ProQuests databaser

1999 började ÅAB prenumerera på Cambridge Scientific Abstracts. Så länge vi har haft elektroniska resurser har vi haft Cambridge Scientific Abstracts som senare bytte namn till CSA Illumina. Numera sorterar CSA:s bibliografiska databaser under ProQuest, som i sin tur är en del av Cambridge Information Group.

Det är här fråga om bibliografiska databaser (referensdatabaser), som ofta har börjat sin tillvaro som tryckta tidskrifter. De innehåller systematiskt inordnade bibliografiska poster över publicerad litteratur i alla former, dvs. artiklar, handlingar, rapporter, offentliga publikationer, patent, böcker mm. Innehållet beskrivs ingående med indexeringstermer och oftast även med referat. Även om de inte per definition innehåller fulltext kommer man åt denna enkelt med hjälp av OpenURL-teknik. Artikelposterna i databaserna är länkade via SFX till själva artiklarna i fulltext i den utsträckning ÅAB har prenumerationer (klicka på ).

Om vi studerar ProQuests  lista över databaser ser vi att många av databaserna är ”klassiker” inom sina ämnesområden och de har grundats för lång tid sedan, t.ex. Sociological Abstracts startade 1952. Andra klassiker är Aquatic Science & Fisheries Abstracts (ASFA), Linguistics and Language Behavior Abstracts (LLBA), Metadex, RILM Abstracts of Music Literature, m.fl. De flesta ämnesområden finns representerade, men tyngdpunkten är i alla fall på naturvetenskaper och teknik.

I databaslistan finns det mera information om varje databas under i:et. Det kan vara intressant att klicka på ’View title list’. Vi gör detta för Linguistics and Language Behavior Abstracts. Det visar sig att den genom åren har indexerat 3600 tidskrifter från hela världen. En del tidskrifter har fallit bort så i dag indexeras och skrivs det referat för artiklarna i 1340 tidskrifter.

Antalet ProQuest-databaser är stort men det går att rikta sökningar till större helheter, t.ex. Biological Sciences. Man kan markera om man endast vill söka på ’peer reviewed’, dvs. sakkunniggranskade artiklar. Det kan löna sig att välja ett smalare område att söka på om man bara inte väljer en allt för perifer databas. Det är också möjligt att söka i alla tillgängliga databaser på en gång. Denna egenskap finns med i Nellis snabbsökning.

ProQuest-databaserna har mycket avancerade metoder för att precisera sökningar. Med ’advanced search’ kan man begränsa sina sökningar enligt tid, materialtyp, språk osv.  Under ’search tips’ kan man lära sig att söka med operatorer.

ProQuests referensdatabaser är vårt största bibliografiska sökverktyg för vetenskapliga artiklar, i linje med Web of Science och kanske Chemical Abstracts. I Nelliportalen finns det 73 ProQuest databaser.  Hur många miljoner poster alla dessa databaser innehåller har jag inte hittat uppgifter om, men det finns 29306 poster med ordet ’Turku’, 4079 poster med ’Åbo Akademi’ och 17 miljoner poster med ordet ’science’.

Egil Gersow

Hans Othman – mannen med kameran

Under tiden 3.5-30.7.2012 visas en utställning med bilder av Hans Othman i Huvudbibliotekets entréhall. Hans Othman (1923-2001) var filosofie magister och journalist som speciellt på 1950-talet gjorde sig känd som skicklig fotograf. Han fångade tiden i mängder av svartvita bilder och gav på 50- och 60-talen ut bildverk över Åbo, Borgå, Nådendal och Kymmenedalen. Utställningen visar ett litet smakprov på de tusentals negativ han lämnade efter sig. Utställningen med motiv främst från Åbo har sammanställts av Hans son Henrik Othman och har tidigare visats i Jakobstad.

