Kategoriarkiv: Elektroniskt material

Alma blir mer

alma
 
Från och med hösten kommer bibliotekskatalogen Alma, sökportalen Nelli och arkivens sökportal Spegeln att ingå i ett nytt söksystem som fortsättningsvis heter Alma. I fortsättningen används Alma-classic om den nuvarande Alma.

I Alma ingår bibliotekets tryckta och elektroniska material, arkivens material och
Depåbibliotekets material. Tidskriftsartiklar i fulltext kan man söka i ett stort
sökindex (Primo Central Index, PCI), där många olika databaser ingår, både licensbelagda
och fritt tillgängliga. Där ingår även material från dagstidningar, publikationsarkiv, rapporter m.m. Sökningen görs i ett och samma sökfönster i Alma varefter man kan rikta sökningen genom att välja bland flikarna. Ytterligare kan man bearbeta sökresultatet enligt materialtyp, ämne, samling, år osv.

Åbo Akademis bildsamlingar, det kulturvetenskapliga arkivet Cultura och Sibeliusmuseum är de arkiv som finns med i tjänsten i nuläget. Flera arkiv och mera material infogas så småningom i Alma.

I Alma kan man göra sökningar utan att logga in, men som inloggad kan du beställa böcker, förnya lån samt spara sökningar och träffar. Som inloggad med ÅA-användarnamn får du också tillgång till licensbelagda resurser. Logga in med ÅA-användarnamn och anslut bibliotekskortet till ditt konto.

Vi lanserar nu en beta-version av Alma på adressen, abo.finna.fi. Under våren har biblioteket samarbetat med ämnet Informationssystem och lärare Eyal Eshet som lett kursen Usability testing där både studenter och forskare deltagit i testning av den nya tjänsten. Utvecklingen av Alma pågår och vi hoppas på respons från våra användare för att göra tjänsten bättre.

Bibliotekets webbsidor uppdateras under sommaren så att texter och instruktioner överensstämmer med den nya tjänsten. I beta-versionen fungerar inte allting ännu och för distansanvändning av elektroniska resurser rekommenderas sökning i Nelli eller användning av VPN-förbindelse.

Samlingarna i Alma ingår samtidigt också i den nationella söktjänsten FINNA, som ger tillgång till material i Finlands museer, bibliotek och arkiv. I Finna ingår redan många organisationer och fler är på kommande. Alma blir Åbo Akademis lokala Finna-portal.

Använd Alma och hjälp oss att utveckla tjänsten genom att ge oss feedback! Respons-formulär finns på Alma-sidorna och du kan också skicka e-post till biblioteket@abo.fi.

Christel Lindfors, informationsspecialist
Tommy Lahtinen, planerare

Allting blir enklare med Libguides!

Libguides

Libguides är höstens stora nyhet på Åbo Akademis bibliotek. Lanseringen av Libguides innebär att det blir enklare för dig att överblicka de biblioteksresurser som är viktiga inom ditt studieämne och forskningsområde.

Varje ämne vid Åbo Akademi har nu eller får alldeles snart en egen libguide. Guiderna lyfter fram och förklarar de biblioteksresurser som är viktiga inom respektive ämnesområde. Här hittar du tips på aktuella böcker samt relevanta tidskrifter och databaser. Guiderna riktar sig till såväl studerande som forskande och undervisande personal och vi hoppas att särskilt magisterstuderande och forskare ska ha stor nytta av guiderna. Våra campusbibliotekarier har utvecklat guiderna och kommer fortsättningsvis i samarbete med ämnespersonal och guidernas användare att förbättra guidernas innehåll.

Bibliotekets resurser finns där du befinner dig!
När du är uppkopplad i Åbo Akademis nätverk – d.v.s. när du använder en dator eller det trådlösa nätverket på Åbo Akademis campus – når du resurserna i Libguides omedelbart. Är du på distans och går till en licensbelagd resurs blir du tillfrågad om ditt Åbo Akademi-användarnamn och -lösenord.

Maria Lassén-Seger på Arkens bibliotek har skapat flera guider för de humanistiska ämnena vid Åbo Akademi. Hon tycker att guiderna är ett bra sätt att åskådliga det mångsidiga utbud av resurser som biblioteket tillhandahåller.

Maria Lassén-Seger”Idag är ÅAB ett modernt hybridbibliotek med tillgång till information i både tryckt och digital form. Det är inte längre så att man som kund går in i biblioteket och har allt material fysiskt kring sig på hyllorna. Därför kan det också vara knepigt att veta var och hur man hittar relevant information. Med hjälp av ämnesguiderna kan vi överskådligt samla allt på ett ställe och lotsa våra kunder fram till relevant information oberoende om den finns i en e-bok eller i en tryckt tidskrift.”

Allt du nu behöver göra är att öppna ditt ämnes guide och bläddra bland din campusbibliotekaries urval av biblioteksresurser och tidskrifts- och litteraturtips!

libguides.abo.fi

Några tankar kring kursböcker och litteracitet

Under de två senaste åren har jag läst både bokhistoria vid Lunds universitet och Universitetspedagogik vid ÅA. Bokhistoria är ett spännande, tvärvetenskapligt ämne, som omfattar både bokens materialitet och läsandets historia. Där snuddar man förstås lite på inlärning och läsning. Minuskler, kapitälband och blocktryck i alla ära, men det är läsandet som intresserar mig mest. Läsandets historia och samhälleliga villkor, och läsfärdigheter i dagens digitala värld. Läsandet som en del av inlärningen.

Beställningsrundan för årets kursböcker är över – en tidskrävande process med många moment. Kalkylering av antal böcker per kurs, prisjämförelser, förhandskatalogisering. Beställningar som skickas via förvärvsavdelningen till bokhandeln. Brevväxling med ämnena om upplagor, utmönstring av äldre, obsolet litteratur. Nästa arbetsmoment är då böckerna anländer i maj-juni: uppackning, check av fakturor, ryggmärkning, stämpling, katalogisering och indexering av kursböckerna. Och till sist: Uppställning av nya fräscha böcker i bibliotekshyllan. Eller nya fräscha e-böcker i våra digitala samlingar!

Det är förstås inte där processen slutar – utan nu tar det viktigaste vid om man fokuserar på studenternas lärande: När studenterna lånar och hur de läser böckerna, eller laddar ner e-böcker/texter: Kunskapsinhämtning. Pluggande. Uppsatsskrivning. Hemuppgifter på nätet. Anteckningar, reflektioner, associationer. Dialoger. Böckerna är inte längre bara ett objekt bibliotekarien hanterat, utan föremål med immateriellt informations- eller kunskapsinnehåll, som på olika sätt används i olika ämnen.

Traditionellt har de humanistiska och rättsvetenskapliga ämnena varit mer ”boktunga” än naturvetenskap och teknik, men även här ser vi en övergång till digitala texter, dvs. e-böcker och elektroniska artiklar. Dels beror detta på förändringar i den vetenskapliga publikationsverksamheten, men även på de olika pedagogiska metoderna ämnena tillämpar. Med dagens teknik har vi fantastiska möjligheter att kombinera olika metoder och medier och stimulera inlärning på ett annat sätt än tidigare.

Det finns mycket tyckande och tänkande kring läsning. Kan man mäta läsfärdigheter, och hur gör man det? I debatten kring läsfärdigheterna nämns ofta PISA-resultaten, och ”raset” under de senaste åren i Sverige och Finland. PISA-mätningarna utförs vart tredje år och mäter skolungdomars färdigheter i matematik och naturvetenskaper samt läsfärdigheter. Finland har legat i topp, men har tappat många poäng och ligger nu på sjätte plats när det gäller läsförståelse (2009). Det är vanskligt att säga vad som ligger bakom raset, men åtminstone kan man dra den slutsatsen att unga läser på ett annat sätt än tidigare. Det är också intressant att konstatera att de svenskspråkiga skoleleverna i Finland klarade sig sämre än de finskspråkiga, men bättre än elever i övriga nordiska skolor.
Man kan ställa sig kritisk till denna typ av ranking, där länder med helt olika ekonomier och kulturer jämförs med varandra. Å andra sidan är läskunnighet en viktig framgångsfaktor, men det finns en risk för övertolkning och utpekande av syndabockar för ”raset” (skolan, samhället, politikerna, medierna, TV:n, datorerna, mobiltelefonerna…), som följt i debatten efter publiceringen av PISA-resultaten. Det är viktigt med en nyanserad diskussion kring frågorna.

