Några tankar kring kursböcker och litteracitet

Under de två senaste åren har jag läst både bokhistoria vid Lunds universitet och Universitetspedagogik vid ÅA. Bokhistoria är ett spännande, tvärvetenskapligt ämne, som omfattar både bokens materialitet och läsandets historia. Där snuddar man förstås lite på inlärning och läsning. Minuskler, kapitälband och blocktryck i alla ära, men det är läsandet som intresserar mig mest. Läsandets historia och samhälleliga villkor, och läsfärdigheter i dagens digitala värld. Läsandet som en del av inlärningen.

Beställningsrundan för årets kursböcker är över – en tidskrävande process med många moment. Kalkylering av antal böcker per kurs, prisjämförelser, förhandskatalogisering. Beställningar som skickas via förvärvsavdelningen till bokhandeln. Brevväxling med ämnena om upplagor, utmönstring av äldre, obsolet litteratur. Nästa arbetsmoment är då böckerna anländer i maj-juni: uppackning, check av fakturor, ryggmärkning, stämpling, katalogisering och indexering av kursböckerna. Och till sist: Uppställning av nya fräscha böcker i bibliotekshyllan. Eller nya fräscha e-böcker i våra digitala samlingar!

Det är förstås inte där processen slutar – utan nu tar det viktigaste vid om man fokuserar på studenternas lärande: När studenterna lånar och hur de läser böckerna, eller laddar ner e-böcker/texter: Kunskapsinhämtning. Pluggande. Uppsatsskrivning. Hemuppgifter på nätet. Anteckningar, reflektioner, associationer. Dialoger. Böckerna är inte längre bara ett objekt bibliotekarien hanterat, utan föremål med immateriellt informations- eller kunskapsinnehåll, som på olika sätt används i olika ämnen.

Traditionellt har de humanistiska och rättsvetenskapliga ämnena varit mer ”boktunga” än naturvetenskap och teknik, men även här ser vi en övergång till digitala texter, dvs. e-böcker och elektroniska artiklar. Dels beror detta på förändringar i den vetenskapliga publikationsverksamheten, men även på de olika pedagogiska metoderna ämnena tillämpar. Med dagens teknik har vi fantastiska möjligheter att kombinera olika metoder och medier och stimulera inlärning på ett annat sätt än tidigare.

Det finns mycket tyckande och tänkande kring läsning. Kan man mäta läsfärdigheter, och hur gör man det? I debatten kring läsfärdigheterna nämns ofta PISA-resultaten, och ”raset” under de senaste åren i Sverige och Finland. PISA-mätningarna utförs vart tredje år och mäter skolungdomars färdigheter i matematik och naturvetenskaper samt läsfärdigheter. Finland har legat i topp, men har tappat många poäng och ligger nu på sjätte plats när det gäller läsförståelse (2009). Det är vanskligt att säga vad som ligger bakom raset, men åtminstone kan man dra den slutsatsen att unga läser på ett annat sätt än tidigare. Det är också intressant att konstatera att de svenskspråkiga skoleleverna i Finland klarade sig sämre än de finskspråkiga, men bättre än elever i övriga nordiska skolor.
Man kan ställa sig kritisk till denna typ av ranking, där länder med helt olika ekonomier och kulturer jämförs med varandra. Å andra sidan är läskunnighet en viktig framgångsfaktor, men det finns en risk för övertolkning och utpekande av syndabockar för ”raset” (skolan, samhället, politikerna, medierna, TV:n, datorerna, mobiltelefonerna…), som följt i debatten efter publiceringen av PISA-resultaten. Det är viktigt med en nyanserad diskussion kring frågorna.

Alla typer av läsarundersökningar visar sig vara knepiga att tolka. Det är svårt att få pålitliga uppgifter, och enkäter är inte alltid tillförlitliga. I flera svenska läsarundersökningar och menar att det skett små förändringar under en lång tidsperiod, men att det har skett ett större glapp mellan de som läser mycket och icke-läsare. Det intressanta är också att det skett stora förändringar i läsvanorna, sådana förändringar man inte kan mäta genom statistik: Människor hanterar, diskuterar och interagerar med litteratur på ett annat sätt än tidigare. Detta beror inte minst på den digitala utvecklingen. I mitt tycke är datorerna inte ett hot mot läsandet, utan ett medel för en annan typ av läsning och datorer och surfplattor ger läsarna möjligheter att reflektera offentligt över sin läsning genom bloggning eller delning av egna texter. Detta kan förstås också göras i akademiska studier. Vi bör också stimulera den visuella läskunnigheten hos våra studerande. Bilder och texter samverkar mycket mer i nymedier än i tryckta böcker.

