Alla inlägg av Ellinor Hjerpe

Dear Edvard – en kosmopolits brevväxling

Edvard Westermarck (1862-1939), sociolog, antropolog och filosof, var under sin livstid en av världens mest kända vetenskapsmän. Han var bl.a. känd för sina verk The history of human marriage och The origin and development of the moral ideas, Ethical relativity och många som baserade sig på fältarbete i Marocko, till exempel Ritual and belief in Morocco. Han var också Åbo Akademis första rektor, professor i filosofi vid Åbo Akademi och professor i sociologi vid London School of Economics 1907-1930.  I handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek finns tusentals brev som Westermarck mottagit. För att visa hans omfattande internationella nätverk ställer vi ut ett urval av brev. Bland avsändarna finns antropologer som E.B.Tylor, James George Frazer och Bronislaw Malinowski, sexologer som Henry Havelock Ellis och Marie Stopes samt författare, konstnärer och psykologer.

Utställningen ligger framme i Huvudbibliotekets entréhall (Domkyrkogatan 2-4, Åbo) under tiden 17.8-30.11.2012 och kan ses under bibliotekets öppettider.

För mera information om utställningen, vänligen kontakta

Anne Gustafsson
Arkivarie
Åbo Akademis bibliotek, Handskrifts- och bildenheten
tfn 02-215 4185 eller 02-215 4114
e-post: anne.gustafsson@abo.fi

Sommaröppettider

Vi tar ett sommaruppehåll i bloggen och biblioteken har ändrade öppettider under sommaren. Bara Huvudbiblioteket har öppet även i juli så passa på och låna böcker från de andra biblioteken innan de stänger! Våra e-resurser fungerar förstås som vanligt hela sommaren, t.ex. i Elib hittar du mycket litteratur som passar som semesterläsning. Trevlig sommar!

Huvudbiblioteket
Juni och augusti
må kl. 8.15-18 (Utlåning kl. 9- )
ti-fr kl. 8.15-16 (Utlåning kl. 9- )
lö stängt
22.6 stängt

Juli
må-fr kl. 11-15
lö stängt
Normal öppettid från 3.9

Handskrifts- och Bildenheten
Juni och augusti
må-fr kl. 10-12 och 13-16
Stängt i juli.

ASA-biblioteket och Humanistiska biblioteket
Juni och augusti
må kl. 9-18
ti-fr kl. 9-16
Stängt 22.6
Stängt i juli.
Normal öppettid från 3.9

Axelias bibliotek
Öppnar kl 9.00 i juni och augusti
Stängt 14.6, 22.6, 2.7-5.8.

Biocitys bibliotek
Stängt 22.6, 2.7-31.7

Ekonomiska biblioteket
Stängt 22.6-31.7

ICT-biblioteket
Stängt 22.6, 2.7-29.7.

Teologiska fakultetens bibliotek
Stängt 22.6-5.8

ProQuests databaser

1999 började ÅAB prenumerera på Cambridge Scientific Abstracts. Så länge vi har haft elektroniska resurser har vi haft Cambridge Scientific Abstracts som senare bytte namn till CSA Illumina. Numera sorterar CSA:s bibliografiska databaser under ProQuest, som i sin tur är en del av Cambridge Information Group.

Det är här fråga om bibliografiska databaser (referensdatabaser), som ofta har börjat sin tillvaro som tryckta tidskrifter. De innehåller systematiskt inordnade bibliografiska poster över publicerad litteratur i alla former, dvs. artiklar, handlingar, rapporter, offentliga publikationer, patent, böcker mm. Innehållet beskrivs ingående med indexeringstermer och oftast även med referat. Även om de inte per definition innehåller fulltext kommer man åt denna enkelt med hjälp av OpenURL-teknik. Artikelposterna i databaserna är länkade via SFX till själva artiklarna i fulltext i den utsträckning ÅAB har prenumerationer (klicka på ).

Om vi studerar ProQuests  lista över databaser ser vi att många av databaserna är ”klassiker” inom sina ämnesområden och de har grundats för lång tid sedan, t.ex. Sociological Abstracts startade 1952. Andra klassiker är Aquatic Science & Fisheries Abstracts (ASFA), Linguistics and Language Behavior Abstracts (LLBA), Metadex, RILM Abstracts of Music Literature, m.fl. De flesta ämnesområden finns representerade, men tyngdpunkten är i alla fall på naturvetenskaper och teknik.

