Kategoriarkiv: Samlingar

Intresserad av kemi, processteknik, biokemi eller farmaci? Då är kanske SciFinder något för dig!

Elektroniskt material, Månadens databas, Samlingar

SciFinder är en referensdatabas som upprätthålls av American Chemical Society. Där hittar du snabbt och enkelt de artiklar, konferenspublikationer och patenthandlingar som behövs för din uppsats/avhandling. Databasen innehåller mer än 38 miljoner referenser från 50 000 vetenskapliga tidskrifter samt data om 71 miljoner kemiska komponenter, 64 miljoner reaktioner och patent från 63 olika patentmyndigheter.

I SciFinder kan du bl.a. söka på ämne, författare, patentnummer eller kemikalier. Kemikalierna kan du söka med trivialnamn, systematiska namn, CAS nummer eller så ritar du helt enkelt upp strukturen. Du kan också kolla om din substans är toxisk, och om du planerar en reaktion hjälper SciFinder dig att snabbt hitta kemiska egenskaper som löslighet och smältpunkt. Där finns också länkar till NMR-, UV-, IR- och MS-spektra samt information om vem som säljer de kemikalier du behöver och vad de kostar. Du kan läsa mer om funktionerna här.

De äldsta artiklarna i SciFinder är från år 1800 och dagligen adderas 5 000 artiklar, 15 000 substanser och 30 000 reaktioner till databasen. Nya patent blir tillgängliga senast två dagar efter att de publicerats. Det material som ingår i SciFinder kommer från 180 olika länder och kan vara skrivet på 50 språk, men oftast finns det ett sammandrag på engelska. Om vi prenumererar på journalen i elektronisk form kommer du åt artikeln direkt via en länk i SciFinder. Ibland har vi tidskriften bara i tryckt form (det kollar du via Alma) ibland måste artikeln beställas från depåbiblioteket i Kuopio eller som fjärrlån. Dina sökningar kan naturligtvis sparas och referenserna kan exporteras direkt till RefWorks. Kom då ihåg att använda filtret ”CAS SciFinder” när du importerar referenserna.

Lät det intressant? Kontakta Axelias bibliotek (axlan[at]abo.fi) så hjälper vi dig att komma igång med användningen!

Per-Erik Lax och Linda Nisula

Nyhet i Alma – beställ lån från Depåbiblioteket!

Fjärrlån, Samlingar

Nu kan du som är studerande eller anställd vid ÅA beställa lån och kopior av artiklar från Depåbiblioteket i Kuopio direkt i Alma. Boklån kostar 4 euro/lån och kopior är gratis. Depåbiblioteket är ett gemensamt lagerbibliotek för biblioteken i Finland med över en miljon böcker och tidskrifter. Mycket av deras material finns inte i ÅAB:s samlingar.

Gör så här i Alma:

  • Klicka på Databaser
  • Välj Depåbiblioteket och klicka på Anslut
  • Sök efter böcker eller tidskrifter som vanligt
  • När du hittat det du söker, klicka på titeln och välj Beställning/reservering
  • Logga in som vanligt med lånekortsnummer, PIN-kod och efternamn. Ditt hembibliotek skall vara Åbo Akademis bibliotek.
  • Välj Samlån – Yhteislaina – UB request om det gäller en bok.
  • Välj Artikelkopia – Artikkelikopio – Article om du vill ha en kopia av en tidskriftsartikel. Ange de uppgifter som efterfrågas om artikeln.

Artikelkopian skickas avgiftsfritt till din abo.fi-adress och du får e-post från Depåbiblioteket när du kan hämta boken du beställt från huvudbiblioteket. När du hämtar lånet betalar du samtidigt avgiften. Även om du inte hämtar ut lånen du beställt måste avgiften betalas.

Lånen förnyar du själv vid Mina lån i Alma eller via länken du ser i kravbrevet och påminnelser kommer direkt från Depåbiblioteket. Personalen vid ÅAB har av tekniska orsaker inte möjlighet att förnya de här lånen. Endast tillgängliga böcker kan beställas så om du vill reservera en utlånad bok ska du vända dig till fjärrlåneservicen. Observera att en del av dina kunduppgifter tillfälligt kopieras till Depåbibliotekets databas Vaari. Har du frågor, kontakta ill(a)abo.fi!