Alla typer av läsarundersökningar visar sig vara knepiga att tolka. Det är svårt att få pålitliga uppgifter, och enkäter är inte alltid tillförlitliga. I flera svenska läsarundersökningar och menar att det skett små förändringar under en lång tidsperiod, men att det har skett ett större glapp mellan de som läser mycket och icke-läsare. Det intressanta är också att det skett stora förändringar i läsvanorna, sådana förändringar man inte kan mäta genom statistik: Människor hanterar, diskuterar och interagerar med litteratur på ett annat sätt än tidigare. Detta beror inte minst på den digitala utvecklingen. I mitt tycke är datorerna inte ett hot mot läsandet, utan ett medel för en annan typ av läsning och datorer och surfplattor ger läsarna möjligheter att reflektera offentligt över sin läsning genom bloggning eller delning av egna texter. Detta kan förstås också göras i akademiska studier. Vi bör också stimulera den visuella läskunnigheten hos våra studerande. Bilder och texter samverkar mycket mer i nymedier än i tryckta böcker.

Läsforskaren Carita Kiili från Jyväskylä universitet har i sin doktorsavhandling och i flera artiklar betonat de bl.a. de digitala och kollaborativa läsfärdigheterna i dagens universitetsstudier. I hennes modell för akademisk litteraritet stöder de olika färdigheterna varandra i utvecklande av ny kunskap och aktiva medborgarfärdigheter.

kiili

Ur Kiili, Mäkinen, Coiro: Rethinking Academic literacies. Designing multifaceted academic literacy experience for preservice teachers. Journal of Adolescent & Adult Litearcy 57 (3) November 2013.

För att återgå till vardagen: Utlåningen eller nedladdningen av e-böcker har stadigt ökat (likaså utbudet) vid våra universitetsbibliotek. Trots att vi lever i ett postdigitalt samhälle, kan biblioteket tyvärr inte av bl.a. server- och upphovsrättsliga skäl köpa in enskilda titlar. Det finns uppenbara fördelar med e-böcker (t.ex. tillgänglighet och hyresinbesparingar) och det skall bli intressant att se hur lärare och studerande upplever e-boksläsning vid ÅA. En gradu är under arbete vid Informationsvetenskap.

Eva Costiander-Huldén, ledande informationsspecialist, Åbo Akademis bibliotek

Uppfräschade e-böcker

Med över 100 000 e-böcker är Ebrary en av bibliotekets största elektroniska resurser. Det förnyade utseendet på Ebrary gör det nu ännu enklare att läsa och låna e-böcker. Bland annat har lånetiden och antalet sidor som man kan kopiera och skriva ut gjorts synligare.

ebrary_1

E-böckerna kan läsas omedelbart i en webbläsare eller lånas för läsning med programmet Adobe Digital Editions. Ett lån är en nedladdning som raderas automatiskt inom en utsatt tid – ingen risk för böter! Om du använder en mobiltelefon eller en surfplatta med liten skärm rekommenderas att du använder appen Bluefire Reader. Ebrarys egen app har tagits ur bruk.

Genom att skapa ett användarkonto hos Ebrary kan du göra smidiga understreckningar och anteckningar i böckerna du läser. Dina favoritböcker kan du förvara på en egen ”bokhylla”.

ebrary_2

 

Vill du veta mera?
Läs vidare om hur du kommer igång med Ebrary och några andra e-boksresurser. Ebrarys egen guide visar hur du maxar din användning av Ebrary.

E-böcker – ett alternativ?

Svenska skrivregler toppar utlåningslistan på svenskspråkiga e-böcker

Svenska skrivregler toppar utlåningslistan på svenskspråkiga e-böcker

Bibliotekets e-bokssamlingar har under de senaste åren vuxit och även e-bokslånen har ökat. Ca 350 titlar i e-boksbeståndet är kursböcker, dvs. ca 5% av kursbokstitlarna har en elektronisk version. Fördelen med e-böcker är att du slipper att köa för boken, den tar inte plats i din bokhylla/väskan.

En e-bokslicens eller e-boksköp för biblioteket sparar också utrymme (hyror) och rutinarbetskostnader. Däremot finns det ganska lite färsk forskning kring läsupplevelse och elektroniska kursböcker. Olika enkäter, fokusgruppsundersökningar ger vid handen att en majoritet föredrar tryckta böcker. Enligt en undersökning i USA 2008 har bokens form ingen betydelse för inlärningsresultatet. I framtiden kommer fler e-böcker att vara interaktiva, med inbyggda filmsnuttar och tester, vilket ökar mervärdet på boken.


