I sin korthet kan man säga att Human Resource Management ser de anställda som en resurs som avgör en organisations framgång. Utbildning, utveckling och goda arbetsvillkor för organisationsmedlemmarna betraktas som konkurrensfördelar och med de rätta förutsättningarna kan de anställda utvecklas och därmed vara till nytta för organisationen. (Hendry, 1995: 3-4).
Vad jag tycker att är speciellt intressant, och vad jag också ser fram emot att lära mig mera om, är HRM i förhållande till organisatoriska förändringsprocesser. För att en organisation ska kunna bibehålla sin konkurrenskraftighet är den ständigt tvungen att anpassa sin verksamhet till förändringar, såsom låg- och högkonjunkturer, teknologiska framgångar och nya konkurrenter, som sker i dess omgivning. Personal- och ledningsfrågor innebär ofta brytningar mot gamla verksamhetsmönster, d.v.s rekryteringar, omskolningar, befordringar och avskedningar, och vare sig det handlar om förändring av en organisations formella element (strukturella dimensioner såsom kompetenskrav, uppgiftsfördelning och beslutsystem) eller informella element (normer och värden) har det påvisats att en förändring inte kan sägas vara reell förrän det har skett en beteendeförändring hos organisationsmedlemmarna. (Jacobsen, 2005: 113-115).
Till skillnad från tydligt identifierbara och mätbara faktorer (såsom data, datasystem, och maskiner), är de ”mänskliga” resurserna och potentialen avsevärt svårare att hantera och styra i en strategiskt önskad riktning. Planerade beteendeförändringar är väldigt svåra att få tillstånd eftersom man inte någonsin vet med säkerhet vilka konsekvenser de har hos de anställda. Det är också allmänt känt att HRM-arbete tilldelas viss kritik just i och med dess komplexa och oberäkneliga karakter och på grund av att det i många fall är svårt att påvisa konkreta resultat på. (Doorewaard & Benschop, 2002: 274).
Doorewaard, Haans & Benschop, Yvonne (2002) HRM and organizational change: an emotional endeavor. Journal of Oganizational Change and Management. 16 (3), Ss 274.
Henry, Chris (1995) Human Resource Management, a strategic approach to employment. NY, USA: Butterworth-Heinemann. Ss 3-4.
Jacobsen, Dag Ingvar (2005). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. Ss 113-115.