Äldre barnbokstitlar till nytta och nöje för den mognare bildade biblioteksbesökaren

Samlingar

Barnbokssamlingen vid ÅAB rymmer över 8000 böcker. En blick på boktitlarna från 1800-talet skvallrar om hur annorlunda barnböcker var förr.

Ur Såpbubblorna (1853)

Nytta och nöje: wald läsning på barnens fristunder (1844) signalerar upplysningens tidstypiska tanke om varför barn bör läsa. Läsningen ska roa men göra nytta. Iögonfallande är målgruppstänkandet som tar sig uttryck i långkrångliga bruksanvisningstitlar, som i Amalia Schoppes Henrik och Maria eller De faderlösa barnen: en rörande och lärorik berättelse för goda barn af båda könen från 8 till 12 år (1842). Mer luddigt formulerade målgrupper förekommer också, som Wilhelmina Stålbergs Såpbubblorna: saga för smärre barn (1853) – var går gränsen mellan smärre och små barn? – eller Karl Müllers De unga boerna i det inre af Kap-landet: en tropikmålning från Syd-Afrika, till nytta och nöje för den mognare bildade ungdomen (1862) – vem är riktigt den ideala läsaren här?

Sagor och äventyr dominerar 1800-talstitlarna. Samtidigt framträder den sedelärande ambitionen, nyttan med läsningen. Franz Hoffmanns Wenn man nur recht Geduld hat und warten kann: eine Erzählung für meine jungen Freunde (187-?) slår ett slag för tålamod och impulskontroll. Harriet Beecher Stowes Små räfvar eller De små fel som förstöra huslig lycka (1870) flankeras av Små tomtar eller De små behag som bereda huslig lycka (1870). Vilken är månne mer underhållande? Jag tippar på den första. Det brukar vara roligare med drullar än med dygdemönster. Mycket riktigt finns det gott om såväl präktiga ”solstrålar” som charmiga ”vildbasare”, ”slarfvers” och ”yrhättor” i pojk- och flickbokstitlarna.

Lika vanliga som överlånga, beskrivande titlar är författar- pseudonymer av typen ”en barnavän”, vilka skvallrar om barnlitteraturens vid tiden tvivelsamma status. Den var inte något man nödvändigtvis ville skylta att man höll på med. Att barnboksförfattarens ego inte alltid var på topp speglas i ursäktande titlar som Tant Hannas gossar: samt ytterligare ett dussin smärre berättelser hopsamlade ur papperskorgen af Louisa M. Alcott (1874).

Titelbladet till Tant Hannas gossar (1874)

Fosterländskhet åberopas samtidigt som äventyren gärna utspelar sig i exotiska miljöer som ”gorillalandet” eller bland Amerikas ”skalpjägare”. Men medan pojkböckerna vänder blicken ut mot världen i form av världsomseglingar och nybyggarliv vittnar flickböckerna om den tidens syn på var flickan hör hemma. Hon beskrivs i boktitlarna med blommetaforik eller uttryck som ”hemmets prydnad” eller ”husets genius”. Som alltid andas det historiska materialet sin tids synsätt och värderingar. God son och god soldat eller Hjertat på rätta stället: sann berättelse från sjuåriga kriget av Franz Hoffmann (1868) målar upp ett heroiskt manlighetsideal som idag ter sig främmande. Lilla sotarmurres underbara öden (1875) av Carl Ferdinand Alexander Holmström eller Lilla gatsoperskan (1885) av Alice Gray vittnar om en annan syn på barnarbete och Otto Hoffmanns Negerhjelten Toussaint (1875) eller Otto Brüchigs Den hvita indianbruden (1900) om en ogenerat trångsynt eurocentrisk världssyn. Ofrivillig komik förekommer också när man läser dåtidens titlar med dagens ögon. Carl Gustaf Anderssons Blommor och bin: små rim, sånger och berättelser för barn (1865) väcker helt andra associationer nu än då.