Läsforskaren Carita Kiili från Jyväskylä universitet har i sin doktorsavhandling och i flera artiklar betonat de bl.a. de digitala och kollaborativa läsfärdigheterna i dagens universitetsstudier. I hennes modell för akademisk litteraritet stöder de olika färdigheterna varandra i utvecklande av ny kunskap och aktiva medborgarfärdigheter.

kiili

Ur Kiili, Mäkinen, Coiro: Rethinking Academic literacies. Designing multifaceted academic literacy experience for preservice teachers. Journal of Adolescent & Adult Litearcy 57 (3) November 2013.

För att återgå till vardagen: Utlåningen eller nedladdningen av e-böcker har stadigt ökat (likaså utbudet) vid våra universitetsbibliotek. Trots att vi lever i ett postdigitalt samhälle, kan biblioteket tyvärr inte av bl.a. server- och upphovsrättsliga skäl köpa in enskilda titlar. Det finns uppenbara fördelar med e-böcker (t.ex. tillgänglighet och hyresinbesparingar) och det skall bli intressant att se hur lärare och studerande upplever e-boksläsning vid ÅA. En gradu är under arbete vid Informationsvetenskap.

Eva Costiander-Huldén, ledande informationsspecialist, Åbo Akademis bibliotek

Uppfräschade e-böcker

Med över 100 000 e-böcker är Ebrary en av bibliotekets största elektroniska resurser. Det förnyade utseendet på Ebrary gör det nu ännu enklare att läsa och låna e-böcker. Bland annat har lånetiden och antalet sidor som man kan kopiera och skriva ut gjorts synligare.

ebrary_1

E-böckerna kan läsas omedelbart i en webbläsare eller lånas för läsning med programmet Adobe Digital Editions. Ett lån är en nedladdning som raderas automatiskt inom en utsatt tid – ingen risk för böter! Om du använder en mobiltelefon eller en surfplatta med liten skärm rekommenderas att du använder appen Bluefire Reader. Ebrarys egen app har tagits ur bruk.

Genom att skapa ett användarkonto hos Ebrary kan du göra smidiga understreckningar och anteckningar i böckerna du läser. Dina favoritböcker kan du förvara på en egen ”bokhylla”.

ebrary_2

 

Vill du veta mera?
Läs vidare om hur du kommer igång med Ebrary och några andra e-boksresurser. Ebrarys egen guide visar hur du maxar din användning av Ebrary.

ÅU 190 – en sorts klippbok

ÅU

Finlands äldsta ännu utkommande tidning, Åbo Underrättelser, började utkomma 1824 och har således blivit 190 år. Åbo Akademis bibliotek uppmärksammar de jämna åren med en utställning kallad ”ÅU 190 – en sorts klippbok”. På utställningen kan man se nyheter, notiser, annonser, reklam m.m. från tidningens 19 decennier som visar inte bara tidningens utveckling men också hur världen, Finland och Åboland har förändrats.

Utställningen, som sammanställts av biblioteksamanuens Martin Ellfolk, kan ses i Boktornets entréhall under bibliotekets öppettider t.o.m. slutet av november.

SuomenLaki – en resurs för inhemsk rättsinformation

http://haku.suomenlaki.com/img/logo.png?1409524450471

SuomenLaki är en ny resurs, som har köpts in av biblioteket. Den erbjuds av förlaget Talentum, som utger litteratur inom rättsvetenskaper och ekonomi. Databasen innehåller enbart juridiskt material, såsom namnet indikerar.

Databasen är en relativt ny produkt, vilket betyder att den växer starkt. I detta nu innehåller den mest bara finskspråkigt material, men de har börjat översätta böcker till svenska. ÅA har lämnat in en prioriterad lista på önskemål om böcker, som vore viktiga att översätta. Listan är utarbetad vid Rättsvetenskapliga institutionen. Vi får vänta och se…

Man hittar SuomenLaki genom Nelliportalen.

Innehållet i SuomenLaki består av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och böcker. En svenskspråkig bok finns faktiskt redan; Finlands civil- och handelsrätt, en kursbok vid ÅA. Henkilökohtaisen tulon verotus (2014) finns redan i basen och blir kursbok nästa år. Tidskriften Verotus finns också databasen.

Man skapar sin egen portfölj genom att registrera sig med sin @abo.fi e-postadress. I den kan man plocka det material man är intresserad av. Tyvärr är programmet halvfärdigt såtillvida, att man inte direkt från sin egen portfölj kan läsa de böcker, som ÅA har skilt köpt. Vi har påpekat detta för distributören och hoppas att de ändrar i programmet. De böcker som automatiskt hör till paketet går nog att läsa från det egna kontot.

