Hur har inredningen i finländska hem sett ut under 1900-talet? I bibliotekets utställning Hem, ljuva hem kan du göra en resa i tid och rum med exempel ur inredningsböcker och -tidskrifter som finns i bibliotekets stora samlingar. Utställningen pågår under tiden 8.2-12.5.2013 i huvudbibliotekets entréhall (Domkyrkogatan 2-4).
Funderar du på att skaffa eller vill du testa hur det är att läsa e-böcker på en läsplatta? Vid Huvudbiblioteket finns det nu fem läsplattor som kan lånas av ÅA:s studerande och personal. På plattorna kan man läsa e-böcker från Elib och Ebrary, men även fritt tillgängliga e-böcker och pdf:ar fungerar. Lånetiden är 14 dagar och lånen kan förnyas tio gånger. Sök i Alma på läsplatta (välj fritext som sökmetod) och gör en beställning eller kom och fråga vid Huvudbibliotekets lånedisk!
Obs, iPaden lånas inte ut!
I december 1888 skriver 25-åriga Hedvig von Haartman ett brev till sin moster Fanny Lavonius; här följer ett avsnitt om ett önskemål hon har gällande julklappar:
Redan för länge sedan hade jag tänkt skrifva till Moster för att framställa en liten begäran, men dels har jag varit sängliggande sjuk och dels har nu sedan jag kom upp så mkt gjorts att dag efter dag fått förgå utan att något bref kommit af. Således genast nu till saken.Jag vill försöka vara så kort som möjligt, men hoppas innerligt att Moster icke skall missförstå mig. Jag har mkt framlagt saken i bön för Gud och har fått ett tydligt svar.Det är näml. så att den summa som jag vanligen användt för julklappar i år måste gifvas bort åt helt annat håll. Följden är den att jag icke ger några julklappar als och skulle därför anhålla af alla mina kära som brukat ihågkomma mig med gåfvor att de nu ville låta bli att ge mig något. Jag vet att mga invändningar kunna göras till denna begäran, men vill och kan jag icke på måfå börja besvara dem jag skulle blott önska att Moster ville försöka sätta sig in i min tankegång och jag vågar påstå att Moster ganska hastigt skulle förstå att min julkväll skulle vara oändligt mkt lyckligare utan gåfvorDetta är hela saken och vill jag blott tillägga att jag vändt mig med samma anhållan till alla och att jag komma att känna mig skildt tacksam mot hvar och en som icke blott uppfyller min begäran utan äfven kan förstå densamma!
Hedvig von Haartman. (Bild: Åbo Akademis bildsamlingar)
Hedvig von Haartman föddes 29.12.1862 på Radelma gård i Pikis. Efter att ha slutat sin skolgång i Åbo fick hon fara utomlands för att förbättra sina språkkunskaper och blev sedan lärare i franska i Åbo. Vändpunkten i hennes liv blev ett religiöst möte i Åbo våren 1883. Efter att ha flyttat till Helsingfors träffade hon personer från den frikyrkliga väckelserörelsen, arbetade med dem i de fattiga kvarteren, och hörde första gången talas om Frälsningsarmén. Hedvig från Haartman utbildades i London i Frälsningsarméns skola 1889 och i november samma år ägde Frälsningsarméns i Finland invigning rum i Helsingfors. År 2012 är det svårt att förstå hur mycket motstånd Frälsningsarmén fick i början, särskilt från kyrkligt håll men även från myndigheterna – och mötena förbjöds på en del orter.
I maj 1890 inledde Hedvig von Haartman sitt ledarskap i Frälsningsarméns tjänst. Hon var även redaktör för tidningen Krigsropet. När verksamheten utvecklades och utvidgades försvagades kritiken och man fick hålla sina möten i fred. Hedvig von Haartman hade alltid haft dålig hälsa och måste emellanåt ta sjukledigt men tog bland annat emot Frälsningsarméns grundare William Booth vid årskongressen år 1897.