Sen finns det förstås fantasieggande titlar som omedelbart väcker intresse, som Thomas Bailey Aldrichs En stygg pojkes historia (1880), Augusta Hagerups Kryp, så går det (1875), Odygd om igen (1883) eller

Trollpojken Sniggel Snuggel, illustrerad av Jenny Nyström (1889)

Hugo Vallentins Sniggel Snuggel (1889). Berättar- perspektiven kan vara nog så överraskande. När läste du senast en bok berättad av en mineral? Annie Carey bidrar med Ett stycke stenkols, ett salt- korns, en vattendroppes, en gammal jernbits, ett stycke flintas sjelf-biografier (!) (1872).

Gör en signumsökning på HB Barnbokssaml. i Alma så hittar säkert du också en titel som väcker din nyfikenhet.

Maria Lassén-Seger

W.T. Stead, ett livsöde i Titanic

Handskrifter, Samlingar

Porträtt av William Thomas Stead, skickat till Annie Furuhjelm 1892

Den 18 april 1912 skrev The Daily Mirror i London på sin första sida om W.T. Stead, ”the friend of kings and the hater of injustice”. Om John Astor var den rikaste mannen som avled i Titanic år 1912 så var William Thomas Stead (1849-1912) en av de mest berömda. Stead var journalist, mannen som förnyade journalistiken i Storbritannien. Han använde sig av innovationer som djärva rubriker och intervjuer. Författare som George Bernard Shaw och Oscar Wilde anlitades till litteraturkritiker i hans tidningar. Men han var också en advokat för de fattiga, utstötta och förtryckta med nära förhållanden till Frälsningsarmén. Han tog ställning till sociala och politiska frågor – också utanför Storbritanniens gränser. År 1888 fick han intervjuer med tsaren och Leo Tolstoy; samma år publicerade han boken Truth about Russia. Två år senare grundade han en enormt framgångsrik tidskrift, The Review of Reviews.

Brev till Annie Furuhjelm 31.12.1909

I flera olika samlingar i handskriftssamlingarna finns brev av W.T. Stead. Som kvinnosaksman kände han Annie Furuhjelm och skriver i ett brev daterat 31.12.1909 ”you can always rely upon my doing whatever is practical to be done in the cause of your brave little nationality”. Bland Steads bekanta fanns också Åbo Akademis första rektor Edvard Westermarck. Dessa brev är tillgängliga och kan användas för forskning på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med uppgifter om närmare 800 000 andra brev.

De sista åren av sitt liv ägnade W.T. Stead till en stor del åt världsfreden. Den 22 april 1912 skulle Stead tala vid en stor fredskongress i New York. Han var på resa dit när han drunknade med Titanic 15.4.1912. Enligt ögonvittnen var han en av dem som hjälpte kvinnor och barn till räddningsbåtarna.

William Thomas Steads familj till Annie Furuhjelm år 1912

Anne Gustafsson, arkivarie

Web of Science – en mångsidig referens- och citeringsdatabas

Elektroniskt material, Månadens databas, Nelliportalen, Samlingar

Web of Science är en referens- och citeringsdatabas, som du når via Nelliportalen.

Web of Science lämpar sig speciellt väl för sökningar inom naturvetenskaper, medicin, teknik och vårdvetenskap men även inom humanistiska och samhällsvetenskaper. Referenserna i databasen är länkade till fulltextartiklar i de fall där ÅAB har nyttjanderätt till tidskriften i fråga.

Web of Science är en databas med mångsidiga sökegenskaper. I Web of Science kan du söka på bl.a. ämne eller tema, författare och titel. Du kan spara dina sökningar, printa ut dem, skicka dem som e-postmeddelande eller exportera dem direkt till referenshanteringsprogram så som RefWorks och EndNote. För varje artikel kan du se hur många gånger och var den citerats samt hur många och vilka artiklar just denna artikel citerar.

