Om icke-monetär belöning

Jag tittade nyss en amerikansk film, där en nman blir plötsligt arbetslös vilket leder till att hela hans liv blir så mycket svårare, eftersom han förlorar inte bara sin penninglön utan också alla förmåner som ingår med jobbet. Han kan till exempel inte längre fixa sina tänder hos tandläkaren, för han har ingen sjukförsäkring längre. Jag har förstått att sådana förmåner och icke-monetära belöningar är så mycket viktigare i just till exempel USA än i Finland, för där finns allmän hälsovård i stort sett inte alls.

Då man har många olika förmåner via jobbet, är man antagligen mer motiverad att försöka behålla sitt jobb. Om man är van vid att ha en bilförmån, lunchbidrag, sjukförsäkring, m.m. är det en värre smäll att förlora alla dessa samtidigt som man förlorar sin lön. På det sättet engagerar arbetsgivaren sina anställda i företaget.

Nuförtiden är man dock väldigt lycklig om man har olika förmåner utöver den vanliga lönen. Företagen skär ner alla extra kostnader tack vare den dåliga ekonomin, och därför är icke-monetära belöningar ännu mer sällsynta. Man vet ändå inte hur det påverkar på företagets resultat om man bara skär kostnader och förmåner hela tiden…

Det här inlägget postades i Belöning och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.