Westlaw – en mastodont i rättsvetenskaplig information – samt ekonomiska resurser

Westlaw är en samling databaser, som innehåller juridiskt material, både lagstiftning och domstolspraxis, från hela världen. Nyheter om ekonomi och handel från olika delar av världen finns också med. Databaserna når man genom Nelliportalen. För att komma in bör man godkänna användarvillkoren allra längst nere till höger på skärmen. Från ingångssidan kommer man till  Westlaw directory och här kan man välja fliken International Directory. Då får man en översikt över det material, som finns i Westlaw.

Westlaw International är indelad i avdelningar enligt geografiskt område. I dem finner man lagstiftning, patent, procedurer, internationella överenskommelser, handel, industri etc. Materialet är så stort att det är hart när omöjligt att beskriva kort.

Fliken ”European Union” gömmer informationskällor över europeisk lagstiftning, lagberedning och domstolspraxis.

Om man är intresserad att söka i enbart tidskrifter, finns fliken ”World Journals” att tillgå.

Fliken ”WLI Academic” är ingången till en samtidig sökning för olika slag av material; man kan avgränsa sökningen genom att välja enbart det slag av material man vill ha från hela världen eller från vissa världsdelar/länder.

Databaserna kan ha ett vänster om titeln på databasen och genom att klicka på den får man information om innehållet. Om det finns ett vid ett sökformulär, kommer du åt söktips för respektive sökfält.

Varje flik har dessutom en vänsterspalt, som kan hjälpa i sökningar, ge information om innehållet i resurser och dyl. Vänstra sidan av WLI Academic fliken har också en länk till West eLearning Center där man når korta filmsnuttar, som hjälper en att söka och hantera sökresultat.

Westlaw International måste man botanisera i för att kunna söka i, men när man väl använder den finns det mycket att hämta där.

Disa Svenskberg

W.T. Stead, ett livsöde i Titanic

Porträtt av William Thomas Stead, skickat till Annie Furuhjelm 1892

Den 18 april 1912 skrev The Daily Mirror i London på sin första sida om W.T. Stead, ”the friend of kings and the hater of injustice”. Om John Astor var den rikaste mannen som avled i Titanic år 1912 så var William Thomas Stead (1849-1912) en av de mest berömda. Stead var journalist, mannen som förnyade journalistiken i Storbritannien. Han använde sig av innovationer som djärva rubriker och intervjuer. Författare som George Bernard Shaw och Oscar Wilde anlitades till litteraturkritiker i hans tidningar. Men han var också en advokat för de fattiga, utstötta och förtryckta med nära förhållanden till Frälsningsarmén. Han tog ställning till sociala och politiska frågor – också utanför Storbritanniens gränser. År 1888 fick han intervjuer med tsaren och Leo Tolstoy; samma år publicerade han boken Truth about Russia. Två år senare grundade han en enormt framgångsrik tidskrift, The Review of Reviews.

Brev till Annie Furuhjelm 31.12.1909

I flera olika samlingar i handskriftssamlingarna finns brev av W.T. Stead. Som kvinnosaksman kände han Annie Furuhjelm och skriver i ett brev daterat 31.12.1909 ”you can always rely upon my doing whatever is practical to be done in the cause of your brave little nationality”. Bland Steads bekanta fanns också Åbo Akademis första rektor Edvard Westermarck. Dessa brev är tillgängliga och kan användas för forskning på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med uppgifter om närmare 800 000 andra brev.

De sista åren av sitt liv ägnade W.T. Stead till en stor del åt världsfreden. Den 22 april 1912 skulle Stead tala vid en stor fredskongress i New York. Han var på resa dit när han drunknade med Titanic 15.4.1912. Enligt ögonvittnen var han en av dem som hjälpte kvinnor och barn till räddningsbåtarna.

William Thomas Steads familj till Annie Furuhjelm år 1912

Anne Gustafsson, arkivarie

Fokusgruppundersökningen – vad tycker våra studerande om bibliotekets tjänster

Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2011 för att få respons på hur ÅA-studerande önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska tjänsterna.

I fokusgruppundersökningen deltog sammanlagt 17 studerande som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan andra och sjunde årets studerande. Av deltagarna var fem män och tolv kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussionstillfällen i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor som gällde bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra studerande? Studerande tycker att biblioteket har fina utrymmen och bra apparatur. De tycker också att biblioteket har mycket material, men att det inte alltid är så lätt att hitta det man söker. Studerande tycker inte att de får tillräckligt med hjälp i informationssökning, de skulle önska mer av detta och vid rätta tidpunkter. Bibliotekspersonalen skulle få synliggöra sig bättre och borde marknadsföra sin villighet att hjälpa till vid informationssökning och att ge personlig handledning. Campusbiblioteken med olika system gör det svårt att hitta/låna böcker från andra bibliotek än det ”egna” och signa vållar huvudbry. Det viktigaste på bibliotekets hemsida borde lyftas fram mer synligt eller göras tillgängligt på annat sätt. Nelliportalen upplevs som svår och åtminstone enkla guider för användningen av den borde skapas. Biblioteket borde marknadsföra sig själv och sina tjänster bättre.

Det som kanske överraskade arbetsgruppen för undersökningen var att deltagarna inte uttryckte något större behov av nya elektroniska plattformer. Tvärtom lyfte de fram de fysiska utrymmena och de tryckta böckerna som något av det viktigaste som biblioteket kan erbjuda.

Bibliotekets utrymmen är bland det viktigaste och fungerar ofta som studerandenas arbetsplats och sociala mötesplats. De studerande uppskattar personlig och vänlig service, flexibilitet och hjälpsamhet. Biblioteket fick också positiv respons på sina försök att hänga med utvecklingen i samhället, bl.a. genom närvaro på sociala medier.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på studerandes behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och en del åtgärder har redan påbörjats. Samlingsnamnen i Alma har ändrats till att bättre svara på frågan var boken de facto finns, dvs så att det framgår på vilket bibliotek boken finns. På förslag är att campusbiblioteken skulle producera kartor över sina samlingar för att underlätta hittandet av material i biblioteken. Biblioteket har redan intensifierat sin marknadsföring av användarutbildningen bla. genom anslag vid kunddatorer och läsplatser samt som e-post till nyckelpersoner vid ämnena. Broschyrer över terminens informationssökningskurser har gjorts och dessa har distribuerats till campusbiblioteken, lånediskar och läsesalar. Bibliotekets synlighet på sociala medier planeras marknadsföras genom bokmärken med bibliotekets Facebook-adress på ena sidan och blogg-adressen på andra.

På förslag är att alla inom kundtjänst vid biblioteket skulle ha en namnlapp, att en FAQ (Frequently Asked Questions) sida skulle införas på bibliotekets hemsida samt införandet av en ”Boka bibliotekarie” tjänst. På lång sikt strävar biblioteket till att utarbeta sökguider till viktiga databaser. Bibliotekets utrymmen uppskattas stort och det gäller att även i fortsättningen satsa på trivsamma och funktionella utrymmen med modern apparatur. Ett ökat samarbete med de ämnesansvariga/lärarna på institutionerna skulle förhoppningsvis leda till mer skräddarsydda informationssökningskurser i rätt skede av studierna samt skulle även sänka tröskeln för att anlita bibliotekarierna. Vad gäller andra förslag som fokusgruppdeltagarna framlade fortsätter diskussionen och planeringen på biblioteket.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och gav möjlighet till just den interaktivitet som en fokusgruppundersökning ska möjliggöra. Deltagarna kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. Genom undersökningen fick biblioteket mer tydliga formuleringar på vad användarna behöver och önskar än man kunde ha fått genom en kvantitativ undersökning. De spontana inläggen var ibland långa och utförliga och även de känslor och stämningar som uppstod under sessionerna kunde aldrig ha fångats i en enkätundersökning. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och tyckte att sessionerna varit givande. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter gällande bibliotekets verksamhet och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund

Bologna on my mind – årets Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne

Den är enorm. Rentav gigantisk. Jag talar om internationella barnboksmässan i Bologna där förlag från hela världen samlas för att visa upp sina mest säljbara och/eller konstnärliga alster. Pråliga Disney- och Angry Birds-böcker trängs med utsökta grafiskt formgivna bilderböcker och kanske (hoppas förlagen i alla fall) nästa Harry Potter-succé. Mässan är fascinerande, överväldigande och totalt utmattande. Under loppet av fyra dagar pendlar jag mellan glädjen över att upptäcka samtida koreansk och iransk bilderbokskonst och känslan av att det vore helt okej om jag aldrig såg en enda bok till så länge jag lever.

Under mässan, där jag deltog som medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minne (Astrid Lindgren Memorial Award eller ALMA), delas det ut pris för det bästa inom barnlitteraturen. Först ut är IBBYS Hans Christian Andersen Award 2012 till argentinska författaren María Teresa Andruetto och tjeckiske illustratören Peter Sís. Sedan är det dags för ALMA-priset som i år firar 10-årsjubileum med många tidigare pristagare på plats i Bologna. Tillkännagivandet sänds live från Vimmerby. Det är en märklig stund. Ett helt års arbete (och många års arbete därinnan) kulminerar i valet av pristagare. Efter intensiva diskussioner och ett påfrestande hemlighetsmakeri ska nu världen få veta vem vi valt. Härligt och nervigt.

Årets ALMA-pristagare Guus Kuijer

I år gick de 5 miljoner kronorna som priset innebär till holländske författaren Guus Kuijer. Själv är han inte på plats i Bologna, men hans förläggare Bärbel Dorweiler skiner ikapp med solen och tillbringar resten av veckan i telefon med ivriga journalister och förlag sugna på översättningar och utgivningsrättigheter. Kuijer själv tar det hela med ro. Han är glad och hedrad, meddelar han, men intervjuer ger han inte och dessutom är han på väg till tandläkaren. Mitt i mässvimlet där allt handlar om att synas och höras känns det riktigt sympatiskt att någon väljer personlig integritet framom rampljuset.

Vill man lära känna Kuijer får man lov att läsa hans böcker. Då kan man med fördel börja med Het boek van alle dingen (The Book of Everything/Boken om allting, 2004). Här tar Kuijer, på sitt typiska vis, barnets parti och riktar ett skarpt öga mot vuxenvärldens märkligheter och maktmissbruk. Kuijer förskönar och tillrättalägger inte, utan framhärdar i att också barnläsare bör få möta livet i all dess härlig- och svårighet. Han skriver med lätt hand och stort djup om nioårige Thomas i 50-talets Holland som har ett mål i livet, att bli lycklig. Det som hindrar är faderns religiösa trångsynthet och familjens tystnad kring pappan som slår. Det allvarliga ämnet till trots är boken varken tung eller pessimistisk. Kuijer har en smått magisk förmåga att med skenbart enkla medel teckna en överlevnadshistoria som inbjuder till befriande skratt utan att förta allvaret.

Nästa år är Sverige hedersgäst och temaland vid Bolognamässan. Vid det laget har jag nog hämtat mig så pass att jag gärna, om möjligt, tar chansen att få vara med igen.

Här kan du läsa mer om Kuijer och ALMA-priset och om barnboksmässan i Bologna.

Maria Lassén-Seger
bibliotekarie vid Humanistiska biblioteket, FD med barn- och ungdomslitteratur som specialitet och medlem i ALMA-juryn för fjärde året

Cambridge Histories Online – referensböcker i elektronisk form

Sedan 1960-talet har Cambridge University gett ut bokserien Cambridge History, ett referensverk som innehåller historia om olika ämnen. Vid biblioteket finns många av böckerna i tryckt form men verket finns också tillgängligt i elektronisk form via Nelliportalen. Samlingen består av 251 volymer indelade på 15 olika ämnen; alltifrån historia om länder och världsdelar, ekonomi, vetenskap och filosofi till historia om konst, litteratur, teater och musik. Det går att söka i alla volymer samtidigt eller att bläddra igenom titlarna på böckerna som ingår. Böckernas kapitel är  lagrade som sökbara pdf:ar, som går att spara och skriva ut. För närmare sökinstruktioner rekommenderas denna guide.

Ellinor Hjerpe

Web of Science – en mångsidig referens- och citeringsdatabas

Web of Science är en referens- och citeringsdatabas, som du når via Nelliportalen.

Web of Science lämpar sig speciellt väl för sökningar inom naturvetenskaper, medicin, teknik och vårdvetenskap men även inom humanistiska och samhällsvetenskaper. Referenserna i databasen är länkade till fulltextartiklar i de fall där ÅAB har nyttjanderätt till tidskriften i fråga.

Web of Science är en databas med mångsidiga sökegenskaper. I Web of Science kan du söka på bl.a. ämne eller tema, författare och titel. Du kan spara dina sökningar, printa ut dem, skicka dem som e-postmeddelande eller exportera dem direkt till referenshanteringsprogram så som RefWorks och EndNote. För varje artikel kan du se hur många gånger och var den citerats samt hur många och vilka artiklar just denna artikel citerar.

Cited Reference Search möjliggör sökning på basen av redan funna referensers hänvisningar. Du kan även söka artiklar som citerar en viss författare. Cited Reference Search gör det också möjligt för dig att följa upp citeringar av dina egna artiklar. Med hjälp av Related Records funktionen får du lätt fram liknande referenser från olika vetenskapsgrenar och från olika tidsperioder. Med hjälp av Create Citation Report kan du på ett lätt åskådligt sätt se hur ofta en viss artikel citerats olika år.

Genom funktionen Create Citation Alert kan du skapa en bevakning som går ut på att du får ett e-postmeddelande varje gång någon citerar en viss artikel.

I Journal Citation Reports kan du bl.a. kolla upp en viss tidskrifts impaktfaktor. Värderingen är möjlig både på enskilda tidskrifters och på ämnesvisa tidskriftsgruppers nivå.

Web of Science har redan under en lång tid varit en källa till bibliometriska analyser, dvs för att till exempel få ett mått på en forskares eller tidskrifts inflytande inom sitt forskningsområde.

Web of Science består av följande databaser:

1.      Arts and Humanities Citation Index®: här indexeras ca 1140 tidskrifter inom humaniora och konst.

2.      Science Citation Index Expanded™: här indexeras ca 5700 naturvetenskapliga tidskrifter. Tillväxten är ca 17750 hänvisningar i veckan.

3.      Social Sciences Citation Index®: här indexeras ca 1720 tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap.

4.      Journal Citation Reports innehåller hänvisningar från över 8500 tidskrifter från över 60 länder. Science Edition innehåller information från ungefär 5000 naturvetenskapliga och tekniska tidskrifter och Social Science Edition från ungefär 1500 humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter.

5.      Essential Science Indicators innehåller rankinglistor som gör jämförelser mellan bl.a. författare och universitet.

Användarguider för hur man söker i Web of Science hittar du här.

Web of Science utgör en del av portalen Web of Knowledge som produceras av Thomson Reuters.

Eva Höglund

Strindberg 22.1.1849-14.5.1912

Eftersom det i år är 100 år sedan August Strindberg dog presenteras ett urval av hans verk i en utställning i huvudbibliotekets entréhall under tiden 16.2-27.4.2012. Utställningen innehåller också fotografier från Åbo Akademis bildsamlingar vid Åbo Akademis bibliotek, som visar familjen Strindberg i Finland.

En raritet i utställningen är ett porträtt av Strindberg i visitkortsformat, fotograferat av Robert Roesler i Stockholm ca 1875. På baksidan finns en handskriven hälsning till målaren Severin Falkman (Sthlm 1831-Hfors 1889).

Porträtt av August Strindberg, ca 1875. "Aristokrakten (Sic!) Severin Falkman från Nihilisten och dessoaktadt vännen Strindberg." Åbo Akademis bildsamlingar, ÅAB

För mera information om författaren och om evenemang som ordnas i Sverige och runtom i världen under Strindbergsåret, besök Strindberg2012.se!

Kurser i informationssökning och referenshantering under våren 2012


* Lär dig söka information i Nelli – portalen för databaser, e-tidskrifter och e-resurser!
Tidpunkt: 20.2, 14.3 eller 23.4 kl. 10.15-12
Anmälning: http://www.abo.fi/personal/kurskatalog
Plats: PC-klass Stansen, ASA B, våning 1
Nelliportalen är det huvudsakliga verktyget för användning av e-resurser (databaser) och
e-tidskrifter. Med hjälp av portalen kan du söka i flera databaser samtidigt. Här hittar du även ordböcker, encyklopedier, patent och mycket mer!

* Lär dig hantera citat och referenser med hjälp av RefWorks!
Tidpunkt: 18.4 kl. 10.15-12
Anmälning: http://www.abo.fi/personal/kurskatalog
Plats: PC-klass Stansen, ASA B, våning 1
Introduktion till referenshanteringsprogrammet RefWorks samt hur programmet Write-N-Cite kan vara till hjälp vid hanteringen av källor då man skriver texter i Microsoft Word. RefWorks kan göra den tekniska delen av ditt kandidat- eller graduskrivande lite lättare! Under kursen lär du dig att importera referenser till din egen referensdatabas, skapa mappar och editera referenser samt skapa automatiska källförteckningar till dina uppsatser!

* Fördjupa dina kunskaper i RefWorks på RefWorks fortsättingskurs!
Tidpunkt: 8.3 kl. 10.15-12
Anmälning: http://www.abo.fi/personal/kurskatalog
Plats: PC-klass Stansen, ASA B, våning 1
Har du stött på problem då du använt RefWorks? Här är din chans att få svar på dina frågor! Fortsättningskursen i RefWorks genomförs som en problemlösningsverkstad till vilken deltagarna får bidra med egna frågor. Frågorna skickas till eva.hoglund@abo.fi senast 29.2.2012.

Nätkurser

* ASF3 – Informationskompetens, grundkurs, 1 sp
Tidpunkt: 12.3 – 5.4
Anmälning: Senast 5.3 i MinPlan
Plats: Nätkurs i Moodle
På denna kurs lär du dig att söka systematiskt i bibliotekets resurser. Du lär dig hur olika databaser är uppbyggda och att göra smarta sökargument. Du lär dig att söka fram både tryckt och elektroniskt material för dina studier.
I samsökportalen Nelli lär du dig att söka information i flera databaser samtidigt och att spara dina träffar. Du kommer också att bekanta dig med elektroniska uppslagsverk och ordböcker!

* ASF4 – Informationskompetens, fortsättningskurs, 1 sp
Tidpunkt: 10.4 – 4.5
Anmälning: Senast 2.4 i MinPlan
Plats: Nätkurs i Moodle
På denna kurs kommer du att träna dig i att söka information för en verklig eller fiktiv uppsats med hjälp av Nelliportalen. Vi går igenom allt från formulering av en sökfråga till att lokalisera materialet vi hittat, och avslutar sedan med hantering av referenserna och skapande av automatiska källförteckningar i referenshanteringsprogrammet RefWorks!

Intresserad?
* Mer information om Nelli- och RefWorks-kurserna samt länk till anmälnings-databasen hittar du på adressen http://www.abo.fi/personal/kurskatalog/.
* Mer information om nätkurserna hittar du på adressen http://www.abo.fi/student/akadstudkurs/. Kursanmälning sker via MinPlan.
* Om du har några frågor om kurserna, tag kontakt med bibliotekarie Eva Costiander-Huldén: eva.costiander-hulden@abo.fi, tel. 02-215 4980.