Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den tredje delen lyfter vi fram era kommentarer gällande hur biblioteket informerar om sina resurser, d.v.s. hur vi kommunicerar med våra användare.

Vad ni säger om bibliotekets kommunikation
Såväl studerande som personal tyckte att informationen om bibliotekets resurser och tjänster många gånger kunde vara bättre. Ett par respondenter berättade om situationer där de saknat en tjänst eller resurs som senare visat sig redan finnas. Ibland informerade biblioteket förvisso sina användare på ett tillfredsställande vis, men vid fel tidpunkt (för tidigt).

Kommentarer
“Jag har aldrig fått någon information över bibliotekets tjänster. Detta kunde ni gärna åtgärda genom att skriva/sammanställa en väl utformad broschyr, endast några sidor lång, och distribuera den till ALLA enheter och institutioner i ÅA”
” I have not had much information about the capabilities of our library and the services they offer.”
“De nya Libguides kan väl innebära en viss förbättring, men det största problemet är att biblioteket inte verkar marknadsföra sina tjänster särskilt aktivt.”
” Information om databaser behövs vid ett senare skede av studierna, inte under orienteringsveckorna när allt är nytt.”
”Eftersom biblioteket erbjuder mycket som inte alltid är känt kunde viss uppsökande verksamhet vara på plats (face-to-face)”

Biblioteket svarar
Kommentarerna talar sitt tydliga språk. Otillräcklig kommunikation och information är ett problem biblioteket känner till. Vi har börjat arbeta idogt för att höja oss ett – eller gärna flera – snäpp på den här mycket viktiga punkten. Sedan hösten ordnar vi informationstillställningar på nätet, d.v.s. webbinarier. Att tillställningarna ordnas på nätet ska hoppeligen göra det enklare för er att delta i dem. Det är fritt fram att logga in och bara lyssna med ena örat! Webbinarierna spelas in och kan således också ses senare. Vi ska dessutom skapa fler korta och koncisa instruktionsvideor som demonstrerar användningen av olika biblioteksresurser.

https://www.youtube.com/watch?v=GZfepODUrIQ

Här kan du se andra filmsnuttar som biblioteket gjort.

Ett annat område vi fortsätter satsa på är LibGuides. LibGuides innehåller ämnesguider där en ämnesbibliotekarie framhäver viktiga resurser inom ett visst ämne. Vi ämnar också öka antalet guider som inte har ett visst ämne i fokus utan presenterar och förklarar användningen av en resurs.

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den andra delen går vi igenom era synpunkter på bibliotekets resurser.

Vad ni säger om bibliotekets resurser
Ganska många respondenter, särskilt inom personalen, ansåg att de elektroniska resurserna var otillfredsställande. De tyckte att de elektroniska resurserna var besvärliga att använda eller så saknade de tillgång till för dem viktiga resurser. Den besvärliga användningen tillskrevs ofta Nelliportalen, som beskrevs som ”snårig” och ”ointuitiv”.

Många studerande efterfrågade ändrade lånetider och -regler som skulle påskynda cirkulationen av kursböcker. Samtidigt önskade många också att antalet kursböcker vore högre.

Kommentarer
”Nelli har jag däremot upplevt vara ytterst otympligt och svårhanterligt.”
”De elektroniska resurserna är inte alltid särskilt enkla att använda. [E]n bra resurs […] stöder intuition.”
”Det finns ofta väldigt få kursböcker i många kurser på Hanken som har ett väldigt stort deltagarantal.”
”Två ord: Böcker. Tidsskrifter. Det är vad jag vill ha av mitt bibliotek. Böcker kan vara i e-form eller fysiska, tidsskrifter ska vara elektroniska.”

Biblioteket svarar
Bibliotekets förvärvsbudget går numera så gott som helt till de elektroniska resurserna. Samtidigt som dessa medel stagnerat eller sjunkit har licenskostnaderna för de elektroniska resurserna fortsatt stiga.

Nelliportalen stängs vid årsskiftet! (Se Nelli upphör). Ersättaren, en helt förnyad Alma, har redan tagits i bruk. Alma innehåller numera bibliotekets tryckta material och de licenserade elektroniska resurserna. Även bildsamlingens och en del andra till Åbo Akademi eller Åbo Akademis bibliotek tillhörande arkivs material är inkluderat.