Det lönar sig säkert att ge respons till SuomenLaki, det går bra att göra det också via biblioteket. Resursen skall väl främst betjäna rättsvetare och ekonomer, så vi hoppas på respons speciellt av dessa användare.

Disa Svenskberg

Tove Jansson-utställning

skylt_svIdag är det 100 år sedan Tove Janssons födelse. Du har väl inte missat utställningen Vad gör man med en snäcka om man ej får visa den som pågår i Åbo Akademis huvudbibliotek? Utställningen uppmärksammar Toves mångsidiga konstnärskap som författare och illustratör. Vi ställer bl.a. ut tidiga serier, artiklar och illustrationer, skisser till muminböckerna, beundrarbrev och givetvis böcker av och om Tove. Välkommen!

tsu_r2

Åbo Akademis huvudbibliotek
Domkyrkogatan 2-4, Åbo

Öppettider
augusti
må kl. 9-18
ti-fr 9-16

september
må-to 8.15-20
fr 8.15-17
lö 11-15

Utställningen pågår till 15.9

Vad tycker våra internationella studerande och doktorander om bibliotekets tjänster – ny fokusgruppundersökning

ÅAB genomförde  hösten 2013 en fokusgruppundersökning för att få reda på hur internationella studerande och doktorander upplever våra bibliotekstjänster samt hur de önskar att vi skulle utveckla dem.

I undersökningen deltog 12 studerande och doktorander som representerade alla fakultetsområden. Fokusgruppsessionerna genomfördes i två grupper som två timmars diskussioner i avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor kring bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra internationella studerande och doktorander? De uppskattar bibliotekets tjänster och tycker de får bra kundbetjäning. Kurser i informationssökning, databaser och andra relevanta verktyg anser de vara viktiga, men de måste erbjudas i rätt skede av studierna/forskningen. Biblioteket får gärna marknadsföra sina tjänster mer aktivt eftersom målgruppen inte alltid är medveten om vilka tjänster som står till buds. De efterlyser mer information om nya böcker, tidskrifter och databaser samt tillgång till elektroniska guider för informationssökning i olika databaser. Ur en språklig synvinkel sett tycker de att biblioteket betjänar bra, dock borde den engelskspråkiga versionen av Alma förbättras för att vara lättare att förstå.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på våra internationella kunders behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och åtgärder planeras. Ibruktagandet av LibGuides läsåret 2014-2015 kommer högst troligt att åtgärda en del av målgruppens önskemål. Ämnesbibliotekarierna planerar som bäst LibGuides för de olika ämnena vid ÅA. LibGuides är ett verktyg för att samla och visa informationsresurser för t ex ett specifikt ämne. Planeringen av en informationssökningskurs för doktorander inleds och biblioteket satsar även på en effektivare och mer riktad marknadsföring av sina tjänster.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och diskussionen var livlig. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och de kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. De uppskattade tillfället att få mötas ansikte mot ansikte och diskutera viktiga frågor. Bibliotekets representanter uppskattade den personliga kontakten med målgruppen och upplevde att de fick en bättre förståelse för vad våra internationella kunder behöver och vill ha.

Eva Höglund

E-böcker – ett alternativ?

Svenska skrivregler toppar utlåningslistan på svenskspråkiga e-böcker

Svenska skrivregler toppar utlåningslistan på svenskspråkiga e-böcker

Bibliotekets e-bokssamlingar har under de senaste åren vuxit och även e-bokslånen har ökat. Ca 350 titlar i e-boksbeståndet är kursböcker, dvs. ca 5% av kursbokstitlarna har en elektronisk version. Fördelen med e-böcker är att du slipper att köa för boken, den tar inte plats i din bokhylla/väskan.

En e-bokslicens eller e-boksköp för biblioteket sparar också utrymme (hyror) och rutinarbetskostnader. Däremot finns det ganska lite färsk forskning kring läsupplevelse och elektroniska kursböcker. Olika enkäter, fokusgruppsundersökningar ger vid handen att en majoritet föredrar tryckta böcker. Enligt en undersökning i USA 2008 har bokens form ingen betydelse för inlärningsresultatet. I framtiden kommer fler e-böcker att vara interaktiva, med inbyggda filmsnuttar och tester, vilket ökar mervärdet på boken.


Vilka alternativ finns i dag
?
Genom Nelliportalen kan kunderna logga in i 23 e-boksleverantörers sidor – som omfattar över 400.000 titlar av vitt olika slag: Early English Books Online (EEBO) innehåller digitala faksimilsidor av så gott som alla arbeten tryckta i England, Irland, Skottland, Wales och brittisk Nordamerika och arbeten på engelska tryckt annanstans från 1473-1700 till den svenska Elib-sidan som innehåller svenskspråkig skön- och facklitteratur (ca 3.500 titlar, 1.662 lån 2013).

För en månad sedan tecknade biblioteket ett avtal med förlaget Talentum, vilket ger våra studerande och forskare möjligheter att läsa den mest utlånade kursboken, Finlands civil- och handelsrätt, på nätet. I avtalet ingår även ett fyrtiotal andra böcker och Högsta domstolens beslut sedan 1998. Jag tippar att Talentum sida kommer att toppa vår e-kursboksanvändning nästa höst!

Den mest omfattande och mångvetenskapliga e-boksaggregatorn är Ebrary. ÅAB har ett licensavtal med Ebrary som heter Academic Complete. Paketet innehåller över 107.000 titlar, de allra flesta på engelska. 2013 har 388.911 inloggningar i Ebrary skett vid Åbo Akademi. Utöver Academic Complete finns ca 600.000 e-bokstitlar på Ebrarys kommersiella sida att välja mellan för inköp till ÅA:s Ebraryhylla.

Vi kan konstatera att användningen av elektroniska böcker har ökat under de senaste åren. Detta torde också bero på att tabletterna eller surfplattorna blivit vanligare. Alla e-böcker som biblioteket tillhandahåller går att läsa med hjälp av dator, men läsupplevelsen blir betydligt bättre med läsplatta eller surfplatta. Elibs böcker går utmärkt att ladda ner på platta och läsas med programmen Aldiko eller Bluefire, och Ebrary har numera en app för iPads och Androidplattor.

Vill du veta mer om ÅAB:s e-böcker? Ta gärna kontakt med biblioteket! Undertecknad ställer gärna upp och diskuterar inköpsalternativ, om läsmöjligheter eller erfarenheter av e-boksläsning, både ur student- och lärarperspektiv.


Eva Costiander-Huldén, ledande informationsspecialist, Åbo Akademis bibliotek

Senaste nytt med PressDisplay

Uppdatering: Utbudet av finlandssvenska dagstidningar i PressDisplay har minskat under sommaren. För tillfället finns enbart  Åbo Underrättelser.

Med PressDisplay får du tillgång till pinfärska dagstidningar – från hela världen! Dagens nummer tillgängliggörs i regel tidigt varje morgon och är därefter åtkomligt i ungefär tre månader. Och vad bättre är: dagstidningen du läser i PressDisplay är en exakt kopia av papperstidningen som säljs i tidningskiosken eller ligger på prenumerantens frukostbord. Tiden med stympade elektroniska dagstidningar är därmed över!

Dagstidningarna kan listas enligt typ, utgivningsland, mest lästa – eller sökas fram via ett sökfält. När du skriver namnet på dagstidningen, kom ihåg att ersätta bokstäverna åäö med sina respektive pricklösa varianter. Åbo Underrättelser heter följaktligen Abo Underrattelser. Dagstidningarna innehåller tacksamt nog alla tänkbara tecken och bokstäver.

När du läser en dagstidning i PressDisplay ser du ett uppslag i taget.

Klicka för att se hur ett uppslag i PressDisplay ser ut!

Klicka för att se hur ett uppslag i PressDisplay ser ut!

Du kan bläddra sida för sida eller använda innehållsförteckningen för att ta fram en viss sida. Om du klickar på rubriken till en artikel öppnas artikeln med avskalad layout i ett nytt fönster; om du klickar på artikelns brödtext blir den delen av tidningssidan förstorad. För att återgå till en vy med ett helt uppslag kan du dubbelklicka var som helst på tidningssidan (förutom rubrikerna).

Sökning i innehållet är möjligt med hjälp av Advanced Search.

Sökning i innehållet är möjligt med hjälp av Advanced Search.

Om du på annat sätt än att bläddra i tidningen tar fram en artikel (t.ex. via numrets innehållsförteckning,  ett RSS-flöde eller genom att du gör en artikelsökning) öppnas artikeln likaså i ett nytt fönster med avskalad layout. Den fullständiga versionen av artikeln ligger alltid uppslagen bakom det nyöppnade fönstret. En artikel kan skrivas ut med antingen fullständig eller avskalad layout.

