Den är enorm. Rentav gigantisk. Jag talar om internationella barnboksmässan i Bologna där förlag från hela världen samlas för att visa upp sina mest säljbara och/eller konstnärliga alster. Pråliga Disney- och Angry Birds-böcker trängs med utsökta grafiskt formgivna bilderböcker och kanske (hoppas förlagen i alla fall) nästa Harry Potter-succé. Mässan är fascinerande, överväldigande och totalt utmattande. Under loppet av fyra dagar pendlar jag mellan glädjen över att upptäcka samtida koreansk och iransk bilderbokskonst och känslan av att det vore helt okej om jag aldrig såg en enda bok till så länge jag lever.

Under mässan, där jag deltog som medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minne (Astrid Lindgren Memorial Award eller ALMA), delas det ut pris för det bästa inom barnlitteraturen. Först ut är IBBYS Hans Christian Andersen Award 2012 till argentinska författaren María Teresa Andruetto och tjeckiske illustratören Peter Sís. Sedan är det dags för ALMA-priset som i år firar 10-årsjubileum med många tidigare pristagare på plats i Bologna. Tillkännagivandet sänds live från Vimmerby. Det är en märklig stund. Ett helt års arbete (och många års arbete därinnan) kulminerar i valet av pristagare. Efter intensiva diskussioner och ett påfrestande hemlighetsmakeri ska nu världen få veta vem vi valt. Härligt och nervigt.

Årets ALMA-pristagare Guus Kuijer

I år gick de 5 miljoner kronorna som priset innebär till holländske författaren Guus Kuijer. Själv är han inte på plats i Bologna, men hans förläggare Bärbel Dorweiler skiner ikapp med solen och tillbringar resten av veckan i telefon med ivriga journalister och förlag sugna på översättningar och utgivningsrättigheter. Kuijer själv tar det hela med ro. Han är glad och hedrad, meddelar han, men intervjuer ger han inte och dessutom är han på väg till tandläkaren. Mitt i mässvimlet där allt handlar om att synas och höras känns det riktigt sympatiskt att någon väljer personlig integritet framom rampljuset.

Vill man lära känna Kuijer får man lov att läsa hans böcker. Då kan man med fördel börja med Het boek van alle dingen (The Book of Everything/Boken om allting, 2004). Här tar Kuijer, på sitt typiska vis, barnets parti och riktar ett skarpt öga mot vuxenvärldens märkligheter och maktmissbruk. Kuijer förskönar och tillrättalägger inte, utan framhärdar i att också barnläsare bör få möta livet i all dess härlig- och svårighet. Han skriver med lätt hand och stort djup om nioårige Thomas i 50-talets Holland som har ett mål i livet, att bli lycklig. Det som hindrar är faderns religiösa trångsynthet och familjens tystnad kring pappan som slår. Det allvarliga ämnet till trots är boken varken tung eller pessimistisk. Kuijer har en smått magisk förmåga att med skenbart enkla medel teckna en överlevnadshistoria som inbjuder till befriande skratt utan att förta allvaret.

Nästa år är Sverige hedersgäst och temaland vid Bolognamässan. Vid det laget har jag nog hämtat mig så pass att jag gärna, om möjligt, tar chansen att få vara med igen.

Här kan du läsa mer om Kuijer och ALMA-priset och om barnboksmässan i Bologna.