I Backs artikel om coachhjälp behandlas hur arbetsgivaren borde erbjuda motionssedlar för anställda för att öka fysiskt välmående. Motionssedlarna och likartade fördelssedlar avdras som arbetsgivarens kostnad på ett sätt där arbetsgivaren får vissa fördelar i beskattningen. Jag anser det som en ett självklart sätt att öka effektiviteten i arbetet. Att erbjuda motionssedlar är en självklarhet (Back, 2009). Ifall kostnaden av att anskaffa motionssedlar kombinerat med beskattningsfördelar betalar sig själv tillbaka kan icke-finansiella nyttoeffekten göra att företaget egentligen gör vinst på detta. Arbetsgivaren kan använda likartade anskaffningar som långtidsinvestering då ökad effektivitet inte direkt kan mätas som ett kassaflöde utan nyttoeffekten framkommer på ett längre tidsperspektiv.
Från arbetsgivarens perspektiv kan hälsovården även genomföras genom bilaterala kontrakt med andra företag. Hos större arbetsgivare framkommer hälsovården ofta som en stödfunktion vid privata läkarstationer. På de arbetsplatser jag arbetat på har detta upplevts av anställda som ett bekvämt tillägg då köerna är kortare till privat hälsovård. Utöver tillägger Back att vissa arbetsgivare har interna fördelar där anställda får bättre hälsoförmåner än andra på basen av den tid de arbetat på företaget. Exempelvis kunde äldre anställda i ett fall få mer omfattande konditionsmöjligheter än nyanställda.
Lindmark & Önnevik (105, 2011) beskriver hur en organisation måste ta hänsyn till varje individ och deras olika livssituationer för att bli så effektiva som möjligt. Stress som medförs av för höga arbetskrav kan orsaka utbrändhet. Ranninen (2009) berättar hur arbetsgivarna inte alltid förstår konsekvenserna som utbrändhet kan orsaka en anställd. Jag uppfattar konsultbranschen som en hård konkurrerad bransch där utbrändhet är mer en norm än en marginell följd.
bara dessa effekter gick att visa på ett sätt som skulle övertyga de mest negativt inställda… 😀