Cited Reference Search möjliggör sökning på basen av redan funna referensers hänvisningar. Du kan även söka artiklar som citerar en viss författare. Cited Reference Search gör det också möjligt för dig att följa upp citeringar av dina egna artiklar. Med hjälp av Related Records funktionen får du lätt fram liknande referenser från olika vetenskapsgrenar och från olika tidsperioder. Med hjälp av Create Citation Report kan du på ett lätt åskådligt sätt se hur ofta en viss artikel citerats olika år.

Genom funktionen Create Citation Alert kan du skapa en bevakning som går ut på att du får ett e-postmeddelande varje gång någon citerar en viss artikel.

I Journal Citation Reports kan du bl.a. kolla upp en viss tidskrifts impaktfaktor. Värderingen är möjlig både på enskilda tidskrifters och på ämnesvisa tidskriftsgruppers nivå.

Web of Science har redan under en lång tid varit en källa till bibliometriska analyser, dvs för att till exempel få ett mått på en forskares eller tidskrifts inflytande inom sitt forskningsområde.

Web of Science består av följande databaser:

1.      Arts and Humanities Citation Index®: här indexeras ca 1140 tidskrifter inom humaniora och konst.

2.      Science Citation Index Expanded™: här indexeras ca 5700 naturvetenskapliga tidskrifter. Tillväxten är ca 17750 hänvisningar i veckan.

3.      Social Sciences Citation Index®: här indexeras ca 1720 tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap.

4.      Journal Citation Reports innehåller hänvisningar från över 8500 tidskrifter från över 60 länder. Science Edition innehåller information från ungefär 5000 naturvetenskapliga och tekniska tidskrifter och Social Science Edition från ungefär 1500 humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter.

5.      Essential Science Indicators innehåller rankinglistor som gör jämförelser mellan bl.a. författare och universitet.

Användarguider för hur man söker i Web of Science hittar du här.

Web of Science utgör en del av portalen Web of Knowledge som produceras av Thomson Reuters.

Eva Höglund

Månadens databas – Mediearkivet

Elektroniskt material, Månadens databas, Nelliportalen, Samlingar

Mediearkivet är det största digitala nyhetsarkivet i Norden. Det innehåller mer än 400 svenska tryckta dagstidningar och tidskrifter, även Hufvudstadsbladet (2004-) och Nya Åland (2008-) ingår. De sökbara artiklarna sträcker sig oftast från slutet av 1980-talet framåt. Mediearkivet upprätthålls av Retriever, som ägs av TT och Norska NTB.

Eftersom databasen uppdateras dagligen går det bra att läsa t.ex. dagens Hbl, Aftonbladet eller Svenska Dagbladet där. Databasens utseende är kanske inte fullt lika tilltalande som tidningarnas egna webbsidor men fördelen är att även äldre artiklar går att läsa här. Artiklarna är oftast i pdf- eller html-format och de kan skrivas ut eller sparas på egen dator.

Varje månad kommer vi i bloggen att lyfta fram databaser som finns i Nelliportalen. Databaserna är tillgängliga i ÅA:s nätverk och studerande, forskare och personal kommer även in i databaserna hemifrån. Har du frågor eller problem med att använda databaserna/Nelliportalen, skicka e-post till biblioteket@abo.fi!

Ellinor Hjerpe

En nobelist vid Åbo Akademis bibliotek!

Åbo Akademis bibliotek, Handskrifter, Samlingar

1954 publicerades Tomas Tranströmers första diktsamling 17 dikter. Den 26.8.1954 skriver han till sin vän, den finlandssvenska modernisten Gunnar Björling efter en utlandsresa:

–  –  –  Det var skönt att resa ut, våren hade varit jäktig. Jag hade under plågsamma krumbukter lyckats slutföra min kand.uppsats och hann dessutom med en mindre tentamen i religionshistoria allt under det omvärlden förändrades runt omkring mig. Min bok väckte nämligen en viss uppmärksamhet som smickrade mig först och sedan plågade mig. Det sista var ju en intressant psykologisk reaktion och jag har svårt att förklara varför jag vissa dagar skämdes så ohyggligt för att vara poet. En del av förklaringen var kanske att man alltid är mer intresserad av de oskrivna sakerna än av de redan etiketterade och utprånglade. –  –  –

I sina brev till Björling behandlar den unga Tomas Tranströmer litteratur från T.S. Eliot och Strindberg till de finlandssvenska modernisterna, olika ämnen från 1600-talsspiritualister till folkhemmet Sverige och Sibelius fjärde symfoni. Med hälsningar till Bo Carpelan, förstås!

