En av bibliotekets mest fascinerande samlingar, K. Finska Hushållningssällskapets arkiv (1797-1917), har idag valts in i Unescos nationella världsminnesprogram.

Det är inte bara vi på biblioteket som fascinerats av K. Finska Hushållningssällskapets arkiv. Alltsedan arkivet kom till biblioteket år 1976 har både forskare och allmänheten fördjupat sig i arkivets omfattande material. Många är de som sett såväl viktiga historiska ögonblick som personliga livsberättelser träda fram ur arkivets välbevarade handlingar.

Med Världsminneprogrammet vill Unesco uppmärksamma samlingar som anses utgöra ett unikt kulturarv. På samma gång avser Unseco främja bevarandet och öka digitaliseringen av betydelsefulla samlingar. Låt oss dock be någon som känner till samlingen, biblioteksamanuens Martin Ellfolk, förklara arkivets betydelse:

― Det är en mycket speciell samling. Arkivet utgör på många plan en skildring av ett Finland i förvandling: från de sista åren av den svenska tiden genom autonomitiden ända fram till självständigheten. Inget motsvarande finns i Finland. På samma gång är sällskapets arkiv betydande även med europeiska mått. K. Finska Hushållningssällskapets närmaste förebild var Kungliga Svenska Patriotiska Sällskapet. Liknande ekonomiska sällskap verkade i Europa men få har lika väl bevarad dokumentation av sin verksamhet.

Vilka verksamheter hade K. Finska Hushållningssällskapet och hur förmedlas detta av arkivet?

― Sällskapets uppdrag var att förbättra Finlands ekonomi och befolkningens levnadsförhållanden. För att få en heltäckande bild av de sociala och ekonomiska förhållanden som rådde i landet inrättades ett landsomfattande nätverk av korrespondenter. Framför allt arbetade sällskapet för att utveckla lantbruket och dess binäringar, bland annat genom upplysande verksamhet och praktiska åtgärder. Det var huvudsakligen genom sällskapets försorg som potatisodlingen infördes i Finland. En annan viktig del av sällskapets verksamhet man inte genast kommer att tänka på är att de införde smittkoppsvaccineringen.

Vem kan forska i arkivet?

― Alla! Både forskare och privatpersoner kan höra av sig.

Den innehållsrika, över 40 hyllmeter stora samlingen består av material från sällskapets verksamhetsperiod ända från dess grundande år 1797 fram till omkring år 1917. På bibliotekets webbsida för arkivet kan du läsa mer om arkivet. Om du har frågor eller vill bekanta dig med arkivet, kontakta Åbo Akademis biblioteks arkivsamlingar.