På den senaste föreläsningen pratade vi om motivation. Hur skall en arbetsplats klara av att motivera sina arbetare på ett bra sätt? Såklart är det enkelt att motivera människor med hjälp av yttre faktorer som till exempel lönebonusar och semestrar. Trots detta tror jag att den riktiga utmaningen för arbetsplatserna är att skapa en inre, personlig motivation hos de anställda.
I kursboken ”Human resource management” läser jag om psykosociala belöningar. Dessa handlar om att skapa ett självförtroende hos de anställda genom berömmelse och uppskattning för det arbete som de anställda utför. Har man ett bra självförtroende vågar man prova på nya saker och detta resulterar i att personen lär sig och utvecklas. Självförtroende handlar också om att vara medveten om sig själv och hur man reagerar i olika situationer, till exempel i stressade situationer. Exempel på psykosociala belöningar är beröm, konstruktiv feedback och andra återkopplingar på situationer. Att skapa en arbetsmiljö där det är ok att misslyckas samt där individerna känner sig delaktiga i gruppen, är också ett sätt att stimulera självinsikt och självförtroende. Mellanchefer och teamledare har ett stort ansvar i och med detta (Lindmark & Önnevik 2006, 161).
På blog.ted.com finns ett inlägg om saker som motiverar människor på arbetsplatserna. En undersökning bevisade att ju mindre uppskattning vi får ut av vårt arbete, desto mer pengar vill vi tjäna på det. I samband med experimentet drogs slutsatsen att feedback, oavsett positiv eller negativ, är bättre än ingen feedback alls. Jag kopierar in en liten del av inlägget (den del som jag tyckte att mest hörde ihop med veckans tema) och publicerar det här nedan.
The less appreciated we feel our work is, the more money we want to do it
.
The Study: Ariely gave study participants — students at MIT — a piece of paper filled with random letters, and asked them to find pairs of identical letters. Each round, they were offered less money than the previous round. People in the first group wrote their names on their sheets and handed them to the experimenter, who looked it over and said “Uh huh” before putting it in a pile. People in the second group didn’t write down their names, and the experimenter put their sheets in a pile without looking at them. People in the third group had their work shredded immediately upon completion.
.
The Results: People whose work was shredded needed twice as much money as those whose work was acknowledged in order to keep doing the task. People in the second group, whose work was saved but ignored, needed almost as much money as people whose work was shredded.
.
The Upshot: “Ignoring the performance of people is almost as bad as shredding their effort before their eyes,” Ariely says. “The good news is that adding motivation doesn’t seem to be so difficult. The bad news is that eliminating motivation seems to be incredibly easy, and if we don’t think about it carefully, we might overdo it.”
Hela texten finns att läsa på: http://blog.ted.com/2013/04/10/what-motivates-us-at-work-7-fascinating-studies-that-give-insights/ (publicerat av Jessica Gross 10.4.2013 – läst 15.4.2013), intressant läsning, rekommenderas!
Andra källor:
Anders Lindmark och Thomas Önnevik: ”Human resource management-organisationens hjärt”. Publicerad 2006 av Studentlitteratur.
Jag tycker detsamma! Problemet är tyvärr för många att ed åldern följer cynismen och fina ord och axelklappningen räcker bara en liten bit. Personligen tycker jag om att få beröm och uppskattning, men vill arbetsgivaren faktiskt tacka mig kan de allra helst nog göra det med fyrk eller ledighet. Visst, jag medger, som yngre nöjde man sig kanske lättare med bara berömmet, men tar livserfarenheten och livssituationen i hänsyn skall belöning vara av den konkretare varan… gärna vill man ju dela sina lyckanden med de nära och kära och detta går lättare att åstadkomma med pengar eller ledighet som kan utnyttjas tillsammans.