Vilka alternativ finns i dag
?
Genom Nelliportalen kan kunderna logga in i 23 e-boksleverantörers sidor – som omfattar över 400.000 titlar av vitt olika slag: Early English Books Online (EEBO) innehåller digitala faksimilsidor av så gott som alla arbeten tryckta i England, Irland, Skottland, Wales och brittisk Nordamerika och arbeten på engelska tryckt annanstans från 1473-1700 till den svenska Elib-sidan som innehåller svenskspråkig skön- och facklitteratur (ca 3.500 titlar, 1.662 lån 2013).

För en månad sedan tecknade biblioteket ett avtal med förlaget Talentum, vilket ger våra studerande och forskare möjligheter att läsa den mest utlånade kursboken, Finlands civil- och handelsrätt, på nätet. I avtalet ingår även ett fyrtiotal andra böcker och Högsta domstolens beslut sedan 1998. Jag tippar att Talentum sida kommer att toppa vår e-kursboksanvändning nästa höst!

Den mest omfattande och mångvetenskapliga e-boksaggregatorn är Ebrary. ÅAB har ett licensavtal med Ebrary som heter Academic Complete. Paketet innehåller över 107.000 titlar, de allra flesta på engelska. 2013 har 388.911 inloggningar i Ebrary skett vid Åbo Akademi. Utöver Academic Complete finns ca 600.000 e-bokstitlar på Ebrarys kommersiella sida att välja mellan för inköp till ÅA:s Ebraryhylla.

Vi kan konstatera att användningen av elektroniska böcker har ökat under de senaste åren. Detta torde också bero på att tabletterna eller surfplattorna blivit vanligare. Alla e-böcker som biblioteket tillhandahåller går att läsa med hjälp av dator, men läsupplevelsen blir betydligt bättre med läsplatta eller surfplatta. Elibs böcker går utmärkt att ladda ner på platta och läsas med programmen Aldiko eller Bluefire, och Ebrary har numera en app för iPads och Androidplattor.

Vill du veta mer om ÅAB:s e-böcker? Ta gärna kontakt med biblioteket! Undertecknad ställer gärna upp och diskuterar inköpsalternativ, om läsmöjligheter eller erfarenheter av e-boksläsning, både ur student- och lärarperspektiv.


Eva Costiander-Huldén, ledande informationsspecialist, Åbo Akademis bibliotek

Senaste nytt med PressDisplay

Uppdatering: Utbudet av finlandssvenska dagstidningar i PressDisplay har minskat under sommaren. För tillfället finns enbart  Åbo Underrättelser.

Med PressDisplay får du tillgång till pinfärska dagstidningar – från hela världen! Dagens nummer tillgängliggörs i regel tidigt varje morgon och är därefter åtkomligt i ungefär tre månader. Och vad bättre är: dagstidningen du läser i PressDisplay är en exakt kopia av papperstidningen som säljs i tidningskiosken eller ligger på prenumerantens frukostbord. Tiden med stympade elektroniska dagstidningar är därmed över!

Dagstidningarna kan listas enligt typ, utgivningsland, mest lästa – eller sökas fram via ett sökfält. När du skriver namnet på dagstidningen, kom ihåg att ersätta bokstäverna åäö med sina respektive pricklösa varianter. Åbo Underrättelser heter följaktligen Abo Underrattelser. Dagstidningarna innehåller tacksamt nog alla tänkbara tecken och bokstäver.

När du läser en dagstidning i PressDisplay ser du ett uppslag i taget.

Klicka för att se hur ett uppslag i PressDisplay ser ut!

Klicka för att se hur ett uppslag i PressDisplay ser ut!

Du kan bläddra sida för sida eller använda innehållsförteckningen för att ta fram en viss sida. Om du klickar på rubriken till en artikel öppnas artikeln med avskalad layout i ett nytt fönster; om du klickar på artikelns brödtext blir den delen av tidningssidan förstorad. För att återgå till en vy med ett helt uppslag kan du dubbelklicka var som helst på tidningssidan (förutom rubrikerna).

Sökning i innehållet är möjligt med hjälp av Advanced Search.

Sökning i innehållet är möjligt med hjälp av Advanced Search.

Om du på annat sätt än att bläddra i tidningen tar fram en artikel (t.ex. via numrets innehållsförteckning,  ett RSS-flöde eller genom att du gör en artikelsökning) öppnas artikeln likaså i ett nytt fönster med avskalad layout. Den fullständiga versionen av artikeln ligger alltid uppslagen bakom det nyöppnade fönstret. En artikel kan skrivas ut med antingen fullständig eller avskalad layout.

