Nu är framtiden här

Samlingar, Tidskrifter

Hufvudstadsbladet firade att Helsingfors varit huvudstad i hundra år genom att ge ut ett minnesnummer den 7 april 1912 (d.v.s. bara några dagar innan Titanic sjönk). Utöver att minnas tillbaks på åren som gått gjorde man också en humoristisk blick framåt om vad som kunde tänkas stå i HBL hundra år in i framtiden. När vi nu nästan är där kan man konstatera att vi inte riktigt ännu flyger på gatorna. Men att det finns kvinnor i Helsingfors stadsfullmäktige är väl nu närmast en självklarhet, om än det kanske inte är riktigt lika många som man med smått raljerande ton tänkte sig 1912…

(Klicka på bilden så blir den större)

Just detta nummer finns ännu inte digitaliserat i sin helhet, men många andra nummer av gamla HBL och andra dagstidningar hittar du i Nationalbibliotekets Historiska Tidningsbibliotek och vid Huvudbibliotekets friexemplarsdator.

Ellinor Hjerpe

Låna e-böcker till dator eller läsplatta!

Elektroniskt material

Biblioteket erbjuder nu utlåning av e-böcker som du kan läsa på din dator eller från din läsplatta/mobiltelefon. Tjänsten heter Elib och ägs av Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Norstedts förlagsgrupp och Piratförlaget. Boksortimentet består av alltifrån romaner, deckare och barnböcker till facklitteratur och ordböcker. Det finns också ett urval av ljudböcker som man kan lyssna på från nätet, dessa går ej att kopiera över till andra apparater. Majoriteten av böckerna är på svenska.

Gör så här:

  • Klicka på länken (finns också i Nelli)
  • Sök på titel, författare eller kategori
  • Välj en bok och klicka på Låna boken
  • Följ instruktionerna och installera vid behov Adobe Digital Editions
  • Ange lånekortsnummer och PIN-kod. (Obs! PIN-koden får inte vara den förvalda 12345 utan du måste först byta koden vid Mina lån i Alma).
  • Klicka på Hämta hem bok

På Elibs egna sidor finns mera anvisningar och svar på vanliga frågor. Lånetiden är 28 dagar, efter det försvinner boken automatiskt. Du kan låna samma bok flera gånger men maximalt 5 böcker per vecka. Mycket nöje!

Digitala friexemplar vid Huvudbiblioteket

Elektroniskt material

Vid Huvudbiblioteket finns en dator där du kan se på digitala friexemplar som Nationalbiblioteket och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) tillhandahåller. Materialet består av tre delar:

  • Radio- och TV-arkivets databas över tv-och radioprogram
  • Nationalbibliotekets digitaliserade samlingar
  • Nationalbibliotekets webbarkiv

Radio- och TV-arkivet har som uppgift att lagra det kulturarv som skapas i form av tv- och radioprogram. Samtidigt öppnas också en större möjlighet för forskare att använda denna typ av material i sin forskning. Elva tv-kanaler och 16 radiokanaler (bl.a. YLE, MTV3, Nelonen, SubTV, Radio Nova och Groove FM) sparas i sin helhet sedan år 2009 och därtill lagras även stickprov från omkring 100 andra kanaler.

Nationalbiblioteket har digitaliserat (och digitaliserar fortsättningsvis) ett brett urval av tidningar, tidskrifter och småtryck ur sina stora samlingar. Material som inte längre är upphovsrättsskyddat (d.v.s. tryckt före år 1911) finns fritt tillgängligt på nätet, medan du vid friexemplarsdatorn också kan läsa material tryckt efter 1911. Här ser du vilka tidskrifter som finns för tillfället. Nationalbiblioteket digitaliserar också mycket annat material, kolla gärna upp det med!

Vid friexemplarsdatorn kan du också se i Nationalbibliotekets webbarkiv där de samlat in och lagrat finländska webbsidor sedan år 2006. Där ser man hur en webbsida utvecklats under årens lopp och webbsidor som numera inte finns kvar på nätet går att söka fram. Eftersom en stor del av materialet i databaserna är upphovsrättsskyddat går det tyvärr inte att kopiera eller spara materialet digitalt men en printer finns för pappersutskrifter. Kom till Huvudbibliotekets lånedisk om du vill använda friexemplarsdatorn!

