Mellan den 19 september och 16 oktober genomfördes den nationella FinELib-enkäten Kunskapen på forskarens skrivbord! I hela landet besvarades enkäten av 3830 forskare. För Åbo Akademis del blev det till 61 svar, vilket vi på biblioteket uppskattar högt. Tack alla!

De som besvarade enkäten vid ÅA var 32 män och 29 kvinnor och deras medelålder är 40,8 år. 32 av dem  har doktorsexamen.

Enkätens första hälft består av frågor, som skall beskriva forskarens situation och arbetssätt. FinELib kommer att ge ut en rapport och enkätsvaren skall användas för vidare forskning. Här redogörs för de svar som direkt angår biblioteksanvändningen lokalt vid Åbo Akademi.

Hur stor del av de vetenskapliga publikationer du använder finns tillgängliga i elektronisk form? Här svarar 20 % alla, 50 % största delen, 18 % cirka hälften medan 13 % är mycket starkt beroende av tryckt material. En följdfråga är vad för slags publikationer forskarna saknar i elektronisk form. Bristen på monografier och äldre tidskrifter överraskar inte och inte heller behovet av material på svenska och på andra språk än engelska. En del material finns elektroniskt men biblioteket prenumererar inte.

När det gäller hur ofta olika typer av publikationer används av forskarna, så läser nästan alla flitigt referentgranskade internationella vetenskapliga artiklar, dvs.  dagligen eller åtminstone varje vecka. Vetenskapliga monografier läses av över hälften varje vecka eller dagligen. Forskningsrapporter läses inte så mycket, bara ungefär en gång i månaden av 68 procent. Referenslitteratur och uppslagsverk används måttligt, de flesta gör det varje vecka eller en gång i månaden. Ännu mera sällan används standarder, lagstiftning (inte många jurister har besvarat enkäten?) och statistik.

En intressant fråga är hur eller i vilken form man läser sina publikationer. Vetenskapliga artiklar i tidskrifter läses av de flesta lika mycket på datorn som utskrivet. Över hälften läser artiklar även i tryckt form eller som kopior. Vetenskapliga böcker läses i de flesta fall i tryckt version (95 %). Så mycket som hälften av enkätdeltagarna läser också e-böcker på datorn, medan bara 7 % använder även iPad eller läsplatta för läsning av böcker. Handböcker och uppslagsverk används mycket på datorn men ändå en del mera som tryckta böcker.

Hur gamla publikationer använder forskaren? De flesta läser 2-5 år gamla publikationer (90 %), 70 procent under ett år gamla publikationer, 50 procent kan läsa upp till 10 år gamla publikationer, i viss utsträckning läses ännu över 20 år gamla publikationer (60 %).

Publikationer utanför det egna vetenskapsområdet läser i viss mån 47 %  av forskarna.

Det är intressant att se svaret på frågan Var eller hur börjar du informationssökningen? Forskaren skall kryssa för tre alternativ på en lista. De tre viktigaste verktygen visar sig vara i rangordning: 1) Google eller annan sökmaskin 2) Den egna organisationens hemsida eller sökportal (t.ex. Nelliportalen) 3) En förläggares eller förmedlares databas över e-material (t.ex. ScienceDirect eller EBSCOhost). Forskarna använder alltså Nelli! Det är också helt naturligt att börja sin informationssökning i Google.

Från vilka källor eller genom vilka kanaler får forskaren den information han/hon behöver? Det vanligaste är genom sökning i e-materialet eller genom källhänvisningar i elektroniska databaser eller publikationer. Bläddring i elektroniskt material är också vanligt. Många andra källor finns men de används mera sporadiskt.

En fråga öppnar en möjlighet för forskarna att önska elektroniska publikationer till sin arbetsplats. En del strötitlar kommer upp. Tidskrifter på andra språk än engelska är ett önskemål. Ett citat: ”E-resurserna i Finland är överlag alldeles för fokuserade på England och USA och tror att bara anglosaxiska publikationer är ”internationella” och viktiga”.

Vilka problem har du stött på i användningen av elektroniskt material? Forskarna får fritt formulera sina svar. Ett vanligt problem är att allt i Nelli inte är tillgängligt i fulltext. Det här är ju dels en kostnadsfråga och dels en fråga om hur långt tillbaka i tiden publikationerna finns digitalt. Mängden av e-material återigen är ett annat problem när det gäller att hitta relevant material. Nellis användargränssnitt får väntad kritik. Några av de tekniska problem som nämns kunde åtgärdas om biblioteket fick rapporter om dem.

Vilken hjälp eller vilket stöd önskar du dig av biblioteket? Bra fråga! Här skall forskaren också välja de tre viktigaste från en lista. De tre viktigaste behov här på ÅA är 1) Mera information om tillgängligt material. 2) Undervisning i användningen av portaler, sökmaskiner och användargränssnitt för informationssökning. 3) Allmän undervisning i informationssökning. De två första punkterna är klart de viktigaste. När det gäller information om tillgängligt material gäller det för biblioteket att hitta lämpliga kanaler för denna information. Hur kan vi nå forskarna? Kanske forskarna på Forskarbloggen har några idéer?

Egil Gersow