service ändå bra betyg. Så här var det 2010, så det blir spännande att se hur det blir i år. Extra spännande är det om vi kan slå deltagarantalet 330, som vi fortfarande är mycket glada över.

Resultatet av enkäten får vi som siffror och diagram, men de skriftliga kommentarerna är förstås särskilt viktiga. Vi kan inte uppfylla alla önskemål, men försöker göra det så gott vi kan. Här följer några bra kommentarer från 2010:

”Miljön är stökig då folk pratar högljutt med varandra o. talar mycket i sin mobil o. går in och ut. Kunde ljuden dämpas med t.ex. textilier? Sätta upp skyltar om att tala tyst, gå ut och tala i mobilen, röra sig tyst i läsesalen och övriga utrymmen spec. kring låneexpeditionen?” (HB)

”Det är VÄLDIGT kallt på humanistiska biblioteket vilket drar ner på trivsamheten avsevärt.”  Hum

”ÅAB kunde marknadsföra sina tjänster bättre, det förekommer sällan t.ex. kurser i hur man söker litt. effektivt och kritiskt. Detta borde idag vara en grundkurs för alla studeranden. Även berörd personal kunde skolas. Utvecklingen har varit enorm inom e-litt de senaste åren, få har hängt med i alla svängar.” HB

”Borde finns möjlighet att kunna lösa ut böckerna från huvudbiblioteket vid HFs bibba och andra filialbibliotek, att man skulle få välja var de avhämtas. Detta är det STÖRSTA bristen vid ÅA biblioteken överhuvudtaget.” Hum

Undervisning i informationssökning behövs fortlöpande under hela studietiden eftersom man inte kan ta in allt för mycket information ohc dessutom glömmer efterhand.” HB

Det är för många oklart om en bok finns eller inte finns när man använder Alma. Det förekommer att man reserverar böcker som redan finns i hyllan. Det borde tydligt framgå (stor font och fetstil!) om en bok är tillgänglig eller inte och var boken finns.
Om man ska reservera måste man välja ett specifikt exemplar – varför? Är det inte logiskt att om jag är först i kön får jag komma och hämta första bästa bok som returneras till biblioteket? Systemet borde göras klarare.” Hum

”Mera marknadsföring av ÅAB:s tjänster! Ni har ju hur mycket som helst att erbjuda men få verkar veta om detta.” HB

”Man får väldigt mycket information när man börjar studera men då drunknar det i informationsmängden. Dessutom är det ofta så att man inte förrän tredje året börjar gräva efter information på riktigt, tills det handlar det mest om att leta fram kursböcker och olika nyare tidskrifter som ändå är ganska lätta att hitta. Jag var mentor för ett kandsemi och många frågor handlade om hur man hittar t.ex. gamla dagstidningar och sånt. Man har alltså hunnit glömma en hel del när man börjar med kandin. I samband med den skulle det kunna bli en riktig informationsoffensiv, speciellt gällande de elektroniska resurserna som man inte behövt innan”. HB

”Grupprummen är bra men fastän man bokat ett grupprum kommer det alltid andra personer klampande in i rummet ifall man inte har dörren fast, och har man dörren fast tar syret slut i rummet.” HB

”Mer ekonomisk litteratur, mer e-tidskrifter och e-böcker, gå samman med andra bibliotek för att skapa större utbud.” HB

Nu blir det blir intressant att se hur årets enkät utfaller. Gå in och svara på frågorna, det tar bara 15 minuter.

Egil Gersow

Fokusgruppundersökningen – vad tycker ÅA-forskare om bibliotekets tjänster

Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2012 för att få reda på hur ÅA-forskare önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska resurserna.

I undersökningen deltog 18 forskare som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan första årets doktorander till forskare som bedrivit forskning i ett tjugotal år. Av deltagarna var fem män och tretton kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussioner i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor kring bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra forskare? Forskarna uppskattar bibliotekets tjänster och tycker att bibliotekets roll i deras forskningsarbete är central. Forskarna betonar att den personliga kontakten med bibliotekspersonalen är viktig och individuell handledning värdesätts. Personlig service, så som Böcker direkt till arbetsrummet, uppskattas.

Forskarna tycker att biblioteket kunde marknadsföra sina tjänster mer synligt. Nya tjänster, så som Boka bibliotekarie och Forskarservice-sidan, borde marknadsföras upprepade gånger för att säkert nå fram till forskarna. Möjligheten att få individuell handledning borde lyftas fram mer synligt.

Forskarna efterlyser aktiva åtgärder från bibliotekets sida, att t ex ha specifika mottagningsdagar för forskare eller korta presentationer av specifika databaser, program eller tjänster på campusbiblioteken.  Det kom även förslag på att ämnesbibliotekarierna kunde integreras mer på ämnena/institutionerna, t ex genom att närvara vid möten, för att bättre kunna utforma och integrera servicen till ämnena. Ämnesspecifika kurser i olika databaser efterlyses och även en allmän informationssökningskurs för första årets doktorander ses som viktig.

Forskarna vet att biblioteket har mycket material och fina resurser men ibland är det svårt att överblicka allt som finns och att hitta tid för att lära sig använda olika verktyg. Nelliportalen upplevs som jobbig. Open access och bibliometri är något som forskarna upplever att de inte vet tillräckligt om. Eventuellt kunde biblioteket ha en roll i att sprida information om detta. Forskarna är överlag positivt inställda till mer integrerade bibliotekstjänster.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på forskarnas behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och åtgärdsförslag diskuteras som bäst. Bibliotekets kortkurser i Nelliportalen och referenshanteringsverktyget RefWorks kunde vara mer ämnesinriktade och erbjudas skilt för olika ämnen. Planeringen av en informationssökningskurs för nya doktorander inleds. Campusbiblioteken funderar vidare på hurudan forskarinriktad verksamhet de kunde förverkliga på respektive campusbibliotek. Biblioteket satsar på en effektivare marknadsföring av biblioteket och dess tjänster. Satsningen på individuell handledning för och personlig kontakt med forskare intensifieras.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och diskussionen var stundvis livlig. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och de kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. De uppskattade själva fokusgruppsessionerna som ett tillfälle att få mötas ansikte mot ansikte och diskutera viktiga frågor. Bibliotekets representanter uppskattade den personliga kontakten med forskarna och upplevde att de fick en bättre förståelse för vad forskarna behöver och vill ha. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund

Forskare – kom med och tyck till kring bibliotekets forskarservice

Åbo Akademis bibliotek efterlyser doktorander, forskare och anställda till en fokusgruppundersökning kring bibliotekets forskarservice. Vi vill gärna höra så många olika synpunkter, erfarenheter och utvecklingsförslag som möjligt, både av dig som använder bibliotekets tjänster mycket och av dig som kanske använder dem sällan eller aldrig. Resultatet av undersökningen sammanställs i en intern rapport till bibliotekets ledningsgrupp som tar ställning till vidare åtgärder. Alla inlägg behandlas konfidentiellt.

Fokusgruppundersökningen går ut på att deltagarna diskuterar givna frågor under en två timmar lång session. Frågorna behandlar huvudbibliotekets och campus­bibliotekens tjänster för forskare samt de elektroniska tjänsterna och resurserna. Vi planerar att genomföra tre fokusgruppsessioner, med 6-8 deltagare i varje grupp. I samband med diskussionen serveras kaffe/te och som tack får deltagarna ett presentkort till Akademiska Bokhandeln. Dessutom lottar vi ut två ”överraskningar” bland alla deltagare!

Ifall du blev intresserad välj en av tiderna:

30.10.2012 kl. 15-17

31.10.2012 kl. 13-15

01.11.2012 kl. 16-18

Plats:                                 CaféArt, Västra Strandgatan 5, Åbo

Vänligen ta kontakt ifall du vill delta i en av sessionerna eller ifall du önskar få mera information. Sista dag för intresseanmälan är 19.10.2012.

Kontakt:

Eva Höglund

Åbo Akademis bibliotek

eva.hoglund@abo.fi

02-215 4040