Som 22-åring far han på en mopedresa genom norra Skandinavien, men genom Finland far både han och mopeden på ett norskt lastbilsflak: ”man fick inte åka med oregistrerade cykelmotorer i Finland”.

Av upphovsrättsliga skäl kan vi inte publicera breven men de finns att läsa på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med närmare 800 000 andra brev.

Åbo Akademis bibliotek gratulerar Tomas Tranströmer!

Anne Gustafsson, arkivarie

Nu är framtiden här

Samlingar, Tidskrifter

Hufvudstadsbladet firade att Helsingfors varit huvudstad i hundra år genom att ge ut ett minnesnummer den 7 april 1912 (d.v.s. bara några dagar innan Titanic sjönk). Utöver att minnas tillbaks på åren som gått gjorde man också en humoristisk blick framåt om vad som kunde tänkas stå i HBL hundra år in i framtiden. När vi nu nästan är där kan man konstatera att vi inte riktigt ännu flyger på gatorna. Men att det finns kvinnor i Helsingfors stadsfullmäktige är väl nu närmast en självklarhet, om än det kanske inte är riktigt lika många som man med smått raljerande ton tänkte sig 1912…

(Klicka på bilden så blir den större)

Just detta nummer finns ännu inte digitaliserat i sin helhet, men många andra nummer av gamla HBL och andra dagstidningar hittar du i Nationalbibliotekets Historiska Tidningsbibliotek och vid Huvudbibliotekets friexemplarsdator.

Ellinor Hjerpe

Att ställa ut är nödvändigt…

Åbo Akademis bibliotek, Samlingar, Utställningar

När detta skrivs kan utställningen ”Boktrycket i gamla Åbo 1642-1827” i huvudbibliotekets entréhall ännu beses i drygt en vecka. Materialet i utställningen är synnerligen rart. Det är fråga om vårt lands allra tidigaste tryckalster.

Det hela började med att Mäster Peder Wald anlände till Åbo från Västerås år 1642 och slog sig ned som boktryckare vid Kungliga Åbo Akademi. Verksamheten startade i en gård som var belägen ungefär mitt på Nylandsbacken där man i dag finner ett minnesmärke. I Carl Rudolf Gardbergs ”Boktrycket i Finland”, del I (1948) kan man läsa om hur efterlängtat det var att få i gång tryckeriverksamheten vid akademin som ju inlett sin verksamhet redan två år tidigare. Tryckeriet var en grundförutsättning för att akademin skulle kunna blomstra och utvecklas. Boktryckeriets historia beskrivs som en kamp för överlevnad under bistra omständigheter både under Peder Walds och hans efterföljares tid. Akademiboktryckarna hade även en konkurrent i biskop Gezelius’ tryckeri som grundades under 1660-talet. Det gezelianska tryckeriet övertog nästan i sin helhet produktionen av kyrkliga och religiösa publikationer och hade även en dominerande ställning på läroboksområdet. Utställningen har inspirerats både av Gardbergs historik och av bibliotekets talrika exempel på tidigt åbotryck.

Mot bakgrunden av att litteratur tryckt före år 1830 till största delen endast finns katalogiserade på kort och inte ingår i vår elektroniska katalog Alma är utställningar ett viktigt sätt för oss att påminna och sprida kunskap om de äldsta delarna av våra samlingar. Det är likväl inte den enda typen av utställningar vi sammanställer. Vi gör också temautställningar och vi samarbetar gärna med utomstående aktörer. Vi puffar för konferenser och seminarier och vi kan bidra till att marknadsföra forskning. Det är bara att ta kontakt!

Pia Södergård