Åbo Akademis biblioteks licens täcker fem samtidiga användare av PressDisplay. För att använda PressDisplay bör du vara noggrann med att använda följande adress:
http://www.nelliportaali.fi/link/FIN27120

Om du besöker adressen utanför Åbo Akademis nätverk ombes du logga in (med ditt ÅA-användarnamn och -lösenord) för att ges tillträde till PressDisplay. Om alla ”läsplatser” är upptagna då du besöker PressDisplay möts du av ett meddelande som ber dig att försöka på nytt senare.

Söker du äldre tidningar i elektronisk form?  Den digitala tidningssamlingen Mediearkivet innehåller en uppsjö rikssvenska (dags)tidningar samt Hufvudstadsbladet och Nya Åland. I bästa fall återfinns tidningsnummer från tidigt 1980-tal i Mediearkivet.  Formatet som tidningen presenteras i varierar från enbart text till exakta kopior. Till skillnad från PressDisplay förutsätter Mediearkivet att din läsning tar sin början i en sökning. Av denna orsak lämpar sig Mediearkivet inte lika väl för kronologisk eller ofokuserad läsning som PressDisplay gör. Om artikeln du tar fram i Mediearkivet återges i en exakt kopia kan du förvisso därefter också bläddra sidvis i det numret av tidningen.

Riktigt gamla tidningar hittar du i Historiska Tidningsbiblioteket http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/secure/main.html som upprätthålls av Nationalbiblioteket. Här hittas alla finländska dagstidningar, det man publicerar här är det som tryckts för ca 100 år sedan – och tidigare. Sökmotorn är långsam men ger numera ganska korrekta träffar.

Intresserad av kemi, processteknik, biokemi eller farmaci? Då är kanske SciFinder något för dig!

SciFinder är en referensdatabas som upprätthålls av American Chemical Society. Där hittar du snabbt och enkelt de artiklar, konferenspublikationer och patenthandlingar som behövs för din uppsats/avhandling. Databasen innehåller mer än 38 miljoner referenser från 50 000 vetenskapliga tidskrifter samt data om 71 miljoner kemiska komponenter, 64 miljoner reaktioner och patent från 63 olika patentmyndigheter.

I SciFinder kan du bl.a. söka på ämne, författare, patentnummer eller kemikalier. Kemikalierna kan du söka med trivialnamn, systematiska namn, CAS nummer eller så ritar du helt enkelt upp strukturen. Du kan också kolla om din substans är toxisk, och om du planerar en reaktion hjälper SciFinder dig att snabbt hitta kemiska egenskaper som löslighet och smältpunkt. Där finns också länkar till NMR-, UV-, IR- och MS-spektra samt information om vem som säljer de kemikalier du behöver och vad de kostar. Du kan läsa mer om funktionerna här.

De äldsta artiklarna i SciFinder är från år 1800 och dagligen adderas 5 000 artiklar, 15 000 substanser och 30 000 reaktioner till databasen. Nya patent blir tillgängliga senast två dagar efter att de publicerats. Det material som ingår i SciFinder kommer från 180 olika länder och kan vara skrivet på 50 språk, men oftast finns det ett sammandrag på engelska. Om vi prenumererar på journalen i elektronisk form kommer du åt artikeln direkt via en länk i SciFinder. Ibland har vi tidskriften bara i tryckt form (det kollar du via Alma) ibland måste artikeln beställas från depåbiblioteket i Kuopio eller som fjärrlån. Dina sökningar kan naturligtvis sparas och referenserna kan exporteras direkt till RefWorks. Kom då ihåg att använda filtret ”CAS SciFinder” när du importerar referenserna.

Lät det intressant? Kontakta Axelias bibliotek (axlan[at]abo.fi) så hjälper vi dig att komma igång med användningen!

Per-Erik Lax och Linda Nisula

Vill du använda bibliotekets e-böcker, artiklar och RefWorks hemifrån? Gör så här:

Alternativ 1: logga in i Nelliportalen

Gå till Nelliportalen, klicka på Logga in och skriv in ditt vanliga ÅA-användarnamn och lösenord (samma som till din ÅA e-post). Klart!

(Användarautentiseringen till våra resurser görs med ett system som används vid många finländska högskolor, fördjupning i ämnet finns på våra hemsidor och (på finska) på CSC – Tieteen tietotekniikan keskus webbsidor.)