Lånereglerna för kursböcker ändrades från och med denna höst. Lånetiden för kursböcker är fortfarande 14 dagar men låneförbud följer sju dagar efter förfallodagen om lånet inte förnyas eller returneras. Tidigare följde låneförbud 14 dagar efter förfallodagen. Vi hoppas att denna ändring ska påskynda returneringen av utlånade kursböcker.

Anskaffningen av kursböcker görs utifrån den undervisande personalens önskningar. Vi strävar efter att skaffa ett antal som motsvarar en tredjedel av kursens förväntade deltagarantal. Vår förhoppning för framtiden är att vi ska kunna erbjuda allt fler kursböcker i elektronisk form (och i ett obegränsat antal). Tyvärr erbjuder förlagen sällan böcker som uttryckligen är kursböcker i elektronisk form. Samtidigt är utbudet på svenskspråkiga vetenskapliga e-böcker skralt. Ett annat underliggande problem är att förlagen och leverantörerna ofta har sina egna plattformar för e-böcker, vilket bidrar till att försvåra anskaffningen för biblioteket och användningen för slutanvändarna.

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! Undersökningen gav oss intressanta data och såväl en del väntade som oväntade åsikter.

Vad ni säger om bibliotekets utrymmen
Åsikter om bibliotekets utrymmen upptog innehållet i många studerandes kommentarer. Detta är inte så konstigt då undersökningens andra stora respondentgrupper – personal och forskare – ofta har egna utrymmen att tillgå. Studerandena berömde i regel Arkens bibliotek och Asa-biblioteket medan övriga biblioteksbyggnader kunde av en upplevas som oinspirerande och av en annan som stillsamma och angenäma. Fler och olika typer av läsesalar och (grupp)arbetsrum stod högt på önskelistan. Ni var också flera som påtalade temperaturproblemen i huvudbiblioteket och Arkens bibliotek, vilka vintertid dessvärre är något kalla. Både studerande och personal var upprörda över det nyligen nedstängda biblioteket i Biocity och många kommentarer gällde detta.

Kommentarer
”Ljudnivån är lämplig för mig, lite bakgrundsljud och ljud av andra som jobbar utan att det blir för mycket som stör. Små läsrum som är för instängda för att studera i, varenda lilla rörelse hörs och stör.”
”fler områden där man kan studera i lugn och ro.”
”Fler lättillgängliga gruppstudierum skulle uppskattas.”
”Atmosfären i biblioteket är trevlig.”
”Det finns bra med tysta utrymmen att jobba på, men jag saknar grupparbetsrum där man kunde prata utan att störa dem som vill jobba i tystnad. Det finns ju några sådana, men för få.”
”Jag tycker att det är för kallt i Åbo Akademis bibliotek för att jag skulle kunna jobba där en längre stund”
”Det funkar inte att studera i bibban eftersom vi har mycket grupparbeten som kräver att man diskuterar. Mer studieutrymmen där man kan prata behövs.”
”The libraries lacks good and inspirational study rooms.”

Biblioteket svarar
Vissa önskar tysta utrymmen, vissa önskar rum som tillåter diskussion och grupparbeten. Undersökningen visar på ett allmänt plan hur vi alla har olika behov och preferenser för vad som utgör ett optimalt studie- och arbetsutrymme. Huvudbibliotekets tidskriftsläsesal har nyligen möblerats om för att också tillgodose grupper som vill arbeta ihop. Tidskriftsläsesalen är numera alltså ett mångsidigare utrymme än vad dess namn låter antyda.

De kyliga förhållandena i Arkens bibliotek och huvudbibliotekets läsesal är besvärliga. Läsesalen i huvudbiblioteket värms upp av en golvvärmeanläggning från 1950-talet. Tyvärr kan dessa inte rättas till utan större renoveringar. I båda biblioteken finns nu filtar som besökarna kan använda.

Vad gäller bibliotekets framtida utrymmen har vi stora förväntningar på det så kallade Campus Gadolinia. När Campus Gadolinia står färdig hoppas biblioteket kunna erbjuda nya och mångsidiga – och temperaturmässigt behagliga – utrymmen till alla Åbo Akademis studerande. Planeringen av eventuella nya utrymmen kommer vi att göra i samråd med användarna.