I databaslistan finns det mera information om varje databas under i:et. Det kan vara intressant att klicka på ’View title list’. Vi gör detta för Linguistics and Language Behavior Abstracts. Det visar sig att den genom åren har indexerat 3600 tidskrifter från hela världen. En del tidskrifter har fallit bort så i dag indexeras och skrivs det referat för artiklarna i 1340 tidskrifter.

Antalet ProQuest-databaser är stort men det går att rikta sökningar till större helheter, t.ex. Biological Sciences. Man kan markera om man endast vill söka på ’peer reviewed’, dvs. sakkunniggranskade artiklar. Det kan löna sig att välja ett smalare område att söka på om man bara inte väljer en allt för perifer databas. Det är också möjligt att söka i alla tillgängliga databaser på en gång. Denna egenskap finns med i Nellis snabbsökning.

ProQuest-databaserna har mycket avancerade metoder för att precisera sökningar. Med ’advanced search’ kan man begränsa sina sökningar enligt tid, materialtyp, språk osv.  Under ’search tips’ kan man lära sig att söka med operatorer.

ProQuests referensdatabaser är vårt största bibliografiska sökverktyg för vetenskapliga artiklar, i linje med Web of Science och kanske Chemical Abstracts. I Nelliportalen finns det 73 ProQuest databaser.  Hur många miljoner poster alla dessa databaser innehåller har jag inte hittat uppgifter om, men det finns 29306 poster med ordet ’Turku’, 4079 poster med ’Åbo Akademi’ och 17 miljoner poster med ordet ’science’.

Egil Gersow

Hans Othman – mannen med kameran

Under tiden 3.5-30.7.2012 visas en utställning med bilder av Hans Othman i Huvudbibliotekets entréhall. Hans Othman (1923-2001) var filosofie magister och journalist som speciellt på 1950-talet gjorde sig känd som skicklig fotograf. Han fångade tiden i mängder av svartvita bilder och gav på 50- och 60-talen ut bildverk över Åbo, Borgå, Nådendal och Kymmenedalen. Utställningen visar ett litet smakprov på de tusentals negativ han lämnade efter sig. Utställningen med motiv främst från Åbo har sammanställts av Hans son Henrik Othman och har tidigare visats i Jakobstad.

W.T. Stead, ett livsöde i Titanic

Porträtt av William Thomas Stead, skickat till Annie Furuhjelm 1892

Den 18 april 1912 skrev The Daily Mirror i London på sin första sida om W.T. Stead, ”the friend of kings and the hater of injustice”. Om John Astor var den rikaste mannen som avled i Titanic år 1912 så var William Thomas Stead (1849-1912) en av de mest berömda. Stead var journalist, mannen som förnyade journalistiken i Storbritannien. Han använde sig av innovationer som djärva rubriker och intervjuer. Författare som George Bernard Shaw och Oscar Wilde anlitades till litteraturkritiker i hans tidningar. Men han var också en advokat för de fattiga, utstötta och förtryckta med nära förhållanden till Frälsningsarmén. Han tog ställning till sociala och politiska frågor – också utanför Storbritanniens gränser. År 1888 fick han intervjuer med tsaren och Leo Tolstoy; samma år publicerade han boken Truth about Russia. Två år senare grundade han en enormt framgångsrik tidskrift, The Review of Reviews.

Brev till Annie Furuhjelm 31.12.1909

I flera olika samlingar i handskriftssamlingarna finns brev av W.T. Stead. Som kvinnosaksman kände han Annie Furuhjelm och skriver i ett brev daterat 31.12.1909 ”you can always rely upon my doing whatever is practical to be done in the cause of your brave little nationality”. Bland Steads bekanta fanns också Åbo Akademis första rektor Edvard Westermarck. Dessa brev är tillgängliga och kan användas för forskning på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med uppgifter om närmare 800 000 andra brev.

De sista åren av sitt liv ägnade W.T. Stead till en stor del åt världsfreden. Den 22 april 1912 skulle Stead tala vid en stor fredskongress i New York. Han var på resa dit när han drunknade med Titanic 15.4.1912. Enligt ögonvittnen var han en av dem som hjälpte kvinnor och barn till räddningsbåtarna.