År 1898 tillförordnades hon arbete i tyskspråkiga Schweiz. Hon hade ägnat sitt liv åt Gud och hade antagligen aldrig tänkt gifta sig. Det blev ändå kärlek mellan henne och kapten Franz von Tavel (tidigare professor i botanik) som arbetade under henne. Bröllopsresan var planerad till Finland men blev verklighet först år 1902; den hade blivit uppskjuten flera gånger på grund av Hedvigs dåliga hälsa. På välkomstmötet i Helsingfors var hon med men sedan insjuknade hon och hennes man fick resa ensam till kårerna i Finland. När han fick order att komma tillbaka till Schweiz, for hon med trots sin svaga hälsa. Hon avled på vägen hem i Hamburg 15.10.1902; hon var klädd i sin uniform och begravdes också i den.
Brevet som nämndes ovan och andra brev av Hedvig von Haartman är tillgängliga och kan användas för forskning på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med uppgifter om närmare 800 000 andra brev.
Anne Gustafsson
Arkivarie
Åbo Akademis bibliotek, Handskrifts- och bildenheten
tfn 02-215 4185 eller 02-215 4114
e-post: anne.gustafsson@abo.fi
I utställningen Barnens jul presenterar vi material ur bibliotekets många olika samlingar, bl.a. julpynt ur Toini Grönqvists samling, bilder och fotografier om julfirandet ur Åbo Akademis bildsamlingar, nostalgiska barnböcker ur barnbokssamlingen, adventskalendrar, jultavlor samt jultabletter ur bibliotekets omfattande småtryckssamling.
Utställningen pågår under tiden 10.12.2012-6.1.2013 i Huvudbibliotekets entréhall. Här hittar du bibliotekets öppettider under julen.
God Jul och Gott Nytt År!
Vi säljer dupletter och utmönstrade böcker (förmånligt!) i Huvudbibliotekets entréhall, Domkyrkogatan 2-4, under tiden 10-14.12, kl. 9-20. Många fina böcker vill hitta nya ägare, välkommen att göra fynd!
Ps. Ta helst med kontant betalning!
I Nelliportalen såklart! Söktjänsten MOT innehåller
Inte nog med det, använder du ordböckerna i ÅA:s nätverk kan de dessutom integreras med Microsoft Office så att du kan slå upp ord samtidigt som du skriver en text, se närmare instruktioner här.
Ellinor Hjerpe
Barnbokssamlingen vid ÅAB rymmer över 8000 böcker. En blick på boktitlarna från 1800-talet skvallrar om hur annorlunda barnböcker var förr.
Ur Såpbubblorna (1853)
Nytta och nöje: wald läsning på barnens fristunder (1844) signalerar upplysningens tidstypiska tanke om varför barn bör läsa. Läsningen ska roa men göra nytta. Iögonfallande är målgruppstänkandet som tar sig uttryck i långkrångliga bruksanvisningstitlar, som i Amalia Schoppes Henrik och Maria eller De faderlösa barnen: en rörande och lärorik berättelse för goda barn af båda könen från 8 till 12 år (1842). Mer luddigt formulerade målgrupper förekommer också, som Wilhelmina Stålbergs Såpbubblorna: saga för smärre barn (1853) – var går gränsen mellan smärre och små barn? – eller Karl Müllers De unga boerna i det inre af Kap-landet: en tropikmålning från Syd-Afrika, till nytta och nöje för den mognare bildade ungdomen (1862) – vem är riktigt den ideala läsaren här?
Sagor och äventyr dominerar 1800-talstitlarna. Samtidigt framträder den sedelärande ambitionen, nyttan med läsningen. Franz Hoffmanns Wenn man nur recht Geduld hat und warten kann: eine Erzählung für meine jungen Freunde (187-?) slår ett slag för tålamod och impulskontroll. Harriet Beecher Stowes Små räfvar eller De små fel som förstöra huslig lycka (1870) flankeras av Små tomtar eller De små behag som bereda huslig lycka (1870). Vilken är månne mer underhållande? Jag tippar på den första. Det brukar vara roligare med drullar än med dygdemönster. Mycket riktigt finns det gott om såväl präktiga ”solstrålar” som charmiga ”vildbasare”, ”slarfvers” och ”yrhättor” i pojk- och flickbokstitlarna.
Lika vanliga som överlånga, beskrivande titlar är författar- pseudonymer av typen ”en barnavän”, vilka skvallrar om barnlitteraturens vid tiden tvivelsamma status. Den var inte något man nödvändigtvis ville skylta att man höll på med. Att barnboksförfattarens ego inte alltid var på topp speglas i ursäktande titlar som Tant Hannas gossar: samt ytterligare ett dussin smärre berättelser hopsamlade ur papperskorgen af Louisa M. Alcott (1874).