Alternativ 2: skapa en VPN-förbindelse

Genom en VPN-förbindelse (Virtual Private Network) får du också tillgång till e-resurserna hemifrån. Datacentralen beskriver hur man sätter upp en sådan med olika operativsystem. För Windows och Mac rekommenderas en PPTP lösning (instruktioner för Windows Vista/Windows 7, Windows XP respektive Mac OS X). Observera att brandväggar kan sätta käppar i hjulen, läs mera om brandväggsregler här.

Har du frågor eller om du inte får det att fungera, kontakta oss!

Ellinor Hjerpe

Låna läsplattor på biblioteket

Funderar du på att skaffa eller vill du testa hur det är att läsa e-böcker på en läsplatta? Vid Huvudbiblioteket finns det nu fem läsplattor som kan lånas av ÅA:s studerande och personal. På plattorna kan man läsa e-böcker från Elib och Ebrary, men även fritt tillgängliga e-böcker och pdf:ar fungerar. Lånetiden är 14 dagar och lånen kan förnyas tio gånger. Sök i Alma på läsplatta (välj fritext som sökmetod) och gör en beställning eller kom och fråga vid Huvudbibliotekets lånedisk!

Obs, iPaden lånas inte ut!

ProQuests databaser

1999 började ÅAB prenumerera på Cambridge Scientific Abstracts. Så länge vi har haft elektroniska resurser har vi haft Cambridge Scientific Abstracts som senare bytte namn till CSA Illumina. Numera sorterar CSA:s bibliografiska databaser under ProQuest, som i sin tur är en del av Cambridge Information Group.

Det är här fråga om bibliografiska databaser (referensdatabaser), som ofta har börjat sin tillvaro som tryckta tidskrifter. De innehåller systematiskt inordnade bibliografiska poster över publicerad litteratur i alla former, dvs. artiklar, handlingar, rapporter, offentliga publikationer, patent, böcker mm. Innehållet beskrivs ingående med indexeringstermer och oftast även med referat. Även om de inte per definition innehåller fulltext kommer man åt denna enkelt med hjälp av OpenURL-teknik. Artikelposterna i databaserna är länkade via SFX till själva artiklarna i fulltext i den utsträckning ÅAB har prenumerationer (klicka på ).

Om vi studerar ProQuests  lista över databaser ser vi att många av databaserna är ”klassiker” inom sina ämnesområden och de har grundats för lång tid sedan, t.ex. Sociological Abstracts startade 1952. Andra klassiker är Aquatic Science & Fisheries Abstracts (ASFA), Linguistics and Language Behavior Abstracts (LLBA), Metadex, RILM Abstracts of Music Literature, m.fl. De flesta ämnesområden finns representerade, men tyngdpunkten är i alla fall på naturvetenskaper och teknik.

I databaslistan finns det mera information om varje databas under i:et. Det kan vara intressant att klicka på ’View title list’. Vi gör detta för Linguistics and Language Behavior Abstracts. Det visar sig att den genom åren har indexerat 3600 tidskrifter från hela världen. En del tidskrifter har fallit bort så i dag indexeras och skrivs det referat för artiklarna i 1340 tidskrifter.

Antalet ProQuest-databaser är stort men det går att rikta sökningar till större helheter, t.ex. Biological Sciences. Man kan markera om man endast vill söka på ’peer reviewed’, dvs. sakkunniggranskade artiklar. Det kan löna sig att välja ett smalare område att söka på om man bara inte väljer en allt för perifer databas. Det är också möjligt att söka i alla tillgängliga databaser på en gång. Denna egenskap finns med i Nellis snabbsökning.

ProQuest-databaserna har mycket avancerade metoder för att precisera sökningar. Med ’advanced search’ kan man begränsa sina sökningar enligt tid, materialtyp, språk osv.  Under ’search tips’ kan man lära sig att söka med operatorer.

ProQuests referensdatabaser är vårt största bibliografiska sökverktyg för vetenskapliga artiklar, i linje med Web of Science och kanske Chemical Abstracts. I Nelliportalen finns det 73 ProQuest databaser.  Hur många miljoner poster alla dessa databaser innehåller har jag inte hittat uppgifter om, men det finns 29306 poster med ordet ’Turku’, 4079 poster med ’Åbo Akademi’ och 17 miljoner poster med ordet ’science’.

Egil Gersow