Kommentarer om bibliotekets öppettider
Öppettiderna fick ett flertal kommentarer, många med en önskan om att de nuvarande tiderna ska kunna bibehållas:

”…det är fint att huvudbiblioteket håller öppet på lördagar. Utopin skulle vara söndagsöppet, men man kan inte få allt”
”Jättebra att ni har öppet så länge och öppnar så tidigt!”
”Arken biblioteket borde öppna 8 på morgonen (det skulle inte behöva finnas någon anställd på plats)”
”It should be open more hours”
“Det är viktigt att ha tillräckliga öppethållningstider, jag hoppas att ni inte kommer att minska dem”

Biblioteket svarar
Överlag var kommentarerna om öppettiderna positiva med en önskan om att de inte ska minska. Från och med september ändrades öppettiderna på Arkens bibliotek, Asa-biblioteket och Axelias bibliotek och biblioteken gick in för mera självbetjäning. Arken och Asa har öppet, med personal på plats, måndag-torsdag kl. 12-20 och fredag kl. 12-16. På vardagar har ÅAs personal och studerande tillträde till biblioteken med egen hid-nyckel kl. 9-12. Axelia har öppet måndag-fredag kl. 12-14 och där kommer ÅAs personal och studerande in med hid-nyckel kl. 7-22.

Förändringen har tagits väl emot. Bibliotekens utrymmen kan användas och böcker kan lånas i automaterna även om det inte finns personal på plats. Även på huvudbiblioteket har vi gått in för att öka på möjligheten till självbetjäning. Beställda och reserverade böcker (hemlån) ställs numera på en öppen hylla och kan lånas med en automat.

Christel Lindfors och Rasmus Rantala

WANTED

International degree and PhD students

Help us improve our Library services!

WHAT?
Masters Students, Doctoral Candidates and/or PhD Students at Åbo Akademi University are invited to take part in a focus group study of our library’s services for international students and researchers. We wish to know what you think of our current services and how we might improve them. We want your opinions, experiences and new ideas whether you use our library services frequently, rarely, or not at all. The study will result in a report, which will help us develop our future services. Your contribution will, of course, be treated confidentially.

HOW?
We will meet up for a two-hour session and freely discuss a number of library related topics from our traditional and electronic services to our user education. We intend to carry out two focus group sessions, with 6-8 participants in each group. There will be coffee/tea and snacks and all participants will receive a cinema ticket.

WHEN?
Choose one date:    19 November 2013 at 16.00-18.00
20 November 2013 at 14.00-16.00

Location:        CaféArt, Läntinen Rantakatu 5, Turku

If you are interested, please get in touch and sign up for one of the sessions!
Deadline 4 November 2013.

Contact:
Eva Höglund
Åbo Akademi University Library
eva.hoglund@abo.fi
02-215 4040

I en månads tid pågår den nationella användarenkäten, dvs. från den 4 mars till den 7 april. Nationalbiblioteket är koordinator för enkäten och de flesta av landets universitetsbibliotek är med. Senast genomfördes samma enkät 2010. Att undersökningen är nationell garanterar att den görs på ett professionellt sätt och ger möjligheter till analyser och jämförelser både lokalt och nationellt. Som resultat av enkäterna kan vi alltså jämföra oss med andra bibliotek (benchmarking) och framför allt försöka förbättra vår egen service.

Allmänt kan sägas att biblioteksanvändarna normalt är ganska nöjda med servicen, men att det finns förstås problempunkter.  Det anses t.ex. ofta att biblioteket inte informerar tillräckligt om sina tjänster, att vi har för litet tryckt och elektroniskt material i förhållande till behovet, att materialet borde vara lättare att hitta, bibliotekets elektroniska tjänster och dess hemsida får kritik, men som helhet får bibliotekets service ändå bra betyg. Så här var det 2010, så det blir spännande att se hur det blir i år. Extra spännande är det om vi kan slå deltagarantalet 330, som vi fortfarande är mycket glada över.