William Thomas Steads familj till Annie Furuhjelm år 1912

Anne Gustafsson, arkivarie

Bologna on my mind – årets Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne

Den är enorm. Rentav gigantisk. Jag talar om internationella barnboksmässan i Bologna där förlag från hela världen samlas för att visa upp sina mest säljbara och/eller konstnärliga alster. Pråliga Disney- och Angry Birds-böcker trängs med utsökta grafiskt formgivna bilderböcker och kanske (hoppas förlagen i alla fall) nästa Harry Potter-succé. Mässan är fascinerande, överväldigande och totalt utmattande. Under loppet av fyra dagar pendlar jag mellan glädjen över att upptäcka samtida koreansk och iransk bilderbokskonst och känslan av att det vore helt okej om jag aldrig såg en enda bok till så länge jag lever.

Under mässan, där jag deltog som medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minne (Astrid Lindgren Memorial Award eller ALMA), delas det ut pris för det bästa inom barnlitteraturen. Först ut är IBBYS Hans Christian Andersen Award 2012 till argentinska författaren María Teresa Andruetto och tjeckiske illustratören Peter Sís. Sedan är det dags för ALMA-priset som i år firar 10-årsjubileum med många tidigare pristagare på plats i Bologna. Tillkännagivandet sänds live från Vimmerby. Det är en märklig stund. Ett helt års arbete (och många års arbete därinnan) kulminerar i valet av pristagare. Efter intensiva diskussioner och ett påfrestande hemlighetsmakeri ska nu världen få veta vem vi valt. Härligt och nervigt.

Årets ALMA-pristagare Guus Kuijer

I år gick de 5 miljoner kronorna som priset innebär till holländske författaren Guus Kuijer. Själv är han inte på plats i Bologna, men hans förläggare Bärbel Dorweiler skiner ikapp med solen och tillbringar resten av veckan i telefon med ivriga journalister och förlag sugna på översättningar och utgivningsrättigheter. Kuijer själv tar det hela med ro. Han är glad och hedrad, meddelar han, men intervjuer ger han inte och dessutom är han på väg till tandläkaren. Mitt i mässvimlet där allt handlar om att synas och höras känns det riktigt sympatiskt att någon väljer personlig integritet framom rampljuset.

Vill man lära känna Kuijer får man lov att läsa hans böcker. Då kan man med fördel börja med Het boek van alle dingen (The Book of Everything/Boken om allting, 2004). Här tar Kuijer, på sitt typiska vis, barnets parti och riktar ett skarpt öga mot vuxenvärldens märkligheter och maktmissbruk. Kuijer förskönar och tillrättalägger inte, utan framhärdar i att också barnläsare bör få möta livet i all dess härlig- och svårighet. Han skriver med lätt hand och stort djup om nioårige Thomas i 50-talets Holland som har ett mål i livet, att bli lycklig. Det som hindrar är faderns religiösa trångsynthet och familjens tystnad kring pappan som slår. Det allvarliga ämnet till trots är boken varken tung eller pessimistisk. Kuijer har en smått magisk förmåga att med skenbart enkla medel teckna en överlevnadshistoria som inbjuder till befriande skratt utan att förta allvaret.

Nästa år är Sverige hedersgäst och temaland vid Bolognamässan. Vid det laget har jag nog hämtat mig så pass att jag gärna, om möjligt, tar chansen att få vara med igen.

Här kan du läsa mer om Kuijer och ALMA-priset och om barnboksmässan i Bologna.

Maria Lassén-Seger
bibliotekarie vid Humanistiska biblioteket, FD med barn- och ungdomslitteratur som specialitet och medlem i ALMA-juryn för fjärde året

Cambridge Histories Online – referensböcker i elektronisk form

Sedan 1960-talet har Cambridge University gett ut bokserien Cambridge History, ett referensverk som innehåller historia om olika ämnen. Vid biblioteket finns många av böckerna i tryckt form men verket finns också tillgängligt i elektronisk form via Nelliportalen. Samlingen består av 251 volymer indelade på 15 olika ämnen; alltifrån historia om länder och världsdelar, ekonomi, vetenskap och filosofi till historia om konst, litteratur, teater och musik. Det går att söka i alla volymer samtidigt eller att bläddra igenom titlarna på böckerna som ingår. Böckernas kapitel är  lagrade som sökbara pdf:ar, som går att spara och skriva ut. För närmare sökinstruktioner rekommenderas denna guide.