Ellinor Hjerpe

Utställning vid Åbo Akademis bibliotek: Kemi – inte bara syntetiska kemikalier

Utställningar

Förenta Nationerna och Unesco har utlyst år 2011 till kemins år och med anledning av det ordnas utställningen Kemi – inte bara syntetiska kemikalier i huvudbibliotekets entréhall. I utställningen, som har sammanställts av emeritus professor Bjarne Holmbom, presenteras kemins historia i Åbo och tio av Åbo Akademis kemilaboratoriers verksamhet och forskning. Man kan bland annat bekanta sig med vardagliga produkters kemiska uppbyggnad och se videoklipp om kemi. Utställningen pågår under tiden 28.9-12.11.2011.

Engelska tidskrifter från 1700-talet

Elektroniskt material, Nelliportalen, Tidskrifter

För alla som är intresserade av England och det Brittiska imperiet på 1700-talet rekommenderas vår nya resurs Eighteenth Century Journals – a Portal to Newspapers and Periodicals c. 1685-1815. Den innehåller ett urval av digitaliserade tidskrifter som tryckts i England och i mer exotiska länder som Indien och de Karibiska öarna. Det går att söka i tidskrifterna och innehållet täcker ett brett spektrum av ämnen, t.ex. de franska och amerikanska revolutionerna, livet i kolonierna, politiska debatter och litteratur och mode. The Bodleian Library, The British Library och flera andra stora engelska universitetsbibliotek har bidragit med materialet till portalen, vilken upprätthålls av Adam Matthew Digital. Resursen hittas också via Nelliportalen.

Studerande – vill du påverka bibliotekets service och gå gratis på bio?

Biblioteksutveckling

Åbo Akademis bibliotek genomför en fokusgruppundersökning för att få respons på hur ÅA-studerande önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster för att bättre kunna svara på studerandenas behov. Samtidigt vill biblioteket få respons på hur studerande upplever de nuvarande tjänsterna. Resultatet av undersökningen sammanställs i en intern rapport till bibliotekets ledningsgrupp som tar ställning till vidare åtgärder.

Vi efterlyser nu frivilliga studerande som vill delta i fokusgruppundersökningen! Du ska vara studerande vid Åbo Akademi (vilket ämne som helst) och vilken årgång som helst, dock inte första årets studerande. Vi vill gärna höra så många olika synpunkter, erfarenheter och åsikter som möjligt, både av er som använder bibliotekets tjänster mycket och från er som kanske använder dem mer sällan. Alla inlägg behandlas konfidentiellt och i rapporten är alla anonyma.

Fokusgruppundersökningen går ut på att studerande diskuterar givna frågor under en 2-timmars session. Frågorna behandlar bibliotekets tjänster. Närvarande är förutom de studerande även 3 representanter för Åbo Akademis bibliotek. En av dessa är en så kallad moderator som håller i trådarna för diskussionen. I samband med diskussionen serveras kaffe/te och sött bröd eller saltbit. De som deltar i undersökningen får även en biobiljett som tack.

Biblioteket ämnar genomföra tre fokusgruppsessioner, med åtta studerande i varje grupp.

Tidpunkt:      11.10 kl. 15-17, 12.10 kl. 14-16, 13.10 kl. 15-17

Plats:              CaféArt, Västra Strandgatan 5, Åbo

Vänligen ta kontakt med undertecknad ifall du vill delta i undersökningen (du behöver endast delta i ett av tillfällena) eller ifall du önskar få tilläggsinformation.

Deadline för att anmäla sig till undersökningen är 22.9.

VÄLKOMMEN!