Resultatet av enkäten får vi som siffror och diagram, men de skriftliga kommentarerna är förstås särskilt viktiga. Vi kan inte uppfylla alla önskemål, men försöker göra det så gott vi kan. Här följer några bra kommentarer från 2010:

”Miljön är stökig då folk pratar högljutt med varandra o. talar mycket i sin mobil o. går in och ut. Kunde ljuden dämpas med t.ex. textilier? Sätta upp skyltar om att tala tyst, gå ut och tala i mobilen, röra sig tyst i läsesalen och övriga utrymmen spec. kring låneexpeditionen?” (HB)

”Det är VÄLDIGT kallt på humanistiska biblioteket vilket drar ner på trivsamheten avsevärt.”  Hum

”ÅAB kunde marknadsföra sina tjänster bättre, det förekommer sällan t.ex. kurser i hur man söker litt. effektivt och kritiskt. Detta borde idag vara en grundkurs för alla studeranden. Även berörd personal kunde skolas. Utvecklingen har varit enorm inom e-litt de senaste åren, få har hängt med i alla svängar.” HB

”Borde finns möjlighet att kunna lösa ut böckerna från huvudbiblioteket vid HFs bibba och andra filialbibliotek, att man skulle få välja var de avhämtas. Detta är det STÖRSTA bristen vid ÅA biblioteken överhuvudtaget.” Hum

”Undervisning i informationssökning behövs fortlöpande under hela studietiden eftersom man inte kan ta in allt för mycket information ohc dessutom glömmer efterhand.” HB

”Det är för många oklart om en bok finns eller inte finns när man använder Alma. Det förekommer att man reserverar böcker som redan finns i hyllan. Det borde tydligt framgå (stor font och fetstil!) om en bok är tillgänglig eller inte och var boken finns.
Om man ska reservera måste man välja ett specifikt exemplar – varför? Är det inte logiskt att om jag är först i kön får jag komma och hämta första bästa bok som returneras till biblioteket? Systemet borde göras klarare.” Hum

”Mera marknadsföring av ÅAB:s tjänster! Ni har ju hur mycket som helst att erbjuda men få verkar veta om detta.” HB

”Man får väldigt mycket information när man börjar studera men då drunknar det i informationsmängden. Dessutom är det ofta så att man inte förrän tredje året börjar gräva efter information på riktigt, tills det handlar det mest om att leta fram kursböcker och olika nyare tidskrifter som ändå är ganska lätta att hitta. Jag var mentor för ett kandsemi och många frågor handlade om hur man hittar t.ex. gamla dagstidningar och sånt. Man har alltså hunnit glömma en hel del när man börjar med kandin. I samband med den skulle det kunna bli en riktig informationsoffensiv, speciellt gällande de elektroniska resurserna som man inte behövt innan”. HB

”Grupprummen är bra men fastän man bokat ett grupprum kommer det alltid andra personer klampande in i rummet ifall man inte har dörren fast, och har man dörren fast tar syret slut i rummet.” HB

”Mer ekonomisk litteratur, mer e-tidskrifter och e-böcker, gå samman med andra bibliotek för att skapa större utbud.” HB

Nu blir det blir intressant att se hur årets enkät utfaller. Gå in och svara på frågorna, det tar bara 15 minuter.

Egil Gersow

Mellan den 19 september och 16 oktober genomfördes den nationella FinELib-enkäten Kunskapen på forskarens skrivbord! I hela landet besvarades enkäten av 3830 forskare. För Åbo Akademis del blev det till 61 svar, vilket vi på biblioteket uppskattar högt. Tack alla!

De som besvarade enkäten vid ÅA var 32 män och 29 kvinnor och deras medelålder är 40,8 år. 32 av dem  har doktorsexamen.

Enkätens första hälft består av frågor, som skall beskriva forskarens situation och arbetssätt. FinELib kommer att ge ut en rapport och enkätsvaren skall användas för vidare forskning. Här redogörs för de svar som direkt angår biblioteksanvändningen lokalt vid Åbo Akademi.

