Har du glömt hur man hittar artiklar i Nelli eller hur man sparar referenser? Vill du veta mer om hur man hittar vetenskapliga e-böcker? Behöver du stöd för referenshantering med RefWorks?
Både studerande och forskare kan boka tid för ca en timmes handledning av en bibliotekarie. Fyll i dina önskemål i webblanketten och vi kontaktar dig! Klicka på bilden nedan för exempel!
Nu kan du som är studerande eller anställd vid ÅA beställa lån och kopior av artiklar från Depåbiblioteket i Kuopio direkt i Alma. Boklån kostar 4 euro/lån och kopior är gratis. Depåbiblioteket är ett gemensamt lagerbibliotek för biblioteken i Finland med över en miljon böcker och tidskrifter. Mycket av deras material finns inte i ÅAB:s samlingar.
Gör så här i Alma:
Artikelkopian skickas avgiftsfritt till din abo.fi-adress och du får e-post från Depåbiblioteket när du kan hämta boken du beställt från huvudbiblioteket. När du hämtar lånet betalar du samtidigt avgiften. Även om du inte hämtar ut lånen du beställt måste avgiften betalas.
Lånen förnyar du själv vid Mina lån i Alma eller via länken du ser i kravbrevet och påminnelser kommer direkt från Depåbiblioteket. Personalen vid ÅAB har av tekniska orsaker inte möjlighet att förnya de här lånen. Endast tillgängliga böcker kan beställas så om du vill reservera en utlånad bok ska du vända dig till fjärrlåneservicen. Observera att en del av dina kunduppgifter tillfälligt kopieras till Depåbibliotekets databas Vaari. Har du frågor, kontakta ill(a)abo.fi!
Åbo Akademis förlag är ett universitetsförlag för forskare knutna till ÅA. Förlaget publicerar doktorsavhandlingar, monografier, symposieskrifter och dylikt. Här ser du vilka publikationer som finns och i Finlandssvenska bokkatalogen 2012 presenteras även fjolårets utgivning (se s 39-41). Tryckta publikationer kan köpas vid Huvudbiblioteket eller genom att kontakta Anders Ekberg, publikationer@abo.fi eller tel. (02) 215 4190.
I en månads tid pågår den nationella användarenkäten, dvs. från den 4 mars till den 7 april. Nationalbiblioteket är koordinator för enkäten och de flesta av landets universitetsbibliotek är med. Senast genomfördes samma enkät 2010. Att undersökningen är nationell garanterar att den görs på ett professionellt sätt och ger möjligheter till analyser och jämförelser både lokalt och nationellt. Som resultat av enkäterna kan vi alltså jämföra oss med andra bibliotek (benchmarking) och framför allt försöka förbättra vår egen service.
Allmänt kan sägas att biblioteksanvändarna normalt är ganska nöjda med servicen, men att det finns förstås problempunkter. Det anses t.ex. ofta att biblioteket inte informerar tillräckligt om sina tjänster, att vi har för litet tryckt och elektroniskt material i förhållande till behovet, att materialet borde vara lättare att hitta, bibliotekets elektroniska tjänster och dess hemsida får kritik, men som helhet får bibliotekets service ändå bra betyg. Så här var det 2010, så det blir spännande att se hur det blir i år. Extra spännande är det om vi kan slå deltagarantalet 330, som vi fortfarande är mycket glada över.
Resultatet av enkäten får vi som siffror och diagram, men de skriftliga kommentarerna är förstås särskilt viktiga. Vi kan inte uppfylla alla önskemål, men försöker göra det så gott vi kan. Här följer några bra kommentarer från 2010:
”Miljön är stökig då folk pratar högljutt med varandra o. talar mycket i sin mobil o. går in och ut. Kunde ljuden dämpas med t.ex. textilier? Sätta upp skyltar om att tala tyst, gå ut och tala i mobilen, röra sig tyst i läsesalen och övriga utrymmen spec. kring låneexpeditionen?” (HB)
”Det är VÄLDIGT kallt på humanistiska biblioteket vilket drar ner på trivsamheten avsevärt.” Hum
”ÅAB kunde marknadsföra sina tjänster bättre, det förekommer sällan t.ex. kurser i hur man söker litt. effektivt och kritiskt. Detta borde idag vara en grundkurs för alla studeranden. Även berörd personal kunde skolas. Utvecklingen har varit enorm inom e-litt de senaste åren, få har hängt med i alla svängar.” HB
”Borde finns möjlighet att kunna lösa ut böckerna från huvudbiblioteket vid HFs bibba och andra filialbibliotek, att man skulle få välja var de avhämtas. Detta är det STÖRSTA bristen vid ÅA biblioteken överhuvudtaget.” Hum
”Undervisning i informationssökning behövs fortlöpande under hela studietiden eftersom man inte kan ta in allt för mycket information ohc dessutom glömmer efterhand.” HB
”Det är för många oklart om en bok finns eller inte finns när man använder Alma. Det förekommer att man reserverar böcker som redan finns i hyllan. Det borde tydligt framgå (stor font och fetstil!) om en bok är tillgänglig eller inte och var boken finns.