Med vänlig hälsning

Eva Höglund

Åbo Akademis bibliotek

eva.hoglund@abo.fi

02-215 4040

Att ställa ut är nödvändigt…

Åbo Akademis bibliotek, Samlingar, Utställningar

När detta skrivs kan utställningen ”Boktrycket i gamla Åbo 1642-1827” i huvudbibliotekets entréhall ännu beses i drygt en vecka. Materialet i utställningen är synnerligen rart. Det är fråga om vårt lands allra tidigaste tryckalster.

Det hela började med att Mäster Peder Wald anlände till Åbo från Västerås år 1642 och slog sig ned som boktryckare vid Kungliga Åbo Akademi. Verksamheten startade i en gård som var belägen ungefär mitt på Nylandsbacken där man i dag finner ett minnesmärke. I Carl Rudolf Gardbergs ”Boktrycket i Finland”, del I (1948) kan man läsa om hur efterlängtat det var att få i gång tryckeriverksamheten vid akademin som ju inlett sin verksamhet redan två år tidigare. Tryckeriet var en grundförutsättning för att akademin skulle kunna blomstra och utvecklas. Boktryckeriets historia beskrivs som en kamp för överlevnad under bistra omständigheter både under Peder Walds och hans efterföljares tid. Akademiboktryckarna hade även en konkurrent i biskop Gezelius’ tryckeri som grundades under 1660-talet. Det gezelianska tryckeriet övertog nästan i sin helhet produktionen av kyrkliga och religiösa publikationer och hade även en dominerande ställning på läroboksområdet. Utställningen har inspirerats både av Gardbergs historik och av bibliotekets talrika exempel på tidigt åbotryck.

Mot bakgrunden av att litteratur tryckt före år 1830 till största delen endast finns katalogiserade på kort och inte ingår i vår elektroniska katalog Alma är utställningar ett viktigt sätt för oss att påminna och sprida kunskap om de äldsta delarna av våra samlingar. Det är likväl inte den enda typen av utställningar vi sammanställer. Vi gör också temautställningar och vi samarbetar gärna med utomstående aktörer. Vi puffar för konferenser och seminarier och vi kan bidra till att marknadsföra forskning. Det är bara att ta kontakt!

Pia Södergård

Vem läser biblioteksbloggar…

Biblioteksutveckling, Bloggar, Sociala medier

Surfade på nätet häromdagen och stötte på ett blogginlägg med rubriken: ”Vem läser biblioteksbloggar?” Det är säkert väl värt att fundera på då man själv står i beråd att starta en och då nya biblioteksbloggar tycks poppa upp som svampar i höstregnet. Finns det läsare för dem alla, kan man undra? Vad har en biblioteksblogg för funktion, vilka når man med bloggen? Det tycks vara så mycket lättare att föreställa sig olika målgrupper för den personliga bloggen än för en blogg som upprätthålls av en organisation.

En enkät som utfördes av Universitetsbibliotekens råd i våras visar att universitetsbiblioteken i Finland faktiskt nu har gått in för att använda sig av sociala medieverktyg både i den interna och externa kommunikationen. Enkätresultatet kan läsas, talande nog, på rådets egen blogg:  http://synblogi.wordpress.com/2011/07/01/sosiaalisen-median-kaytto-viestinnan-tukena-suomalaisissa-yliopistokirjastoissa/. För närvarande upprätthåller 6 bibliotek s.k. allmänna biblioteketsbloggar och 7 bibliotek har startat bloggar för specifika ändamål såsom t.ex. flyttningsprojekt. Ännu under år 2011 planerar 10 bibliotek starta någon form av blogg. Framtiden får utvisa hur livskraftiga dessa bloggar kommer att vara.

Bloggen som kommunikationsverktyg är mycket krävande. När en blogg är som bäst är den  underhållande, informativ och framförallt interaktiv. Den stimulerar till kommentarer och väcker diskussion.  Bibliotek utvecklas bäst i dialog med användarna. Man kan därför tänka sig att en blogg är ett ypperligt hjälpmedel för biblioteksutveckling.

Återkommer till frågan: ”Vem läser biblioteksbloggar?” Frågan är förmodligen felställd och borde snarare lyda: ”Vem vill delta i ett bloggsamtal med oss?” Kanske du?

Pia Södergård, överbibliotekarie