Hur stor del av de vetenskapliga publikationer du använder finns tillgängliga i elektronisk form? Här svarar 20 % alla, 50 % största delen, 18 % cirka hälften medan 13 % är mycket starkt beroende av tryckt material. En följdfråga är vad för slags publikationer forskarna saknar i elektronisk form. Bristen på monografier och äldre tidskrifter överraskar inte och inte heller behovet av material på svenska och på andra språk än engelska. En del material finns elektroniskt men biblioteket prenumererar inte.

När det gäller hur ofta olika typer av publikationer används av forskarna, så läser nästan alla flitigt referentgranskade internationella vetenskapliga artiklar, dvs.  dagligen eller åtminstone varje vecka. Vetenskapliga monografier läses av över hälften varje vecka eller dagligen. Forskningsrapporter läses inte så mycket, bara ungefär en gång i månaden av 68 procent. Referenslitteratur och uppslagsverk används måttligt, de flesta gör det varje vecka eller en gång i månaden. Ännu mera sällan används standarder, lagstiftning (inte många jurister har besvarat enkäten?) och statistik.

En intressant fråga är hur eller i vilken form man läser sina publikationer. Vetenskapliga artiklar i tidskrifter läses av de flesta lika mycket på datorn som utskrivet. Över hälften läser artiklar även i tryckt form eller som kopior. Vetenskapliga böcker läses i de flesta fall i tryckt version (95 %). Så mycket som hälften av enkätdeltagarna läser också e-böcker på datorn, medan bara 7 % använder även iPad eller läsplatta för läsning av böcker. Handböcker och uppslagsverk används mycket på datorn men ändå en del mera som tryckta böcker.

Hur gamla publikationer använder forskaren? De flesta läser 2-5 år gamla publikationer (90 %), 70 procent under ett år gamla publikationer, 50 procent kan läsa upp till 10 år gamla publikationer, i viss utsträckning läses ännu över 20 år gamla publikationer (60 %).

Publikationer utanför det egna vetenskapsområdet läser i viss mån 47 %  av forskarna.

Det är intressant att se svaret på frågan Var eller hur börjar du informationssökningen? Forskaren skall kryssa för tre alternativ på en lista. De tre viktigaste verktygen visar sig vara i rangordning: 1) Google eller annan sökmaskin 2) Den egna organisationens hemsida eller sökportal (t.ex. Nelliportalen) 3) En förläggares eller förmedlares databas över e-material (t.ex. ScienceDirect eller EBSCOhost). Forskarna använder alltså Nelli! Det är också helt naturligt att börja sin informationssökning i Google.

Från vilka källor eller genom vilka kanaler får forskaren den information han/hon behöver? Det vanligaste är genom sökning i e-materialet eller genom källhänvisningar i elektroniska databaser eller publikationer. Bläddring i elektroniskt material är också vanligt. Många andra källor finns men de används mera sporadiskt.

En fråga öppnar en möjlighet för forskarna att önska elektroniska publikationer till sin arbetsplats. En del strötitlar kommer upp. Tidskrifter på andra språk än engelska är ett önskemål. Ett citat: ”E-resurserna i Finland är överlag alldeles för fokuserade på England och USA och tror att bara anglosaxiska publikationer är ”internationella” och viktiga”.

Vilka problem har du stött på i användningen av elektroniskt material? Forskarna får fritt formulera sina svar. Ett vanligt problem är att allt i Nelli inte är tillgängligt i fulltext. Det här är ju dels en kostnadsfråga och dels en fråga om hur långt tillbaka i tiden publikationerna finns digitalt. Mängden av e-material återigen är ett annat problem när det gäller att hitta relevant material. Nellis användargränssnitt får väntad kritik. Några av de tekniska problem som nämns kunde åtgärdas om biblioteket fick rapporter om dem.

Vilken hjälp eller vilket stöd önskar du dig av biblioteket? Bra fråga! Här skall forskaren också välja de tre viktigaste från en lista. De tre viktigaste behov här på ÅA är 1) Mera information om tillgängligt material. 2) Undervisning i användningen av portaler, sökmaskiner och användargränssnitt för informationssökning. 3) Allmän undervisning i informationssökning. De två första punkterna är klart de viktigaste. När det gäller information om tillgängligt material gäller det för biblioteket att hitta lämpliga kanaler för denna information. Hur kan vi nå forskarna? Kanske forskarna på Forskarbloggen har några idéer?

Egil Gersow