Om man ska reservera måste man välja ett specifikt exemplar – varför? Är det inte logiskt att om jag är först i kön får jag komma och hämta första bästa bok som returneras till biblioteket? Systemet borde göras klarare.” Hum”Mera marknadsföring av ÅAB:s tjänster! Ni har ju hur mycket som helst att erbjuda men få verkar veta om detta.” HB
”Man får väldigt mycket information när man börjar studera men då drunknar det i informationsmängden. Dessutom är det ofta så att man inte förrän tredje året börjar gräva efter information på riktigt, tills det handlar det mest om att leta fram kursböcker och olika nyare tidskrifter som ändå är ganska lätta att hitta. Jag var mentor för ett kandsemi och många frågor handlade om hur man hittar t.ex. gamla dagstidningar och sånt. Man har alltså hunnit glömma en hel del när man börjar med kandin. I samband med den skulle det kunna bli en riktig informationsoffensiv, speciellt gällande de elektroniska resurserna som man inte behövt innan”. HB
”Grupprummen är bra men fastän man bokat ett grupprum kommer det alltid andra personer klampande in i rummet ifall man inte har dörren fast, och har man dörren fast tar syret slut i rummet.” HB
”Mer ekonomisk litteratur, mer e-tidskrifter och e-böcker, gå samman med andra bibliotek för att skapa större utbud.” HB
Nu blir det blir intressant att se hur årets enkät utfaller. Gå in och svara på frågorna, det tar bara 15 minuter.
Egil Gersow
Gå till Nelliportalen, klicka på Logga in och skriv in ditt vanliga ÅA-användarnamn och lösenord (samma som till din ÅA e-post). Klart!
(Användarautentiseringen till våra resurser görs med ett system som används vid många finländska högskolor, fördjupning i ämnet finns på våra hemsidor och (på finska) på CSC – Tieteen tietotekniikan keskus webbsidor.)
Genom en VPN-förbindelse (Virtual Private Network) får du också tillgång till e-resurserna hemifrån. Datacentralen beskriver hur man sätter upp en sådan med olika operativsystem. För Windows och Mac rekommenderas en PPTP lösning (instruktioner för Windows Vista/Windows 7, Windows XP respektive Mac OS X). Observera att brandväggar kan sätta käppar i hjulen, läs mera om brandväggsregler här.
Har du frågor eller om du inte får det att fungera, kontakta oss!
Ellinor Hjerpe
Hur har inredningen i finländska hem sett ut under 1900-talet? I bibliotekets utställning Hem, ljuva hem kan du göra en resa i tid och rum med exempel ur inredningsböcker och -tidskrifter som finns i bibliotekets stora samlingar. Utställningen pågår under tiden 8.2-12.5.2013 i huvudbibliotekets entréhall (Domkyrkogatan 2-4).
Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2012 för att få reda på hur ÅA-forskare önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska resurserna.
I undersökningen deltog 18 forskare som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan första årets doktorander till forskare som bedrivit forskning i ett tjugotal år. Av deltagarna var fem män och tretton kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussioner i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor kring bibliotekets tjänster.
Vad tycker våra forskare? Forskarna uppskattar bibliotekets tjänster och tycker att bibliotekets roll i deras forskningsarbete är central. Forskarna betonar att den personliga kontakten med bibliotekspersonalen är viktig och individuell handledning värdesätts. Personlig service, så som Böcker direkt till arbetsrummet, uppskattas.
Forskarna tycker att biblioteket kunde marknadsföra sina tjänster mer synligt. Nya tjänster, så som Boka bibliotekarie och Forskarservice-sidan, borde marknadsföras upprepade gånger för att säkert nå fram till forskarna. Möjligheten att få individuell handledning borde lyftas fram mer synligt.
Forskarna efterlyser aktiva åtgärder från bibliotekets sida, att t ex ha specifika mottagningsdagar för forskare eller korta presentationer av specifika databaser, program eller tjänster på campusbiblioteken. Det kom även förslag på att ämnesbibliotekarierna kunde integreras mer på ämnena/institutionerna, t ex genom att närvara vid möten, för att bättre kunna utforma och integrera servicen till ämnena. Ämnesspecifika kurser i olika databaser efterlyses och även en allmän informationssökningskurs för första årets doktorander ses som viktig.
Forskarna vet att biblioteket har mycket material och fina resurser men ibland är det svårt att överblicka allt som finns och att hitta tid för att lära sig använda olika verktyg. Nelliportalen upplevs som jobbig. Open access och bibliometri är något som forskarna upplever att de inte vet tillräckligt om. Eventuellt kunde biblioteket ha en roll i att sprida information om detta. Forskarna är överlag positivt inställda till mer integrerade bibliotekstjänster.
Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på forskarnas behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och åtgärdsförslag diskuteras som bäst. Bibliotekets kortkurser i Nelliportalen och referenshanteringsverktyget RefWorks kunde vara mer ämnesinriktade och erbjudas skilt för olika ämnen. Planeringen av en informationssökningskurs för nya doktorander inleds. Campusbiblioteken funderar vidare på hurudan forskarinriktad verksamhet de kunde förverkliga på respektive campusbibliotek. Biblioteket satsar på en effektivare marknadsföring av biblioteket och dess tjänster. Satsningen på individuell handledning för och personlig kontakt med forskare intensifieras.
Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och diskussionen var stundvis livlig. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och de kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. De uppskattade själva fokusgruppsessionerna som ett tillfälle att få mötas ansikte mot ansikte och diskutera viktiga frågor. Bibliotekets representanter uppskattade den personliga kontakten med forskarna och upplevde att de fick en bättre förståelse för vad forskarna behöver och vill ha. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.
Eva Höglund
Vet du inte var du ska börja när du ska söka vetenskaplig information för dina studier eller din forskning? Vill du få ordning på dina referenser och lära dig att göra snygga litteraturlistor? Kom då på bibliotekets kurser:
Plats och tidpunkt: Stansen i ASA-huset, kl. 10-12. Den 27.2 hålls kursen i Galvani i ASA-huset, kl. 10-12.
Anmäl dig till kurserna via Lärcentrets kurskatalog.
Har du missat de obligatoriska kurserna i informationssökning eller behöver du friska upp dina sökfärdigheter inför kandidatuppsats eller gradu? Då är nätkurserna Akademiska studiefärdigheter något för dig! Kurserna hålls i Moodle och omfattar vardera 1 sp. Självständiga uppgifter och test ingår och lärarna ger feedback både individuellt och till hela gruppen.
I kurserna Akademiska studiefärdigheter ingår nätuppgifter
18.3-12.4.2013
ASF 3: Grundkurs i informationssökning
Lärare: Eva Costiander-Huldén. Anmälningar via MinPlan
15.4-12.5.2013
ASF 4: Fortsättningskurs i informationssökning samt referenshantering med RefWorks
Lärare: Jessica Signell. Anmälningar via MinPlan
Vill du veta mer? Kontakta kurskoordinator Eva Costiander-Huldén, tfn. 02-2154 980, eller e-post ecostian@abo.fi
Funderar du på att skaffa eller vill du testa hur det är att läsa e-böcker på en läsplatta? Vid Huvudbiblioteket finns det nu fem läsplattor som kan lånas av ÅA:s studerande och personal. På plattorna kan man läsa e-böcker från Elib och Ebrary, men även fritt tillgängliga e-böcker och pdf:ar fungerar. Lånetiden är 14 dagar och lånen kan förnyas tio gånger. Sök i Alma på läsplatta (välj fritext som sökmetod) och gör en beställning eller kom och fråga vid Huvudbibliotekets lånedisk!