Åbo Akademis biblioteks licens täcker fem samtidiga användare av PressDisplay. För att använda PressDisplay bör du vara noggrann med att använda följande adress:
http://www.nelliportaali.fi/link/FIN27120

Om du besöker adressen utanför Åbo Akademis nätverk ombes du logga in (med ditt ÅA-användarnamn och -lösenord) för att ges tillträde till PressDisplay. Om alla ”läsplatser” är upptagna då du besöker PressDisplay möts du av ett meddelande som ber dig att försöka på nytt senare.

Söker du äldre tidningar i elektronisk form?  Den digitala tidningssamlingen Mediearkivet innehåller en uppsjö rikssvenska (dags)tidningar samt Hufvudstadsbladet och Nya Åland. I bästa fall återfinns tidningsnummer från tidigt 1980-tal i Mediearkivet.  Formatet som tidningen presenteras i varierar från enbart text till exakta kopior. Till skillnad från PressDisplay förutsätter Mediearkivet att din läsning tar sin början i en sökning. Av denna orsak lämpar sig Mediearkivet inte lika väl för kronologisk eller ofokuserad läsning som PressDisplay gör. Om artikeln du tar fram i Mediearkivet återges i en exakt kopia kan du förvisso därefter också bläddra sidvis i det numret av tidningen.

Riktigt gamla tidningar hittar du i Historiska Tidningsbiblioteket http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/secure/main.html som upprätthålls av Nationalbiblioteket. Här hittas alla finländska dagstidningar, det man publicerar här är det som tryckts för ca 100 år sedan – och tidigare. Sökmotorn är långsam men ger numera ganska korrekta träffar.

Motsättningarnas tid 1905-1945 – motsättningarnas tidskrifter. Utställning på Åbo Akademis bibliotek 7.2-17.4.2014

Tove Jansson gjorde omslagsillustationerna till den politiska satirtidskriften garm

Tove Jansson gjorde omslagsillustationerna till den politiska satirtidskriften Garm t.h. i bilden

MOTSÄTTNINGARNAS TID 1905-1945

Motsättningarna är historiens lokomotiv. Finland, som självständig stat, föddes ur motsättningar; revolutionerna i Ryssland och första världskriget och in i nya motsättningar, framför allt klassmotsättningar. Självständighetens eufori följdes av inbördeskrigets tragedi. Motsättningarna i landet minskade inte av den grymma hämnd de röda drabbades av efter krigets slut.
De nationalistiska strömningarna i Europa under 30-talet gick inte heller Finland förbi. Fascistiska, nazistiska och ultranationalistiska grupper, som Lapporörelsen, IKL m.fl. uppstod. Fennomaner och svekomaner stred om vems blod som var renast samtidigt som antisemitismen, antikommunismen och rysshatet florerade…
Man brukar tala om ”vinterkrigsandan”, om en tid då motsättningarna i landet gav vika för en nationell enighet. Det var ett bräckligt samförstånd, men ändå något som blivit en del av Finlands nationella mytologi. Efterkrigstiden förde med sig nya motsättningar och konflikter.

MOTSÄTTNINGARNAS TIDSKRIFTER

Tidskriften är ett utmärkt hjälpmedel, då man vill få en samtidsuppfattning av ett historiskt skede eller ögonblick. Händelserna har ännu inte hunnit gå genom så många filter, som då de nått historieböckerna. Vi har i denna utställning valt att plocka fram politiska tidskrifter och politiska skämttidningar ur bibliotekets samlingar, för att visa detta materials värde för forskning och allmänt intresse. Vi har valt att exponera ytterligheterna i de motsättningar epoken innehållit. På så vis kan man tydligast se de konflikter som styrt det självständiga Finlands första årtionden.

Utställningen har sammanställts av bibliotekarie Tom Karlsson och biblioteksamanuens Martin Ellfolk. Utställningen kan besökas under bibliotekets öppettider t.o.m. 17 april 2014.

Finländska forskningspublikationer hittas i Juuli

I publikationsportalen Juuli, som upprätthålls av Nationalbiblioteket i samarbete med UKM och CSC, hittar du alla de publikationer från år 2011 och 2012 som de nationella universiteten (även till viss del yrkeshögskolorna) rapporterat i samband med den årliga publikationsinsamlingen.

I Juuli kan du behändigt söka fram ÅA:s publikationer från år 2011-2012, de är 2959 till antalet. En del av dessa kommer du åt att läsa i fulltext.

Du kan också begränsa sökresultaten t ex till viss upphovsman eller vetenskapsområde.

Du hittar Juuli här:

http://www.juuli.fi/?&lng=sv