Titelbladet till Tant Hannas gossar (1874)
Fosterländskhet åberopas samtidigt som äventyren gärna utspelar sig i exotiska miljöer som ”gorillalandet” eller bland Amerikas ”skalpjägare”. Men medan pojkböckerna vänder blicken ut mot världen i form av världsomseglingar och nybyggarliv vittnar flickböckerna om den tidens syn på var flickan hör hemma. Hon beskrivs i boktitlarna med blommetaforik eller uttryck som ”hemmets prydnad” eller ”husets genius”. Som alltid andas det historiska materialet sin tids synsätt och värderingar. God son och god soldat eller Hjertat på rätta stället: sann berättelse från sjuåriga kriget av Franz Hoffmann (1868) målar upp ett heroiskt manlighetsideal som idag ter sig främmande. Lilla sotarmurres underbara öden (1875) av Carl Ferdinand Alexander Holmström eller Lilla gatsoperskan (1885) av Alice Gray vittnar om en annan syn på barnarbete och Otto Hoffmanns Negerhjelten Toussaint (1875) eller Otto Brüchigs Den hvita indianbruden (1900) om en ogenerat trångsynt eurocentrisk världssyn. Ofrivillig komik förekommer också när man läser dåtidens titlar med dagens ögon. Carl Gustaf Anderssons Blommor och bin: små rim, sånger och berättelser för barn (1865) väcker helt andra associationer nu än då.
Sen finns det förstås fantasieggande titlar som omedelbart väcker intresse, som Thomas Bailey Aldrichs En stygg pojkes historia (1880), Augusta Hagerups Kryp, så går det (1875), Odygd om igen (1883) eller
Trollpojken Sniggel Snuggel, illustrerad av Jenny Nyström (1889)
Hugo Vallentins Sniggel Snuggel (1889). Berättar- perspektiven kan vara nog så överraskande. När läste du senast en bok berättad av en mineral? Annie Carey bidrar med Ett stycke stenkols, ett salt- korns, en vattendroppes, en gammal jernbits, ett stycke flintas sjelf-biografier (!) (1872).
Gör en signumsökning på HB Barnbokssaml. i Alma så hittar säkert du också en titel som väcker din nyfikenhet.
Maria Lassén-Seger
Bibliotekets forskarservice har svaren!Vi har lanserat en webbsida speciellt för dig som forskar vid Åbo Akademi, där du snabbt hittar de bibliotekstjänster du behöver. Vi tar gärna emot förslag på hur vi ytterligare kunde utveckla vår service för forskare!
We have launched a new webpage for researchers at Åbo Akademi University, providing immediate access to the library services you need. We welcome feedback and proposals for developing this service!
När man stöter på en intressant artikelreferens i en källförteckning är frågan: hur få tag på artikeln? I bilden nedan sammanfattas de steg du kan ta för att se om biblioteket har tidskriften och vad du kan göra om det visar sig att ÅAB inte har den.
(Klicka för större bild)
Ellinor Hjerpe
Nu drar studieorienteringsveckan igång och vi önskar er välkomna till Åbo Akademi och till Åbo Akademis bibliotek! Under veckan kommer ni att få en presentation av biblioteket och gå på rundvandring i våra utrymmen. Det blir mycket information på kort tid, så här är det viktigaste du behöver känna till om biblioteket i början av studierna:
Bibliotekets katalog heter Alma. Det är nästan omöjligt att veta var en bok finns och om den går att låna utan att söka i Alma. Vid Humanistiska biblioteket, Biocitys bibliotek, ASA- och ICT-biblioteken kan du låna böcker direkt från hyllorna, men vid de andra biblioteken ska böckerna först beställas i Alma innan de går att låna. Bli vän med Alma, det kommer att underlätta dina studier!
I Nelliportalen finns våra elektroniska resurser. Där hittar du bland annat e-böcker, e-artiklar, ordböcker och uppslagsverk. Du kan även använda Nelli hemifrån genom att logga in med ditt ÅA-användarnamn och lösenord.Lycka till med studierna!