Ellinor Hjerpe

Strindberg 22.1.1849-14.5.1912

Eftersom det i år är 100 år sedan August Strindberg dog presenteras ett urval av hans verk i en utställning i huvudbibliotekets entréhall under tiden 16.2-27.4.2012. Utställningen innehåller också fotografier från Åbo Akademis bildsamlingar vid Åbo Akademis bibliotek, som visar familjen Strindberg i Finland.

En raritet i utställningen är ett porträtt av Strindberg i visitkortsformat, fotograferat av Robert Roesler i Stockholm ca 1875. På baksidan finns en handskriven hälsning till målaren Severin Falkman (Sthlm 1831-Hfors 1889).

Porträtt av August Strindberg, ca 1875. "Aristokrakten (Sic!) Severin Falkman från Nihilisten och dessoaktadt vännen Strindberg." Åbo Akademis bildsamlingar, ÅAB

För mera information om författaren och om evenemang som ordnas i Sverige och runtom i världen under Strindbergsåret, besök Strindberg2012.se!

Ladda ner böcker från ebrary – så fungerar det

I e-boksdatabasen ebrary, som är tillgänglig i Nelliportalen för ÅA-studerande och -personal, kan man vid knappen Download ladda ner böcker för läsning offline. För att komma igång med detta ska du först skapa ett ebrary-konto vid Sign in. Alternativen för nedladdningen är sedan följande:

1. Ladda ner ett kapitel eller en sida/sidor i pdf-format

  • välj Create an image PDF, antingen ett helt kapitel (Chapter) eller ett antal sidor (page range), när du klickat på Download vid boken du sökt fram
  • filen kan sparas på datorn och läsas offline samt flyttas till läsplattor och olika mobila apparater
  • filen slutar inte fungera efter ett tag utan den finns kvar tills du själv raderar den
  • max 40 sidor per gång kan laddas ner
  • sidorna sparas som en bild och är inte sökbara (sidorna blir också lite suddiga)
  • mer information på engelska

2. Ladda ner hela böcker

  • installera först Adobe Digital Editions på din dator och registrera ett Adobe ID (det är gratis och behöver bara göras en gång)
  • logga in i ebrary och välj att ladda ner hela boken i rutan som kommer upp vid Download
  • välj att filen ska öppnas med Adobe Digital Edition och logga in med ditt Adobe ID
  • boken slutar fungera efter 14 dagar och max 10 böcker kan lånas samtidigt
  • Det går att lämna tillbaks eller radera boken innan den slutar fungera när du inte vill läsa den längre
  • böckerna kan flyttas över till läsplattor och olika mobila apparater
  • man kan söka och göra anteckningar i böckerna
  • mer information på engelska

3. App för iOS-apparater

  • en gratis app kan laddas ner från App Store till iPad, iPhone och iPod Touch
  • för att använda appen behövs både ett ebrary-konto och ett Adobe ID
  • i appen kan man söka böcker, läsa online och ladda ner böcker för läsning offline
  • nedladdade böcker slutar fungera efter 14 dagar och max 10 böcker kan lånas samtidigt
  • i appen medföljer en guide med mera instruktioner

Har du frågor eller stöter på problem, kontakta biblioteket@abo.fi!

Ellinor Hjerpe

Månadens databas – Mediearkivet

Mediearkivet är det största digitala nyhetsarkivet i Norden. Det innehåller mer än 400 svenska tryckta dagstidningar och tidskrifter, även Hufvudstadsbladet (2004-) och Nya Åland (2008-) ingår. De sökbara artiklarna sträcker sig oftast från slutet av 1980-talet framåt. Mediearkivet upprätthålls av Retriever, som ägs av TT och Norska NTB.

Eftersom databasen uppdateras dagligen går det bra att läsa t.ex. dagens Hbl, Aftonbladet eller Svenska Dagbladet där. Databasens utseende är kanske inte fullt lika tilltalande som tidningarnas egna webbsidor men fördelen är att även äldre artiklar går att läsa här. Artiklarna är oftast i pdf- eller html-format och de kan skrivas ut eller sparas på egen dator.

Varje månad kommer vi i bloggen att lyfta fram databaser som finns i Nelliportalen. Databaserna är tillgängliga i ÅA:s nätverk och studerande, forskare och personal kommer även in i databaserna hemifrån. Har du frågor eller problem med att använda databaserna/Nelliportalen, skicka e-post till biblioteket@abo.fi!

Ellinor Hjerpe