Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2012 för att få reda på hur ÅA-forskare önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska resurserna.

I undersökningen deltog 18 forskare som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan första årets doktorander till forskare som bedrivit forskning i ett tjugotal år. Av deltagarna var fem män och tretton kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussioner i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor kring bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra forskare? Forskarna uppskattar bibliotekets tjänster och tycker att bibliotekets roll i deras forskningsarbete är central. Forskarna betonar att den personliga kontakten med bibliotekspersonalen är viktig och individuell handledning värdesätts. Personlig service, så som Böcker direkt till arbetsrummet, uppskattas.

Forskarna tycker att biblioteket kunde marknadsföra sina tjänster mer synligt. Nya tjänster, så som Boka bibliotekarie och Forskarservice-sidan, borde marknadsföras upprepade gånger för att säkert nå fram till forskarna. Möjligheten att få individuell handledning borde lyftas fram mer synligt.

Forskarna efterlyser aktiva åtgärder från bibliotekets sida, att t ex ha specifika mottagningsdagar för forskare eller korta presentationer av specifika databaser, program eller tjänster på campusbiblioteken.  Det kom även förslag på att ämnesbibliotekarierna kunde integreras mer på ämnena/institutionerna, t ex genom att närvara vid möten, för att bättre kunna utforma och integrera servicen till ämnena. Ämnesspecifika kurser i olika databaser efterlyses och även en allmän informationssökningskurs för första årets doktorander ses som viktig.

Forskarna vet att biblioteket har mycket material och fina resurser men ibland är det svårt att överblicka allt som finns och att hitta tid för att lära sig använda olika verktyg. Nelliportalen upplevs som jobbig. Open access och bibliometri är något som forskarna upplever att de inte vet tillräckligt om. Eventuellt kunde biblioteket ha en roll i att sprida information om detta. Forskarna är överlag positivt inställda till mer integrerade bibliotekstjänster.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på forskarnas behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och åtgärdsförslag diskuteras som bäst. Bibliotekets kortkurser i Nelliportalen och referenshanteringsverktyget RefWorks kunde vara mer ämnesinriktade och erbjudas skilt för olika ämnen. Planeringen av en informationssökningskurs för nya doktorander inleds. Campusbiblioteken funderar vidare på hurudan forskarinriktad verksamhet de kunde förverkliga på respektive campusbibliotek. Biblioteket satsar på en effektivare marknadsföring av biblioteket och dess tjänster. Satsningen på individuell handledning för och personlig kontakt med forskare intensifieras.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och diskussionen var stundvis livlig. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och de kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. De uppskattade själva fokusgruppsessionerna som ett tillfälle att få mötas ansikte mot ansikte och diskutera viktiga frågor. Bibliotekets representanter uppskattade den personliga kontakten med forskarna och upplevde att de fick en bättre förståelse för vad forskarna behöver och vill ha. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund

Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2011 för att få respons på hur ÅA-studerande önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska tjänsterna.

I fokusgruppundersökningen deltog sammanlagt 17 studerande som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan andra och sjunde årets studerande. Av deltagarna var fem män och tolv kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussionstillfällen i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor som gällde bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra studerande? Studerande tycker att biblioteket har fina utrymmen och bra apparatur. De tycker också att biblioteket har mycket material, men att det inte alltid är så lätt att hitta det man söker. Studerande tycker inte att de får tillräckligt med hjälp i informationssökning, de skulle önska mer av detta och vid rätta tidpunkter. Bibliotekspersonalen skulle få synliggöra sig bättre och borde marknadsföra sin villighet att hjälpa till vid informationssökning och att ge personlig handledning. Campusbiblioteken med olika system gör det svårt att hitta/låna böcker från andra bibliotek än det ”egna” och signa vållar huvudbry. Det viktigaste på bibliotekets hemsida borde lyftas fram mer synligt eller göras tillgängligt på annat sätt. Nelliportalen upplevs som svår och åtminstone enkla guider för användningen av den borde skapas. Biblioteket borde marknadsföra sig själv och sina tjänster bättre.

Det som kanske överraskade arbetsgruppen för undersökningen var att deltagarna inte uttryckte något större behov av nya elektroniska plattformer. Tvärtom lyfte de fram de fysiska utrymmena och de tryckta böckerna som något av det viktigaste som biblioteket kan erbjuda.

Bibliotekets utrymmen är bland det viktigaste och fungerar ofta som studerandenas arbetsplats och sociala mötesplats. De studerande uppskattar personlig och vänlig service, flexibilitet och hjälpsamhet. Biblioteket fick också positiv respons på sina försök att hänga med utvecklingen i samhället, bl.a. genom närvaro på sociala medier.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på studerandes behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och en del åtgärder har redan påbörjats. Samlingsnamnen i Alma har ändrats till att bättre svara på frågan var boken de facto finns, dvs så att det framgår på vilket bibliotek boken finns. På förslag är att campusbiblioteken skulle producera kartor över sina samlingar för att underlätta hittandet av material i biblioteken. Biblioteket har redan intensifierat sin marknadsföring av användarutbildningen bla. genom anslag vid kunddatorer och läsplatser samt som e-post till nyckelpersoner vid ämnena. Broschyrer över terminens informationssökningskurser har gjorts och dessa har distribuerats till campusbiblioteken, lånediskar och läsesalar. Bibliotekets synlighet på sociala medier planeras marknadsföras genom bokmärken med bibliotekets Facebook-adress på ena sidan och blogg-adressen på andra.

På förslag är att alla inom kundtjänst vid biblioteket skulle ha en namnlapp, att en FAQ (Frequently Asked Questions) sida skulle införas på bibliotekets hemsida samt införandet av en ”Boka bibliotekarie” tjänst. På lång sikt strävar biblioteket till att utarbeta sökguider till viktiga databaser. Bibliotekets utrymmen uppskattas stort och det gäller att även i fortsättningen satsa på trivsamma och funktionella utrymmen med modern apparatur. Ett ökat samarbete med de ämnesansvariga/lärarna på institutionerna skulle förhoppningsvis leda till mer skräddarsydda informationssökningskurser i rätt skede av studierna samt skulle även sänka tröskeln för att anlita bibliotekarierna. Vad gäller andra förslag som fokusgruppdeltagarna framlade fortsätter diskussionen och planeringen på biblioteket.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och gav möjlighet till just den interaktivitet som en fokusgruppundersökning ska möjliggöra. Deltagarna kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. Genom undersökningen fick biblioteket mer tydliga formuleringar på vad användarna behöver och önskar än man kunde ha fått genom en kvantitativ undersökning. De spontana inläggen var ibland långa och utförliga och även de känslor och stämningar som uppstod under sessionerna kunde aldrig ha fångats i en enkätundersökning. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och tyckte att sessionerna varit givande. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter gällande bibliotekets verksamhet och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund