Det finns inget mer enerverande än personer som inte svarar på mail. Eller i telefonen. Trots flera försök. Och det blir ju inte bättre av att man inte börjat jobba än, utan prövar nå sin nya arbetsplats för att få redan på NÄR de egentligen vill att man skall börja jobba och när man egentligen ska få skriva på ett arbetskontrakt (för att försäkra sig om att man säkert har det där jobbet till sommaren…). Detta är situationen hemma hos oss för tillfället. Stressen bara ökar och sommarsäsongen börjar om 2 veckor – så vill de ha mig på övning redan nästa vecka, eller ska jag bara hoppa in första dagen och leka att jag redan vet allting?
Som Lindmark och Önnevik (2006, 172) tar upp, är det ju ytterst viktig att ett företag ”[…] ger signaler att den anställde är viktig”. Well, detta är ju inte exakt den bild detta ”Företag X” ger… Man får ju bilden av att de inte skulle kunna bry sig mindre, att de helt enkelt inte vill ha en på jobb hos sig i sommar. Skulle man inte vara så desperat och i akut behov av de där extra slantarna under sommaren så skulle man ju bra bara kunna skita i hela arbetsplatsen och sprida ordet om hur de behandlar sina anställda, eller i alla fall de kommande anställda. Men detta fungerar inte nu, då arbetet (ingen skillnad vad det är och nästan ingen skillnad var det är) lockar just för att man får lön för det.
Så nu är det bara att vänta och se. Kanske ringer de den 4.6 och säger att ”du borde varit här i går” och meddelar att de redan anställt någon annan. Kanske borde man bli tankeläsare. Skulle ju vara lättare ifall man även i framtiden stöter på människor som inte klarar av att svara i telefon eller på annat sätt hålla kontakt med de som skall jobba för en inom några veckor…
Hellre ett telefonsamtal för mycket än inga alls.
Jo, visst. Företagen kan göra mycket för att förstöra sin egen image. Jag jobbade en (extremt)kort tid på subway i Åbo. Företaget hade tre inskolningsdagar, som var utan ersättning. Jag slutade på den tredje dagen, inte för att jobbet var speciellt ointressant, men för att jag tyckte att en firma som är så fattig/”kniido” så de inte ens vill betala tre dagar arbete åt sina anställda, nog inte var något jag ville ta del av. Som svar fick jag ”så här görs det i hela kedjan”. Nå, då säger det ju bara att jag inte är intresserad av att arbeta för den kedjan överhuvudtaget. Dörren smälldes hårt fast framför näsan på mig, även om jag tycker mig ha varit mycket saklig. Däremot kände jag mig själv som en riktig vinnare – jag tar int skit.
Något som företag också kunde bli bättre på gällande kommunikation är att meddela gällande arbetsplatser. Speciellt har det varit irriterande under våren när jag har sökt sommarjobb och vissa företag svarar inte alls. Det är inte så mycket besvär att maila ut till de som ansökt jobbet ”tack-men nej tack”. Det är jobbigt att inte höra något alls.