Obs, iPaden lånas inte ut!
I december 1888 skriver 25-åriga Hedvig von Haartman ett brev till sin moster Fanny Lavonius; här följer ett avsnitt om ett önskemål hon har gällande julklappar:
Redan för länge sedan hade jag tänkt skrifva till Moster för att framställa en liten begäran, men dels har jag varit sängliggande sjuk och dels har nu sedan jag kom upp så mkt gjorts att dag efter dag fått förgå utan att något bref kommit af. Således genast nu till saken.Jag vill försöka vara så kort som möjligt, men hoppas innerligt att Moster icke skall missförstå mig. Jag har mkt framlagt saken i bön för Gud och har fått ett tydligt svar.Det är näml. så att den summa som jag vanligen användt för julklappar i år måste gifvas bort åt helt annat håll. Följden är den att jag icke ger några julklappar als och skulle därför anhålla af alla mina kära som brukat ihågkomma mig med gåfvor att de nu ville låta bli att ge mig något. Jag vet att mga invändningar kunna göras till denna begäran, men vill och kan jag icke på måfå börja besvara dem jag skulle blott önska att Moster ville försöka sätta sig in i min tankegång och jag vågar påstå att Moster ganska hastigt skulle förstå att min julkväll skulle vara oändligt mkt lyckligare utan gåfvorDetta är hela saken och vill jag blott tillägga att jag vändt mig med samma anhållan till alla och att jag komma att känna mig skildt tacksam mot hvar och en som icke blott uppfyller min begäran utan äfven kan förstå densamma!
Hedvig von Haartman. (Bild: Åbo Akademis bildsamlingar)
Hedvig von Haartman föddes 29.12.1862 på Radelma gård i Pikis. Efter att ha slutat sin skolgång i Åbo fick hon fara utomlands för att förbättra sina språkkunskaper och blev sedan lärare i franska i Åbo. Vändpunkten i hennes liv blev ett religiöst möte i Åbo våren 1883. Efter att ha flyttat till Helsingfors träffade hon personer från den frikyrkliga väckelserörelsen, arbetade med dem i de fattiga kvarteren, och hörde första gången talas om Frälsningsarmén. Hedvig från Haartman utbildades i London i Frälsningsarméns skola 1889 och i november samma år ägde Frälsningsarméns i Finland invigning rum i Helsingfors. År 2012 är det svårt att förstå hur mycket motstånd Frälsningsarmén fick i början, särskilt från kyrkligt håll men även från myndigheterna – och mötena förbjöds på en del orter.
I maj 1890 inledde Hedvig von Haartman sitt ledarskap i Frälsningsarméns tjänst. Hon var även redaktör för tidningen Krigsropet. När verksamheten utvecklades och utvidgades försvagades kritiken och man fick hålla sina möten i fred. Hedvig von Haartman hade alltid haft dålig hälsa och måste emellanåt ta sjukledigt men tog bland annat emot Frälsningsarméns grundare William Booth vid årskongressen år 1897.
År 1898 tillförordnades hon arbete i tyskspråkiga Schweiz. Hon hade ägnat sitt liv åt Gud och hade antagligen aldrig tänkt gifta sig. Det blev ändå kärlek mellan henne och kapten Franz von Tavel (tidigare professor i botanik) som arbetade under henne. Bröllopsresan var planerad till Finland men blev verklighet först år 1902; den hade blivit uppskjuten flera gånger på grund av Hedvigs dåliga hälsa. På välkomstmötet i Helsingfors var hon med men sedan insjuknade hon och hennes man fick resa ensam till kårerna i Finland. När han fick order att komma tillbaka till Schweiz, for hon med trots sin svaga hälsa. Hon avled på vägen hem i Hamburg 15.10.1902; hon var klädd i sin uniform och begravdes också i den.
Brevet som nämndes ovan och andra brev av Hedvig von Haartman är tillgängliga och kan användas för forskning på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med uppgifter om närmare 800 000 andra brev.
Anne Gustafsson
Arkivarie
Åbo Akademis bibliotek, Handskrifts- och bildenheten
tfn 02-215 4185 eller 02-215 4114
e-post: anne.gustafsson@abo.fi
