Efter alla diskussioner om hur man kan öka sysselsättningen i Finland och hur man skall behandla alla studeranden så att de så snabbt som möjligt blir klara har jag fått en ganska klar uppfattning om var jag står i frågan. Åtminstone angående pensionsåldern. Visst, det är ju en fin tanke, att man skulle arbeta tills man är 75 år gammal och på så sätt bidraga till statskassan, MEN. Här finns ett stort MEN.
Vem kommer att vilja ha dig kvar på arbetsplatsen då du fyllt 70 och dina tekniska talanger är från stenåldern? I dagens värld, där tekniken går framåt snabbare än ljuset, så spelar det stor roll vad du kan. Jo, alla kan vi ju lära oss. Men ärligt talat: vilket företag ser det mer lönsamt att skola upp en 60-åring, för att sedan måsta skola upp denne på nytt inom de närmaste åren, än att ta in en ny och datorkunnig 25-åring som lär sig snabbare än någon annan, eftersom denne vuxit upp med den teknologi vi har idag. Inte så många företag, enligt min uppfattning.
Dessutom sägs folk upp från sina arbetsplatser i hög fart i dessa ekonomiskt dåliga tider och oftast är det de som är 50+ som får gå. Och dessa har svårt att få jobb på nya ställen, eftersom de anses vara ”för gamla”. Då frågar jag mig bara: vad är det alltså då för vits att höja pensionsåldern?