Intressant stycke i kursboken (Lindmark & Önnevik 2006, 106) om hemarbete, som en typ av distansarbete. Definitionen på hemarbete är ganska självklar, så jag tror att jag kan skippa den. Lindmark och Önnevik (2006, 106) menar att hemarbete blir allt mer vanligt i takt med den teknologiska utvecklingen och att allt fler chefer inte tycker det har någon betydelse var någonstans arbetet utförs.
Själv har jag inga egna erfarenheter av distans- hemarbete förutom i skolan, där det ju i och för sig förekommer ganska ofta, till exempel i skrivande stund. Jag tycker personligen att det är ganska bekvämt och flexibelt med hemarbete, men en del nackdelar finns det nog också. Lindmark & Önnevik (2006, 106) menar att kontakten till organisationen kan bli bristfällig genom allt för mycket distansarbete, eftersom att det informella lärandet och kommunikationen mellan kollegorna lämnas bort, något som jag håller helt med om. Åtminstone jag har ofta väldigt svårt att uppfatta mer omfattande uppgifter enbart genom att läsa beskrivningar, istället för att få det muntligt förklarat för mig. Ofta måste jag dessutom fråga någon annan innan jag får helt klart för mig vad som egentligen ska göras. Personligen tror jag dessutom att jag inte är tillräckligt disciplinerad för att kunna ha ett jobb med väldigt stor del på distans, men kan tänka mig att det skulle fungera bra för många andra.
Sökte på arbets- och näringsbyråns hemsida med sökordet ”etätyö” och fick sammanlagt 50 träffar, klar majoritet hade telefonförsäljar-jobb.
http://www.mol.fi/platser/Search.do?lang=sv&searchExecute=true&municipalities=&province=—&country=—&freshness=1&duration=11&type=21&rentalLabour=—&searchphrase=et%E4ty%F6#resultList
Anders Lindmark och Thomas Önnevik: ”Human resource management-organisationens hjärta”. Studentlitteratur 2006